Ange ditt sökord

Informationen baseras på ett urval av tillgängliga rapporter i vetenskapliga tidskrifter och myndigheters i andra länder öppet tillgängliga bedömningar och beskrivningar av riskgrupper. Foto: Shutterstock

Informationen baseras på ett urval av tillgängliga rapporter i vetenskapliga tidskrifter och myndigheters i andra länder öppet tillgängliga bedömningar och beskrivningar av riskgrupper. Foto: Shutterstock

Coronaviruset: Lista över riskgrupper vid covid-19 – tillhör jag en riskgrupp?

Ta del av listan över vilka personer som bedöms löpa störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 och som har ett särskilt behov av att skyddas mot smitta. Även råd till dig som är anhörig och bor tillsammans med någon i riskgruppen.

Annons:

Smitta med Sars-CoV-2, som själva viruset heter, leder hos vissa personer till en infektion utan symtom medan andra får en livshotande infektion där en andel också avlider. Hög ålder framstår som en viktig faktor som ökar risken för allvarlig sjukdomsutveckling. Hos barn förefaller infektionen oftast ha ett mycket mildare förlopp även om det har rapporterats att också små barn avlidit i covid-19.

Lista över riskgrupper vid covid-19 

Myndigheten baserar listan på ett urval av tillgängliga rapporter i vetenskapliga tidskrifter och myndigheters i andra länder öppet tillgängliga bedömningar och beskrivningar av riskgrupper för allvarlig sjukdomsutveckling vid infektion med Sars-CoV-2.

Listan representerar faktorer som kan bidra till ökad risk för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19 och som kan motivera extra åtgärder för att minska risken för smitta.

Riskgrupper vid covid-19

Personer som tillhör någon eller flera av de grupper son finns i listan nedan har förhöjd risk för att få en mer allvarlig form av sjukdomen covid-19. Kombination av en eller flera faktorer från mer än en grupp ökar risken ytterligare för allvarlig sjukdomsutveckling vid sjukdomen.

Ålder 70 år och däröver Evidens finns för att högre ålder medför ökad risk för insjuknande i covid-19 och för mer allvarligt sjukdomsförlopp och död. I tillgänglig statistik är 70 år den åldersgräns som ofta anges för tydlig riskökning. Det är rimligt att anta att risken för allvarlig sjukdom och död ökar successivt med stigande ålder men hur risken ser ut i olika åldersintervall under 70 kan inte utläsas ur rapporterade data förutom att barn och unga vuxna mycket sällan drabbas av allvarlig sjukdom vid covid-19. Med stigande ålder ökar också prevalensen av kroniska sjukdomar och med nuvarande kunskapsläge är det inte möjligt att tydligt särskilja hur de olika faktorerna bidrar till den ökade risken vid högre ålder och om det rör sig om samvariation eller ett orsakssamband.

Aktiv cancersjukdom Pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdom (utom hormonell adjuvant behandling). Cancersjukdom med eller utan pågående behandling Evidens baserad på resultat från deskriptiva studier av konsekutiva fall talar för ökad risk för insjuknande i covid-19 och för mer allvarligt sjukdomsförlopp och död för patienter med cancersjukdom (inklusive leukemi och lymfom) under pågående eller nyligen avslutad behandling i botande eller palliativt syfte. Särskilt nämns då cytostatikabehandling och omfattande strålbehandling. Data kan tala för att också cancersjukdom i sig, oavsett behandling, innebär en riskökning men sambandet med behandling är inte klarlagt. I publicerade studier finns inga data om att hormonell långtidsbehandling (adjuvant) av cancersjukdom påverkar risken.

Kroniska sjukdomar Samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom (kärlkramp, hjärtsvikt, stroke), hypertoni, diabetes med komplikationer, kronisk njursjukdom och njursvikt, kronisk lungsjukdom (annan än astma) eller kronisk leversjukdom. Hypertoni, hjärt- kärlsjukdom, njursvikt, leversjukdom och diabetes förekommer enligt fallrapporter med liknande prevalens bland sjukdomsfall med covid-19 som i befolkningen. Data talar hittills inte för att sjukdomarna var för sig innebär någon tydlig riskökning. Kombination med mer än en av diagnoserna rapporteras emellertid innebära att risken ökar för ett allvarligt sjukdomsförlopp och död. Utifrån tillgängliga data är det osäkert om välbehandlade kroniska sjukdomar ökar risken för ett allvarligt sjukdomsförlopp, men vid samtidig förekomst av mer än en kronisk sjukdom ökar risken.

Fetma (BMI 40 och däröver) Rapporterade data talar för att kraftig övervikt och fetma är en oberoende riskfaktor för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19. Den viktnivå som förekommer i rapporter är BMI 40 och däröver.

Neuromuskulär sjukdom Neuromuskulära sjukdomar som Parkinson, MS och ALS med påverkad muskelfunktion kan nedsätta andningsfunktionen med svårighet att hantera slem i luftvägarna. Detta ökar risken för ett allvarligt förlopp av covid-19 med omfattande symtom från luftvägarna. 

Annat allvarligt hälsotillstånd Immunbristsjukdomar, sjukdomar eller resttillstånd efter sjukdomar som allvarligt påverkar viss organfunktion, ryggmärgsskada med behov av kontinuerligt andningsstöd samt behandling som kan försämra kroppens försvar mot virusinfektioner är exempel på hälsotillstånd och behandlingar som kan öka mottagligheten för virusinfektion eller riskerar att bidra till att covid-19 får ett mer allvarligt förlopp 

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, astma, allergi eller rökning har enligt fallrapporter inte inneburit någon ökad risk för insjuknande eller mer allvarligt förlopp. I flertal andra länder nämner dock KOL som riskfaktor och det är rimligt att anta, att KOL och annan kronisk lungsjukdom som påverkar lungornas struktur och funktion ger en ökad risk för ett komplicerat sjukdomsförlopp.

Om du bor med någon i riskgruppen

Person som bor tillsammans med någon som har förhöjd risk enligt listan bör i syfte att skydda den som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 ur ett smittskyddsperspektiv tillfälligt avstå arbete utanför hemmet om arbetssituationen är sådan att Folkhälsomyndighetens råd för smittskydd inte kan följas.  

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, astma, allergi eller rökning har enligt fallrapporter inte inneburit någon ökad risk för insjuknande eller mer allvarligt förlopp. I flertal andra länder nämner dock KOL som riskfaktor och det är rimligt att anta, att KOL och annan kronisk lungsjukdom som påverkar lungornas struktur och funktion ger en ökad risk för ett komplicerat sjukdomsförlopp. 

Flera kroniska sjukdomar ökar riskgruppen

I vetenskapliga publikationer nämns att bland annat hjärt-kärlsjukdom, hypertoni, nedsatt njurfunktion och diabetes ökar risken för allvarligt sjukdomsförlopp och död. Rapporterade data är emellertid inte entydiga och sambandet mellan dessa underliggande sjukdomar och allvarlig sjukdom eller död i covid-19 är inte klarlagt.

Det har emellertid rapporterats att personer som har flera kroniska sjukdomar löper ökad risk för allvarlig sjukdomsutveckling. Med stigande ålder ökar sannolikheten för hjärt-kärlsjukdom, diabetes, nedsatt njurfunktion och hypertoni. Det går inte att utifrån det som hittills rapporterats att särskilja ålder från sjuklighet när det gäller risken för allvarlig sjukdomsutveckling och död i covid-19. Socialstyrelsen menar att det är rimligt att anta att hög ålder i sig, liksom förekomst av flera samtidiga kroniska sjukdomar, ökar sårbarheten och risken för att en infektion får ett mer allvarligt förlopp. Kombinationen av hög ålder och samtidig sjuklighet ökar då risken ytterligare.

Kan inte förklara den stora skillnaden

Socialstyrelsen menar att det är uppenbart att de faktorer som angetts som riskfaktorer för allvarlig sjukdom och död i covid-19 inte ensamma kan förklara den stora skillnad som finns mellan infekterade personer utan symtom och dem som avlider i covid-19. Andra och hittills inte klarlagda faktorer har också en stor betydelse. Genom att utgå från hittills identifierade faktorer, som beskrivits bidra till ökad risk för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19, kan grupper av personer avgränsas där risken för allvarlig sjukdom och död i covid-19 är förhöjd.

Kunskapen om riskfaktorer är ännu knapphändig och träffsäkerheten blir därmed låg när risken för allvarlig sjukdomsutveckling och död i covid-19 på individnivå ska förutsägas utifrån individuella bakgrundsfaktorer. Med tanke på att covid-19 hos vissa kan ha ett allvarligt förlopp och leda till död är det dock rimligt att utnyttja den nuvarande kunskapen för att om möjligt minska risken för smitta och sjukdom för dem som har störst sårbarhet. Med ökande kunskap om Sars-CoV-2-virusets egenskaper och hur kroppen påverkas hos den som infekteras kommer kunskapen om riskfaktorer för sjukdom att förändras och bli tydligare. Det innebär att karaktäristiken av riskgrupper kommer att behöva uppdateras.

Så skyddar du dig själv och andra från smittspridning vid covid-19 orsakat av coronavirus SARS-CoV-2

Det bästa sättet att skydda sig och andra mot att bli sjuk är att undvika nära kontakt med sjuka människor. Det finns några allmänna råd för att undvika smitta.

Stanna hemma när du är sjuk. Känner du dig sjuk med symptom som snuva, hosta eller feber ska du försöka låta bli att träffa andra människor. Gå inte till jobbet, skolan eller förskolan. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Det är viktigt att inte riskera att smitta andra.

Stanna hemma så länge du känner dig sjuk. Om du blir sämre och inte klarar egenvård i hemmet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Vänta minst två dygn efter att du blivit frisk innan du går till jobb eller skola.

Äldre människor har större risk att bli svårt sjuka. Därför är det viktigt att inte i onödan besöka personer på sjukhus och äldreboenden. Låt bli sådana besök om du känner dig det minsta sjuk. Du som arbetar med vård av äldre ska inte gå till jobbet om du har hosta eller är förkyld.

Tvätta händerna ofta Smittämnen fastnar lätt på händer. De sprids vidare när du tar någon i hand. Tvätta därför händerna ofta med tvål och varmt vatten, minst 20 sekunder. Tvätta alltid händerna när du kommer hem eller när du kommer till ditt arbete efter att ha varit ute, före måltid, vid mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.

Hosta och nys i armvecket. När du hostar och nyser sprids små, små droppar som innehåller smittämnen. Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer. Släng alltid pappersnäsduken i en papperskorg och tvätta händerna.

Undvik att röra ögon, näsa och mun. Smitta sprids genom slemhinnor i ögon, näsa och mun. En allmänt förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner är att undvika att röra vid ögon, näsa och mun.

Använd handsprit. Om tvål och vatten inte finns tillgängligt, kan man använda handsprit med minst 60 % alkohol. Tvätta alltid händerna med tvål och vatten om händerna är synligt smutsiga.

Läget under en pandemi, som det är just nu, är föränderligt. Håll dig uppdaterad och välinformerad, följ myndigheterna och regeringens råd och rekommendationer och bidra till att begränsa och bromsa in smittspridningen.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: