Ange ditt sökord

Startskottet till en avgörande händelse i Gunillas liv blev när hon, efter en längre tids besvär, fick sjuktransport till hjärtkliniken för undersökning. Foto: Shutterstock

Startskottet till en avgörande händelse i Gunillas liv blev när hon, efter en längre tids besvär, fick sjuktransport till hjärtkliniken för undersökning. Foto: Shutterstock

Att leva med aortastenos: Så fick Gunilla livet tillbaka

Gunilla Pålbro drabbades av trötthet, andfåddhet, hjärtklappning och fick plötsligt svårt att gå längre sträckor. Gunilla, som alltid varit väldigt aktiv, trodde att det var åldrandet men istället fick hon veta att det var symtom på en allvarlig hjärtklaffssjukdom, aortastenos.

Annons:

I ett stationshus från 1904 i Löddeköpinge utanför Lund bor Gunilla Pålbro, 83 år. Gunilla är en stark, framåt och verbal kvinna som alltid har mått bra och verkligen varit aktiv hela sitt liv. Som tonåring tog hon cykeln flera kilometer till skola, handbollsträning och i extrajobbet som tidningsutdelare. Gunilla arbetade oavbrutet fram tills hon fyllde 65 år och hade bland annat ett både krävande och stressigt arbete som chefredaktör med tajta deadlines och budgetansvar. Pensionen innebar däremot inte att hon slutade leva ett aktivt liv, tvärtom. Gunilla skaffade både hund och en stuga som behövde rustas upp.

Fick först diagnosen KOL

När det plötsligt blev jobbig att gå längre sträckor och Gunilla upplevde att hon blev mycket trött, hade högt blodtryck och fick problem med andningen avvaktade hon inledningsvis med att gå till sjukvården. Anledningen var att hon skämdes. Som långvarig rökare anade hon att besvären delvis kunde bero på detta och mycket riktigt, när Gunilla för ett år sedan till slut blev tvungen att uppsöka vårdcentralen i Löddeköpinge fick hon diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Sjukdomen drabbar ofta rökare och i och med beskedet slutade Gunilla direkt att röka. 

Efter diagnosen, och rökstoppet, gick det en tid men Gunilla blev inte bättre, hon blev istället tröttare, fick svårare att andas och upplevde en stark smärta. På vårdcentralen hade hon träffat läkaren Ann som kom att bli en betydande person. Ann tog beslutet att genomföra en rad undersökningar och upptäckte att Gunilla även led av hjärtflimmer. 

Kroppen försvagades 

Från det ögonblicket och en tid framåt är alla minnen som ett töcken. Vid ett tillfälle ordnade läkaren Ann ambulanstransport till akuten då Gunilla drabbats av hjärtstopp och blev tvungen att genomgå en ballongsprängning. Under en tid blev hon också inlagd på hjärtavdelningen på sjukhuset i Lund. Den förr så aktiva kroppen var nu som gelé, musklerna förtvinade och Gunilla mindes att hon var så svag att hon inte ens kunde sitta. Gunilla åt dåligt, orkade inte resa sig och fick under en period bo på ett korttidsboende innan hon äntligen fick flytta hem. Med hjälp av sin envishet började Gunilla att anpassa det gamla stationshuset till sina behov. Trappan upp till övervåningen fick trappräcken så att hon skulle orka och Gunilla började även träna hemma. 

Uppenbarades att hon hade hjärtklaffsjukdomen aortastenos

Trots alla insatser blir livet inte bättre, Gunilla blev inte lika stark som förr och livslusten försvann med orken och tankar på att livet kanske är slut börjar dyka upp. Ann, läkaren på vårdcentralen, anar att något är allvarligt fel med Gunillas hjärta och med hjälp av en remiss ordnas en sjuktransport som kom och hämtade Gunilla till hjärtkliniken för undersökning. Det kom att bli startskottet till en avgörande händelse i Gunillas liv. 

I Lund konstaterar hjärtläkaren Sasha Koul efter flera undersökningar kort och gott att Gunilla, som har ett i grunden starkt hjärta, inte längre kan hålla på att ”åka hiss upp och ned och runt till avdelningarna. Läkarna misstänkte att Gunilla hade hjärtklaffsjukdomen aortastenos. Om aortastenos inte åtgärdas kan det leda till komplikationer och inte sällan behöver man åtgärda problemet genom att ersätta den förvrängda hjärtklaffen med en ny hjärtklaff. Ingreppet görs idag på två sätt, antingen genom en så kallad öppen hjärtoperation eller med en metod där den nya hjärtklaffen under lokalbedövning och med hjälp av kateter först in i artären (TAVI, kateterburen inplantation av aortaklaff). I Gunillas fall valde man att använda den senare metoden. 

Livsgnistan kom tillbaka efter ingreppet

Redan efter några dagar är Gunilla utskriven från sjukhuset. För första gången på många år upptäcker hon direkt att hon kan andas normalt, något som hon upplever som en enorm befrielse. Sommaren 2018, som kom att gå till historien som en av de varmaste i mannaminne, spenderade Gunilla på egen hand i stugan i Blekinge och utan problem promenerade hon dagligen de trehundra meter som det tar att gå ner till stranden. Efter ingreppet har Gunilla fått tillbaka livsgnistan och energin men konstaterar samtidigt efterklokt att hon skulle ha bett om hjälp tidigare. Som rökare skämdes hon helt enkelt för rökningen och ville varken belasta familj, vänner eller samhället utan ville vara så självständig som hon alltid hade varit. 

Idag känner Gunilla enligt egen utsago sig själv som en ny människa och är inte bara tacksam till vårdcentralläkaren Ann utan även till kardiologen Sasha Koul i Lund. Även om hon menar att hon inte är religiös så konstaterar hon att det måste ha varit Guds mening att hon skulle få den hjälp som hon till slut fick. Tack vare den vård Gunilla till slut kunde få har Gunilla gått från att tro att livet är slut till att livet fortsätter, något som hon är evigt tacksam för.

Gunilla avslutar med att avslöja att även om det finns en resa till Rom inplanerad för att njuta av hösten där tillsammans med brorsdotterns så ska hon först och främst laga och äta svartsoppa med hela familjen, barn och barnbarn, till Mårten gås ära. 

Fakta Vad är aortastenos?

Aortastenos är idag den vanligaste hjärtklaffssjukdomen bland äldre i Europa och som uppstår i aortaklaffen Aortastenos är en förträngning av aortaklaffens öppning, vilket hindrar hjärtklaffen från att öppnas fullt ut. Det motverkar blodflödet från hjärtat till stora kroppspulsådern, aortan, och sedan vidare ut i kroppen. Vanliga symtom på aortastenos är bröstsmärta, trötthet, svimningar och andfåddhet. I många fall finns det dock inga uppenbara symtom för patienten, vilket ofta lämnar tillståndet odiagnostiserat och obehandlat. Be din läkare att lyssna på ditt hjärta med stetoskop efter de så typiska blåsljuden som kan vara tecken på aortastenos. Det enklaste sättet att upptäcka aortastenos är genom att en läkare på vårdcentralen lyssnar med stetoskop på hjärtat.

Läs mer om aortastenos här 

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
7 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Förmaksflimmer – det är viktigt med behandling
1 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Förmaksflimmer – det är viktigt med behandling

Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt elle...

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Annons:
Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Annons:
Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
8 april, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Coronatest och immunitet
2 april, 2020 Hjärta & Kärl

Coronatest och immunitet

För att vi så snart som möjligt ska kunna återgå till n...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Annons:
Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Ödem
21 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Ödem

...

Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Annons:
Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Årets främsta forskningsnyheter
29 december, 2019 Barn & Graviditet

Årets främsta forskningsnyheter

När årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskn...

Vi behöver skratta mer!
17 december, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Fördubblad risk att dö i hjärtinfarkt beroende på var du bor
16 december, 2019 Hjärta & Kärl

Fördubblad risk att dö i hjärtinfarkt beroende på var du bor

Risken att dö i hjärtinfarkt mer än fördubblas beroende...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten