Ange ditt sökord

De som använt självtest hemma rapporterar om en känsla av frihet, oberoende och egen kontroll. Foto: Shutterstock

De som använt självtest hemma rapporterar om en känsla av frihet, oberoende och egen kontroll. Foto: Shutterstock

Blodförtunnande medicin – så kan du få koll

När man äter blodförtunnande läkemedel är det viktigt att kontrollera sitt PK(INR)-värde regelbundet. Sedan ett antal år tillbaka finns möjlighet att testa detta hemma på egen hand.

Annons:

PK(INR)-värdet, som mäter blodets förmåga att levra sig, ger en fingervisning om doseringen av blodförtunnande läkemedel. Oavsett om det är för hög eller för låg dos innebär det en fara för din hälsa om du inte får rätt dosering och det är därför kontrollerna är viktiga. Om det bedöms att du har möjlighet kan du erbjudas alternativet att testa ditt PK(INR)-värde genom självtest. Du får då utbildning och tillgång till en enhet som du använder för att mäta värden. Beroende på var du bor bekostas detta av landstingen, till exempel i Stockholm, men du kan även behöva betala mätaren själv eftersom andra landsting inte subventionerar den här typen av självtest. 

Frihetskänsla för dig som patient

De patienter som har använt självtest hemma rapporterar om en känsla av frihet, oberoende och egen kontroll – och även en förändring av livsstil. Livet kretsar inte längre kring behandlingen, utan behandlingen är en del av livet. En bild som även bekräftas av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

När det kommer till självtest gäller det att vara konkret och frågvis. Efter att ha gått igenom utbildningen får du själv möjlighet att ansvara för dina kontroller och din behandling, samtidigt som vården och behandlande läkare följer upp och hjälper dig på vägen. 

Testa ditt PK(INR)-värde hemma

Behandling med just Waran är en etablerad behandling nationellt och internationellt och behovet av täta kontroller innebär ett högt tryck på vården samt ställer krav på att du som patient har möjlighet att få dessa regelbundna kontroller. När du väl har gjort ditt test på en vård-, hälsocentral eller ett sjukhus så skickas provet vidare för analys, sedan meddelas läkare eller sjuksköterskor som därefter kan reglera dosen vid behov, en reglering som du själv gör genom att ändra din läkemedelsdosering.

Hela denna process tar givetvis tid eftersom det är många steg och flera olika instanser inblandade. På senare år har det kommit alternativ till den här vårdkedjan, att patienten själv testar för att optimera sin warandosering. På vissa håll inom hemsjukvården har man även börjat arbeta på ett nytt sätt och använder mätaren vid hembesök hos äldre och på så vis kan patienten snabbare och enklare direkt i hemmet få ny Warandos inställd om det behövs.

En expertbedömning som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) gjort är att 10 – 20 procent av patienterna som äter blodförtunnande läkemedel skulle kunna göra sina tester hemma. Även Socialstyrelsen har gått ut med riktlinjer som rekommenderar självtest och egenvård för lämpliga patienter.

Så går det till att testa ditt PK(INR)-värde hemma

Självtestet går till så att en droppe blod placeras på en testremsa som i sin tur registreras i en liten dosa. Då får du fram mätvärdet som du kan anpassa doseringen efter. För att få tillgång till en blodprovsmätare för att sköta Warankontroller i hemmet krävs en remiss av behandlande läkare till en speciell patientutbildning. Utbildningen ges i form av en introduktionskurs och idag erbjuder elva landsting sådana kurser under ledning av sjuksköterskor och läkare. Där får du själv lära dig vad det innebär att ta testet och hur du ska avläsa resultatet. Efter utbildningen kan du sen börja använda mätaren. I Stockholm och Uppsala kan man även ta emot remisser från andra landsting.

Egenkontroller är kostnadseffektiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv enligt SBU, framförallt för de personer som står på Waranbehandling under en lång tid. För närvarande subventioneras bara teststickorna av samhället men inte själva mätaren. Detta problem pekar SBU på i sin rapport. Det innebär att alla patienter idag inte har samma möjlighet till självtestning. I dagsläget har landstingen för Stockholm, Södermanland, Kalmar, Uppsala, Västerbotten och Värmland fattat beslut om subvention av egenvård och självtest för sina invånare. Flera andra landsting/regioner arbetar för närvarande med att fatta motsvarande beslut om subvention 

Risk för underbehandling

Om du äter blodförtunnande läkemedel är du långt ifrån ensam, man tror att antalet patienter som behandlas med Waran, som är det mest kända läkemedlet, idag är 200 000, en siffra som ständigt ökar. Använder man blodförtunnande läkemedel kan man också upptäcka att det kan uppstå blödningar från små sår, samt få näsblod som kan vara besvärliga att få stopp på. Då kan det vara bra att ha medicinskt blodstoppande vadd hemma, detta finns receptfritt på apotek.

För dig som äter blodförtunnande medel är behovet av kontroll viktigt för att kunna försäkra dig om bästa behandling. När man äter blodförtunnande läkemedel är det viktigt att kontrollera sitt PK(INR)-värde regelbundet. Man gör detta med ett blodprov som vanligtvis utförs på en vårdmottagning. Anledningen till att man gör dessa mätningar är att en för låg dos blodförtunnande läkemedel ökar risken för proppbildning medan en för hög dos ökar istället risken för blödningar. 

Antalet patienter med blodförtunnande medel ökar, bland annat på grund av att det är fler som drabbas av förmaksflimmer. Förmaksflimmer kan i värsta fall leda till stroke. Problemet är att förmaksflimmer inte har något symtom och därför föreligger det en stor risk att man går obehandlad. Förmaksflimmer ökar också risken för blodproppar och därför behöver du behandlas med blodförtunnande läkemedel. Här kan du se en kort och informativ film om hur du kan mäta ditt PK(INR)-värde hemma

 

Läs även

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
7 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Förmaksflimmer – det är viktigt med behandling
1 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Förmaksflimmer – det är viktigt med behandling

Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt elle...

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Annons:
Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Annons:
Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
8 april, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Coronatest och immunitet
2 april, 2020 Hjärta & Kärl

Coronatest och immunitet

För att vi så snart som möjligt ska kunna återgå till n...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Annons:
Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Ödem
21 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Ödem

...

Från topp till tå – lungorna
14 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Från topp till tå – lungorna

Man brukar säga att regnskogarna är jordens lungor. De ...

Annons:
Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Årets främsta forskningsnyheter
29 december, 2019 Barn & Graviditet

Årets främsta forskningsnyheter

När årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskn...

Vi behöver skratta mer!
17 december, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten