Artur Ringart - Den ofrivillige pensionären

Artur Ringart - Den ofrivillige pensionären

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2018-12-20
Författare: Anders Åker

Listan på Artur Ringarts bedrifter för den svenska sportjournalistiken är både lång och gedigen, fylld med klassiker som Lilla Sportspegeln och TV4-sporten. Idag, med över fyrtio års mediaerfarenhet i ryggen, står han på barrikaderna och driver en egen mediasajt med innehåll som riktar sig mot en i Arturs ögon, bortglömd målgrupp; landets seniorer.

En viktig kunskap Artur själv har tagit med sig genom livet och upp i åren, att erfarenhet, det bygger på upplevelser och inte på teori!

"Det var framförallt tekniken och möjligheterna"

När jag via telefon når Artur Ringart befinner han sig på fritidsboendet på Gotland. För undertecknad som är ett barn av 1980-talet är mannen med hårsvallet mest förknippad med Lilla Sportspegeln och som den omisskännliga rösten till den tecknade serien Tom & Jerry. För att få ett grepp om Arturs inte helt obetydliga erfarenhet inom media backar vi bandet och börjar från början.

-          Radio hade länge fascinerat mig, det går snabbt, det är lättillgängligt, kompromisslöst och du är med där det händer. Jag hade turen att komma in på Dramatiska institutets utbildning från radio. Eller utbildning, det var så roligt under de två åren jag gick där att jag såg det mer som en hobby, än en utbildning. Vi var där från tidigt på morgonen till sent på kvällen, minns Artur.

Artur har flera gånger i livet haft lyckan att vara med och starta någonting nytt. Till en början var det lokalradion i huvudstaden som han var involverad i att få igång och för att sedan bli en uppskattad röst i radion. Att det blev just radiosport berodde inte på ett överdrivet nördigt sportintresse utan på mycket mer.

-          Visst, jag hade ett måttligt sportintresse men det var framförallt tekniken, möjligheterna. Ena sekunden kunde du sända från en arena i Gävle, nästa en arena i Malmö och plötsligt kopplade man in ett cykellopp i Venezuela. Jag minns att det fanns en unik teknik, en låda, på Sveriges radio där man gjorde alla dessa snabba kopplingar och att jag tyckte att det där var så häftigt. Snabbheten och att få vara med direkt. Dessutom bygger idrott broar över både generations- som landsgränser, precis som musik. Jag tycker att både idrott och musik, många gånger spelar en viktigare roll än FN.

"Med tv blev det ett ännu större genomslag"

Eftersom utveckling alltid har lockat Artur valde han efter en tid att gå vidare till tv, men här var det inte heller det uppenbara, att synas, som lockade.

-          Nej, att synas i tv var aldrig viktigt för mig. Det var bara ett resultat av att jag arbetade med sport i tv. Med radio nådde du många lyssnare men med tv blev det ett ännu större genomslag. Då var också intresset och kunskaperna om sport förhållandevis lågt hos allmänjournalisterna. Det har förändrats radikalt idag, sporten har en mycket högre status.

Under många år var Artur programledare för satsningen Lilla Sportspegeln som riktade sig mot barn och unga. Programmet blev oerhört populärt med upp till 1,5 miljoner tittare i veckan och än idag minns en hel generation Artur och hans kollegor.

-          Det var mycket bra tittarsiffror med dagens mått mätt, men betänk då att antalet kanaler att välja på för de allra flesta var begränsat till två. Det kom att förändras i och med att TV3 och TV4 gjorde intåg i de svenska tv-rutorna. TV4 satsade på en stor Nyhetsredaktion och värvade över många av de bästa journalisterna i branschen. En dag ringde de mig från fyran och ville satsa på en sportredaktion. Jag frågade mig; hur många gånger får du en sådan unik möjlighet, att bygga upp en kanals sportredaktion från ingenting? Förutom att det var unikt så gav det mig också möjlighet att utvecklas, samtidigt som jag inte kan sticka under stolen med att det var bättre betalt.

"Ett tydligt problem inom främst public service"

Åren i rutan med tv och sport blev många och han fick arbeta med många kända tv-profiler. En del arbetar fortfarande aktivt framför eller bakom kameran, några har, som Artur själv uttrycker det, lämnat oss för tidigt och andra har pensionerats. Men som journalist, har man ett bäst före-datum?

-          Jag tycker att man ser ett tydligt problem inom främst public service, Sveriges television och Sveriges radio. De har ett publikt uppdrag att göra program för alla, unga som gamla men man kan fråga sig när det senast gjorde en nysatsning för oss äldre. Och vart tar de äldre programledarna vägen, de med erfarenhet och trovärdighet och som jag och många med mig kan identifiera oss med? Det är inget fel med unga människor, men det är på tok för få äldre och man får inte glömma att vi är 2,1 miljoner som är 65 år eller äldre i Sverige idag. Vi finns också.

Just frågan om åldersdiskriminering tar Artur på fullaste allvar, så pass att han sedan tre år tillbaka tillsammans med Fredrik Lundberg driver sajten News55.se. Det är en digital dagstidning för målgruppen man kallar ”årsrika”, det vill säga de cirka 3,1 miljoner i Sverige som är 55 år eller äldre. Idén kom redan på tiden på TV4 då han märkte att annonsörer bara var intresserade av att nå personer under 60 år.

-          Många företag drivs av kvartalsrapporter, man fokuserar bara på inkomst och inte på relevans. Varför ska man göra reklam som bara riktar sig mot ungdomar när en stor del av Sveriges förmögenhet ligger hos oss som är äldre? Vi är också relevanta, och borde vara kommersiellt intressanta. Samtidigt behöver vi även synas, överlag så syns seniorer väldigt lite i media. Men jag måste erkänna att det har skett en förbättring sedan vi på News55 kom på banan och satte frågan på agendan.

"Många är rädda för att göra fel"

Även om man har valt att skapa en digital plattform konstaterar Artur att digitaliseringen i Sverige idag också kan leda till att en del äldre riskerar att känna sig förbisedda och utanför.

- Alla kan inte hantera en dator eller en mobiltelefon. Många är rädda för att göra fel. Och att hantera sin ekonomi via nätet är inte självklart. Det blir inte lättare när bankerna nu vägrar att hantera kontanter. Digitaliseringen är ofrånkomlig men bör ske i en takt som inte exkluderar någon, kontanter är faktiskt fortfarande ett fullt legalt betalningsmedel något som många äldre föredrar. En annan aspekt är att när allting blir digitalt, vad händer när ingenting funkar? Själv använder jag därför en analog kalender, finns det inte där, händer det inte.

Artur säger att det krävs politiska beslut för att förändra den pågående åldersdiskrimineringen och framförallt även seniora politiker.

-          Idag är en försvinnande liten del av Sveriges riksdag seniorer. I valet var drygt 27 procent av väljarkåren 65 år eller äldre, men det är bara några få procent av riksdagsdelegaterna som är det.  Det innebär att riksdagen absolut inte speglar hur den svenska befolkningen ser ut. Jag tror att det är en av orsakerna till att frågor som berör äldre hamnar för långt ner på den politiska agendan.  Det är kanske dags att kvotera in äldre personer till riksdagen.

"Jag tror på att alal ska få ha rätt att uttrycka sig"

En djup tro på det demokratiska samhället, alla människors lika värde, rättsstaten och en tilltro till det fria ordet är några av de hörnstenar som Artur lyfter fram när vi berör ämnet med det politiska klimatet i landet. Minnet av en tid som varit, där nationalsocialismen frodades och ledde till Förintelsen, ett av de största brotten i mänsklighetens historia måste  fortsätta att hållas levande menar Artur, även när de som är direkta ögonvittnen inte längre finns kvar och kan berätta.

-          Jag tror på att alla ska få ha rätt att uttrycka sig, det är en grundläggande del av demokratin, men det betyder inte att man får säga vad som helst, eller agera hur som helst. Falanger som med sitt budskap också sprider hot, våld och förföljelse har ingenting i en demokrati att göra. Vi har lagar och regler även för det fria ordet i en demokrati. Använder man våld och inte följer lagar och regler, då ska man bestraffas. Att hota och skrämma politiska motståndare hör inte hemma i en demokrati. Här måste politiker och polis agera mer handfast, tycker jag. Vi som är äldre, vet vad som händer ifall vi inte är vaksamma och agerar när antidemokratiska rörelser vill göra sin röst hörd. Vi vet vad historien har lärt oss. De måste bekämpas.

Överlag finns det ett värde, i form av erfarenhet, hos äldre som idag kastas på soptippen menar Artur som konstaterar att äldre sitter på erfarenhet som det inte går inte att läsa sig till.

-          Erfarenhet får man genom ett långt liv, genom upplevelser. Jag tycker att erfarenhet inte värdesätts idag vilket är olyckligt. Det finns en poäng i att äldre och yngre kan arbeta tillsammans, då kan man lära sig av varandra, över generationsgränserna. Äldre är inte ett problem utan en tillgång. Istället för att ställa generationer mot varandra behöver vi finna en gemenskap i erfarenheter och ta fasta på det. Äldre måste också synas mer, få ta mer plats, för att undvika att bli en marginaliserad grupp i samhället.

"Generationsgränserna har suddats ut"

Allting var inte bättre förr men Artur upplever att många viktiga samhällsfunktioner fungerade bättre och man anar en liten cynism i tonen men som snabbt förbyts i en entusiasm när det kommer till det som faktiskt har blivit bättre. För visst är det en myt att alla äldre tycker att allting var bättre förr. En viktig del som har förändrats är just mötet mellan generationer.

-          Äldre personer idag har mycket lättare att möta yngre generationer jämfört med våra föräldrar. Generationsgränserna har suddats ut, jag bär jeans, precis som mina söner, vi äter samma typ av mat, pratar nästan samma språk, förutom engelskan som yngre generationer envisas med att stoppa in här och var, och vi lyssnar på samma musik. Nåväl, hiphop är inte min favoritmusik men vi har mycket mer gemensamt än vad jag hade med mina föräldrar. Musik, precis som sport, bygger broar!

Visst finns det också självklara fördelar med att bli äldre, det konstaterar Artur skrattande när jag sammanfattar att vi har pratat om dåtid, nutid och framtid men nyfiket ändå vill veta, vad är det bästa med att bli äldre?

-          Att man får sova på morgonen! Även om jag definieras som pensionär, jag är 66 år, så ser jag mig inte som pensionär. Pensionär är de som är äldre, runt 80 eller äldre. Sen är det ju så att bara för att jag är pensionär går jag inte sysslolös. Jag har saker att göra och det är bara skönt att inte känna några tvång eller ”måsten”. Jag kan styra min tid bättre än jag kunde tidigare. Och som sagt, det är bra att få sova på morgonen, det är underskattat!

Namn: Artur Ringart

Gör: Driver mediasajten News55 riktad mot en äldre målgrupp

Familj: Fru, söner och barnbarn

Bor: Stockholm med fritidsboende på Gotland

 

Veckans fråga

Sätt betyg på din sommar - hur har just din sommar varit hittills?

Nyhetsbrev

E-postadress