Klimakteriebesvär: Långtidsdata och nya läkemedel bakom nya rekommendationer

Klimakteriebesvär: Långtidsdata och nya läkemedel bakom nya rekommendationer

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-10-18
Författare: Adam Wenell

Specialistföreningen SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, rekommenderar generösare användning av hormonbehandling för kvinnor med klimakteriebesvär.

Bakom beslutet ligger nya långtidsdata och läkemedel.

Visat sig finnas fördelar

Strax före millennieskiftet behandlades uppemot varannan kvinna i klimakteriet med östrogen för besvär med bland annat svettningar och värmevallningar.  Efter att en amerikansk studie publicerades 2002 störtdök dock användandet av hormonbehandling i Sverige, eftersom studien visade på en ökad risk för hjärtinfarkt, blodpropp och bröstcancer.

Studien från USA byggdes på i genomsnitt äldre kvinnor mellan 60 och 70 år där en stor del redan hade drabbats av högt blodtryck, övervikt och diabetes. För kvinnor yngre än 60 år, som är den naturliga åldern att starta behandling i, har det dock visat sig finnas fördelar, förklarar professorn och gynekologen Mats Hammar.

Skyddseffekt på hjärta och kärl

– Kvinnor som påbörjar behandling inom tio år efter menopaus och före 60 års ålder har skyddseffekter på hjärta och kärl samt minskad risk för hjärtinfarkt. Risken för bröstcancer finns, men väger man ihop risker och fördelar så finns det nettovinster, berättar Mats Hammar.

I SFOG:s, Svensk förening för obstetrik och gynekologis, nya råd för kvinnor med klimakteriebesvär som Mats Hammar är med och utformar och som nu omarbetas för första gången sedan 2010, tas därför den gamla rekommendationen om att ge hormonbehandling så kort tid som möjligt och helst inte mer än fem år bort. Detta med anledning av långtidsdatan från bland annat den amerikanska studien.

– Vi har varit lite försiktiga tidigare, eftersom råden baserades på den stora amerikanska studien som visade sig vara lite tokig. Nu kan vi vara lite mer liberala eftersom fördelarna är större än riskerna, säger Mats Hammar.

Nya läkemedel med i råden

En annan nyhet är att två läkemedel mot övergångsbesvär tas med i råden, efter att ha blivit godkända av Läkemedelsverket. Hittills har den vanligaste behandlingen för en kvinna som har livmodern kvar varit att utöver det kroppsegna hormonet östradiol ge det som kallas gestagen, vilket är ett syntetisk progesteron.

Trots de nya upptäckterna förespråkar myndigheter fortfarande en strikt användning av hormonbehandling. Läkemedelsverket rekommenderar att vårda för problemet så kort tid som möjligt med lägsta möjliga dos och helst inte mer än fem år.

Hoppas på uppdaterade rekommendationer

Mats Hammar hoppas och tror att myndigheten framöver kommer ta efter SFOG och rekommendera en generösare tillämpning av hormonbehandling i sina riktlinjer. I en studie från 2010, som Mats Hammar var med och författade, visade det sig att av flera tusen kvinnor i Östergötland var det mindre än tio procent som använde hormonbehandling. Mats Hammar beskriver klimakteriebesvär som ”enormt underbehandlade” i dagens läge.

– Det skulle förvåna mig om det inte händer någonting inom några år. Idag är det tyvärr många kvinnor som lider och har besvär men som inte vågar skaffa hjälp och behandling, säger Mats Hammar. 

Preliminära råd för hormonbehandling i klimakteriet finns på plats och uppdateringen väntas vara helt klar innan årsskiftet. Precis som i den tidigare versionen rekommenderar SFOG behandling för kvinnor som slutar menstruera före 45 års ålder även om man inte har besvär. Detta för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. 

 

Veckans fråga

Kommer du vaccinera dig mot influensan i år?

Nyhetsbrev

E-postadress