Internationella antibiotikaveckan - Antibiotikan behöver skyddas för framtiden

Internationella antibiotikaveckan - Antibiotikan behöver skyddas för framtiden

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-11-18
Författare: Anders Åker

Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett allvarligt och växande hot mot både människors och djurs hälsa. Nu uppmärksammas frågan både i Sverige och i andra länder under den internationella antibiotikaveckan.

Världshälsoorganisationen WHO klassar antibiotikaresistens som ett av de tio största hoten mot människors hälsa globalt. I Sverige står 25 myndigheter och organisationer inom sjukvården, djur- och livsmedelssektorn, forskningen och den yttre miljön tillsammans bakom informationsinsatsen Skydda antibiotikan. Syftet är att sätta ljus på hur värdefull antibiotikan är, och att vi alla behöver hjälpa till att skydda den.

Sätta fokus

Bakom antibiotikaveckan, World Antibiotic Awareness Week (18–24 november), står WHO och flera internationella organisationer. Syftet är att sätta fokus på vikten av att ha fungerande antibiotika i framtiden.

– Även om Sverige är ett av länderna i spetsen när det gäller arbetet mot antibiotikaresistens måste vi fortsätta arbeta brett, långsiktigt och strukturerat med frågorna, säger Märta North, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Alla kan göra något för att skydda antibiotikan

Mycket av dagens moderna sjukvård bygger på tillgång till verksam antibiotika. För att bevara antibiotikans förmåga att rädda liv krävs fortsatta insatser på många områden.

– Alla kan göra något för att skydda antibiotikan, till exempel bara använda antibiotika när det är nödvändigt, lämna in överbliven antibiotika på apoteket och följa vaccinationsprogrammet, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Låg användning av antibiotika

Sverige har en låg användning av antibiotika hos både människor och djur, internationellt sett. Därför har vi också en förhållandevis lägre förekomst av resistenta bakterier.

Den svenska samverkansfunktionen med 25 myndigheter och organisationer inom sektorerna människors och djurs hälsa, livsmedel, miljö och forskning arbetar med frågan utifrån ett helhetsperspektiv. Folkhälsomyndigheten är en av myndigheterna i samverkansfunktionen.

Bakterier känner inga nationsgränser

Det är viktigt att varje land fortsätter att arbeta för att bromsa uppkomsten och spridningen av antibiotikaresistens men frågan kräver även ett globalt samarbete.

Ett exempel på detta är att Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten har fått EU-kommissionens uppdrag att hjälpa Lettland att implementera deras nationella handlingsplan.

– Det internationella arbetet är avgörande för att vi ska kunna behålla vårt förhållandevis goda läge i Sverige. Vi har mycket kunskap och erfarenhet att dela med oss av, det känns roligt och viktigt att kunna göra det, säger Malin Grape.

Vad är antibiotika?

Antibiotika är läkemedel som är effektiva mot bakterier och som antibiotikans upptäckare brukar man räkna Louis Pasteur, 1877. Den idag mest kända typen av antibiotika är kanske penicillin, ett mångsidigt antibiotikum som räddade tiotusentals liv under andra världskriget och gav Nobelpriset 1945 till bland annat Alexander Flemming.

I princip kan antibiotika fungera på två olika sätt; genom att helt enkelt döda bakterierna, eller genom att hämma deras tillväxt. Båda metoderna leder till att den sjukdom som bakterierna orsakar hindras från att bryta ut. Tricket med antibiotika är att medicinen ska vara skadlig för bakteriernas celler men inte för människans egna celler (kallas ”selektiv toxicitet”). Det finns många sätt att uppnå det, och det forskas hela tiden efter nya mekanismer. Penicillinet kan till exempel angripa bakteriernas cellväggar eller proteinsyntes.

Antibiotika hjälper enbart mot åkommor som orsakas av bakterier. Det antibiotikan gör är att den slå ut vissa bakterier som orsakar en viss sjukdom. Genom att ta bort orsaken till sjukdomen, tar man även bort själva sjukdomen. En del typer av antibiotika påverkar bara en viss sorts bakterie medan andra typer av antibiotika kan vara effektiva mot flera sorters bakterier. De kallas smalspektrum-antibiotika respektive bredspektrum-antibiotika. För att minimera resistensutvecklingen är det viktigt att man väljer antibiotika som inte är onödigt bred, det vill säga en sort som inte påverkar många typer av bakterier i onödan. Varje bakteriestam som angrips bär med sig potentialen att utveckla resistens.

 

Veckans fråga

Två veckor kvar till jul, känner du av julstressen?

Nyhetsbrev

E-postadress