Ange ditt sökord

För att vår kropp ska kunna fungera, mår de inre organen bäst av att ha en temperatur kring 37 grader. Skulle kroppstemperaturen sjunka under 30 grader eller stiga över 42,5 grader, avlider personen snart. Foto: Shutterstock

För att vår kropp ska kunna fungera, mår de inre organen bäst av att ha en temperatur kring 37 grader. Skulle kroppstemperaturen sjunka under 30 grader eller stiga över 42,5 grader, avlider personen snart. Foto: Shutterstock

Hälsa året runt

Väder och sjukdom är två samtalsämnen vi ofta väljer, framför allt i dessa tider av kyla och när många av oss drabbas av mer eller mindre jobbiga förkylningar. Just därför är det extra spännande att undersöka hur vädret och våra årstider påverkar vår hälsa.

Annons:

Hur växter i naturen påverkas av vädret är lätt att se, men det kan vara svårare när det gäller oss människor. För oss handlar det mer om subjektiva upplevelser som att vi kan bli lite ”deppiga” när det är grått ute och att vi mår bra av lagom sol och värme. Värmebölja orsakar oftare magsjuka och förkylningar kommer som ett paket på posten med höst- och vinterrusket.

Det är inte konstigt att vissa svenskar flyttar till Kanarieöarna. Där hittar man det närmaste ett idealklimat man kan komma när det gäller vårt välbefinnande, med sommartemperaturer kring 25 grader och runt 18 grader på vintern. Närheten till havet med en vattentemperatur på omkring 18 till 23 grader och en lagom svalkande havsbris året runt.

Solen och hälsa

Många gånger mår man bättre av att vistas utomhus och i solen (med måtta). Solljus stimulerar hormoner som styr vår sinnesstämning, som exempelvis serotonin (ger känsla av tillfredsställelse). Man skulle därför kunna säga att solljus är viktigt för ett gott humör.

Andra viktiga aspekter är att solens strålar hjälper till att skapa D-vitaminer i huden, vilket kroppen behöver för att ta upp viktiga ämnen som kalcium och fosfor. Ytterligare ett sätt att fylla på med D-vitamin är från maten; ägg, berikade mjölkprodukter och fet fisk är de viktigaste källorna. Byt därför gärna ut köttet mot exempelvis lax eller annan fet fisk några middagar i veckan. Får man D-vitaminbrist kan man bli trött, hängig och extra infektionskänslig. Be din läkare kolla din D-vitaminstatus om du är orolig.

Vintertid då det är mörkt stora delar av dygnet drabbas en del människor av depressioner på grund av ljusbrist. Detta skulle kunna avhjälpas med hjälp av dagliga promenader mitt på dagen, för att få ljuset, tillskott av D-vitamin och sömnhormonet melatonin. Vissa blir även hjälpta av ljusterapi.

Rekommenderad mängd D-vitamin per dag är:

  • 10 mikrogram för barn under två år
  • 7,5 mikrogram för barn över två år och vuxna
  • 10 mikrogram för gravida och ammande
  • 10 mikrogram för personer över 60 år

Kyla/värme och hälsa

När det är kallt ute brukar vi börja huttra och det är kroppens sätt att motverka avkylning genom att öka förbränningen i kroppen med muskelarbete. När det i stället är riktigt varmt jobbar kroppen hårt för att kyla ned sig. Pulsen stiger då hjärtat arbetar hårdare för att pumpa runt blodet i ådrorna och vi svettas rejält. Vid en ordentlig värmebölja fungerar avkylningen inte lika bra och vi kan börja att torka ut. Om vi förlorar fem procent av vår kroppsvätska blir vi törstiga och känner oss svaga. Vid tio procents vätskeförlust kan vi drabbas av huvudvärk, yrsel och får svårt att gå.

Många bakterier och virus trivs som fisken i vattnet när det är varmt, vilket ökar vikten av en god hantering av livsmedel.  Det är därför vanligare med magsjuka och matförgiftningar under varma somrar eller resor till varmare länder. Men det finns även bakterier som trivs under vintern. Den största anledningen till att det är vanligare med förkylningar under höst- och vintertid är dock att vi möts och spenderar mer tid tillsammans inomhus.

En rapport från SMHI visar att det har blivit 1,9 grader varmare i Sverige jämfört med 1800-talet. Vi får dessutom mer regn, omkring 17 procent mer än på 1930-talet och mindre snö än tidigare. En av de största skillnaderna är dock att snösäsongen i snitt är 16 dagar kortare. Detta kan göra att vi spenderar än mer tid inomhus under vinterhalvåret och att barn blir mer inaktiva än när man kan vara ute och leka i snön.

För träning utomhus under vintern är det bra att inte klä sig alltför varmt och att hellre frysa lite innan en eventuell joggingrunda. Detta triggar immunförsvaret och minskar risken för infektioner efteråt. Därför kan det vara bra att värma upp utomhus, för om du blir för varm och kanske till och med svettas innan du kommer ut, ökar kyleffekten. Är det halt, använd broddar så slipper du halka!

Lufttrycket och hälsa

Atmosfären kring jorden är ett luftlager som orsakar ett tryck mot jordytan. På varje kvadratmeter vilar tio ton luft. Normalt känner vi inte av detta då trycket i vår kropp anpassar sig till det yttre lufttrycket. Om kroppen inte riktigt hinner anpassa sig till en förändring av lufttrycket kan det ge ökat tryck på inflammerade vävnader, som i sin tur ger smärta. Reumatiker kan få ökade besvär under flygningar och det finns även teorier om att dessa typer av väderförändringar skulle kunna skapa ohörbara ultraljud som kan ge huvudvärk och migrän.

Man har gjort försök på människor i en tryckkammare med extremt lågt lufttryck som sedan fick stiga, där man registrerade en ökning av ämnet dopamin (”välbefinnande hormon”) i kroppen, men då enbart hos människor som var under 30 år. Det finns statistik som visar på ökad självmordsfrekvens när lufttrycket faller kraftigt. Man har sett att ungefär 30 procent av alla människor känner någon form av obehag vid förändringar i vädret. Några procent känner sig till och med riktigt sjuka när ett lågtryck närmar sig.

Vindar och hälsa

Det finns statistik som tyder på att vindarna påverkar vår hälsa. Det är dock svårt att säga exakt vad orsaken är, men troligtvis är det många faktorer som påverkar oss. Våra slemhinnor och luftvägar torkar ut av den torra luften, vilket underlättar för bakterier, damm och pollen att ta sig in i kroppen och orsaka irritationer och inflammationer. Den torra luften kan också orsaka astma och migrän. Torra och varma vindar anses ha stark psykisk påverkan och orsakar bland annat irritation, depression och nervositet, tillstånd som ger upphov till ökat antal olyckor, självmord och ökad brottsfrekvens.

Sammantaget skulle man kunna säga att vädret kanske påverkar oss mer än vad vi är medvetna om. Å andra sidan har dock vädret sällan någon avgörande betydelse för hur vi mår. Om man generaliserar menar vissa forskare att vädret kan påverka vårt välmående genom att:

Vackert väder ger:

  • Minskat sömnbehov
  • Ökad arbetslust
  • Högre blodtryck och puls
  • Snabbare reaktionsförmåga
  • Bättre tolerans för alkohol
  • Mindre behov av mediciner

Omslag till sämre väder ger:

  • Ökat sömnbehov
  • Djupare sömn
  • Ökad irritation
  • Ökad depression
  • Minskad arbetslust
  • Långsammare reaktionsförmåga
  • Sämre tolerans för alkohol
  • Större behov av mediciner

Det finns fortfarande många vetenskapliga luckor för att veta exakt hur vädret påverkar vår hälsa, men det finns statistik som visar att ett visst väder påverkar en befolkning rent statistiskt. Eftersom vädret sällan avgör hur vi mår kan man inte uttala sig på individuell nivå.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: