Ange ditt sökord

Fara för livet kan påverka psyket – även om du inte är direkt utsatt

Fara för livet kan påverka psyket – även om du inte är direkt utsatt

Hur man hanterar människor som upplevt en fara för sitt liv har länge varit erkänt viktigt. Nu visar forskning kring de som drabbades av 2004 års tsunami att upplevelsen av en livsfara kan finnas kvar och påverka din psykiska hälsa långt efter själva händelsen.

Annons:

Sedan tidigare vet man att upplevelser i samband med personliga tragedier och katastrofer kan medföra psykiska skador. Den nya avhandlingen tar avstamp i tsunamikatastrofen som inträffade annandag jul 2004 och som påverkade många svenskar. Undersökningen som utförts i samband med avhandlingen gick ut på att 1500 svenskar som var över 15 år och som befann sig i katastrofområdet fick besvara en enkät om bland annat sin psykiska hälsa fjorton månader senare.

Vad undersökningen av de som drabbades av tsunimin visade

Enkäten visade att cirka 70 procent av de som var med om tsunamin hade klarat sig relativt bra och att många var nöjda med det stöd man hade fått samt att det viktigaste stöd och den viktigaste hjälpen kom från de närmaste. Många intryck i samband med svåra händelser är direkta och leder nästan till en överdos av olika känslor och intryck, något som man är väl medveten om. Vad som sedan är vanligt är att dessa känslor klingar av och man bearbetar sig igenom den inledande fasen. 30 procent av de tillfrågade upplevde dock en psykisk ohälsa, nedstämdhet eller sömnsvårighet och av dessa hade hela 20 procent aldrig varit i direkt livsfara – men hade upplevt situationen som sådan som livshotande.

Att fånga upp personer i riskzonen

Lars Wahlström, forskaren bakom avhandlingen och till vardags verksam på enheten för kris- och katastrofpsykologi vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM) hoppas att avhandlingens resultat kan användas vid omhändertagandet av personer som drabbats av katastrofer, såväl stora som mindre, samt olyckshändelser. Genom att tidigt fånga upp personer som varit utsatta för detta och ställa enkla frågor på till exempel akuten kan man mäta en persons behov av uppföljning och vidare samtal. Ett uttalande som “jag trodde jag skulle dö” skulle på det viset klassas som en orsak till uppföljning. Att ge frågor och undersöka hur även personer som är oskadda och lindrigt skadade mår skulle kunna hjälpa vården att hitta de som är i behov av extra stöd och uppföljning.

Undersökningen visade även att de som mådde som sämst var de som hade varit i direkt livsfara när tsunamin svepte in, det vill säga i vattnet eller på stranden. Hade man varit missnöjd med det inledande stödet upplevde man också oftare psykiska besvär. Genom att sammanföra samtalet och ta in alla som under olika omständigheter upplever en traumatisk händelse skulle man enklare kunna utvärdera eventuell uppföljning och extra stöd och hjälp, och detta hoppas nu Lars Wahlström kunna belysa med den nya undersökningen och avhandlingen.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Medicinhistoria: Depressionsbehandling – förr och nu

Medicinhistoria: Depressionsbehandling – förr och nu

Hur har synen på depression förändrats genom tiderna, h...

Social ångest och personlighet starkt sammanflätade

Social ångest och personlighet starkt sammanflätade

Personer med social ångest har markant avvikande person...

KBT på distans – bra alternativ vid hälsoångest

KBT på distans – bra alternativ vid hälsoångest

Hälsoångest är ett tillstånd som riskerar öka i coronap...

Annons:
Husdjur kan förebygga självmord hos äldre
22 april, 2020 Depression & Ångest

Husdjur kan förebygga självmord hos äldre

För många är ett husdjur så mycket mer än ett sällskap ...

Oroväckande ökning av självmord bland unga
22 april, 2020 Depression & Ångest

Oroväckande ökning av självmord bland unga

De senaste tjugo åren har trots en nollvision antalet s...

Meningsfulla samtal minskar existentiell ensamhet hos äldre och sköra personer

Meningsfulla samtal minskar existentiell ensamhet hos äldre och sköra personer

Det är när man lämnar en trygghet och inte vet vad som ...

Psykologen: Viktigt att förstå att oro kring pandemin är normalt

Psykologen: Viktigt att förstå att oro kring pandemin är normalt

Oro, tankar och ensamhet är några av de konsekvenser en...

Ny kunskap om depressioners biologi och behandling vid depression

Ny kunskap om depressioners biologi och behandling vid depression

En ny studie identifierar den mekanism som ligger bakom...

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Annons:
Studie: Internetbehandling kan hjälpa vid ofrivillig ensamhet
18 februari, 2020 Depression & Ångest

Studie: Internetbehandling kan hjälpa vid ofrivillig ensamhet

Inte många vill tala om att de känner sig ofrivilligt e...

Ensamhet – lika farligt som rökning
17 februari, 2020 Depression & Ångest

Ensamhet – lika farligt som rökning

Om du upplever ensamhet är du inte den enda, omkring va...

Balansen mellan dopamin och serotonin påverkar social fobi
3 februari, 2020 Depression & Ångest

Balansen mellan dopamin och serotonin påverkar social fobi

Det kan vara balansen mellan signalsubstanserna seroton...

Annons:
Vänd vinterdepp till vinterpepp – tre smarta tips!
31 januari, 2020 Bättre liv

Vänd vinterdepp till vinterpepp – tre smarta tips!

Många svenskar får besvär i samband med att årstiderna ...

Vården missar andra hälsoproblem hos patienter med depression
30 januari, 2020 Depression & Ångest

Vården missar andra hälsoproblem hos patienter med depression

Personer med svårbehandlad depression lider ofta av sam...

Fler barn och unga får vård och behandling för psykisk ohälsa
28 januari, 2020 Depression & Ångest

Fler barn och unga får vård och behandling för psykisk ohälsa

Antalet barn och unga vuxna som behandlas för depressio...

Varannan svensk slarvar med kosten – så skapar du en ny vana
17 januari, 2020 Depression & Ångest

Varannan svensk slarvar med kosten – så skapar du en ny vana

Äta hälsosammare, träna mer och stressa mindre. Så bruk...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq