Allt om ljudöverkänslighet (hyperacusis, hyperakusi)

Allt om ljudöverkänslighet (hyperacusis, hyperakusi)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-10-10
Uppdaterad: 2019-10-14
Författare: Stefan Nordström

Ljudöverkänslighet innebär att man upplever olika typer av ljud som obehagliga. Ljud kan till exempel upplevas som högre eller mer skärande i öronen och leda till stress och oro.

Ljudöverkänslighet kan leda till en jobbig vardagssituation eftersom många av de ljud man reagerar på är vanligt förekommande. Överkänsligheten som medicinsk diagnos (hyperakusi) grundar sig framför allt i att man reagerar på ljud som andra inte uppfattar som störande. Några exempel kan vara höga röster, barnskrik, pappersprassel, porslin och fläktljud.

Ljudöverkänslighet kan leda till isolering

Överkänsligheten kan ofta leda till stress, eftersom man gör sitt bästa för att undvika situationer där man utsätts för ljud. Rädslan kan leda till ett undvikande beteende där man till slut har på sig hörselskydd även i situationer då de inte behövs. Isolering och ljudfobi (fonofobi) kan utvecklas.

Ljudöverkänslighetens omfattning kan också variera beroende på dagsform. Symtomen kan växa i styrka när man sover dåligt, utsätts för stress eller på annat sätt inte känner sig på topp.

Det är vanligt att ha tinnitus i samband med ljudöverkänsligheten. Ljudöverkänslighet är inte detsamma som att höra ”för bra”. De flesta överkänsliga har tvärtom helt normal hörsel nivåmässigt.

Vissa yrkesgrupper drabbas oftare av ljudöverkänslighet, till exempel:

  • Musiker
  • Skolpersonal
  • Restaurang- och nattklubbspersonal
  • Byggnads- och fabriksarbetare

Orsaker till ljudöverkänslighet

Ljudöverkänslighet kan orsakas av många olika faktorer, såväl fysiska som psykiska. Ibland kan det vara en kombination. I vissa fall upptäcks inte den exakta orsaken till besvären. Eftersom ljudöverkänslighet ofta är ett symtom på underliggande sjukdom behöver källan hittas och behandlas.

Sjukdomar i inner- eller mellanöra

Ljudöverkänslighet kan uppstå vid sjukdomar som drabbar örat, till exempel Menières syndrom, Borrelia eller mellanöroninflammation.

Trauma efter höga ljud eller skallskada

Om man utsätts för alldeles för höga ljud under en period kan det orsaka skador i innerörat. Hörselnedsättningar kan göra att höga ljud får en ketchupeffekt; man hör svagt för att sedan ha en mycket kraftigt övergång till de höga ljuden. Skallskador eller whiplashskador kan också vara trauman som leder till att man utvecklar ljudöverkänslighet.

Depression och stresstillstånd

Många intryck kan förstärkas på ett negativt sätt när man mår psykiskt dåligt. Depressioner och stresstillstånd kan vara utlösande faktorer till ljudöverkänslighet.

Autism och ADHD

Ljudöverkänslighet är ett vanligt symtom på autism och ADHD. Många som lider av diagnoserna har svårt att filtrera bort ljud i vardagen, vilket kan leda till koncentrationssvårigheter.

Behandling av ljudöverkänslighet

I vissa fall kan ljudöverkänsligheten försvinna eller mildras över tid. Det är dock viktigt att våga söka behandling om besvären gör det svårt att hantera vardagen. Ett annat bra steg är att informera omgivningen om dina besvär för att undvika missförstånd och stress.

Ljudstimulering

Ljudstimulering innebär att man långsamt vänjer sig vid ljudexponering. Det finns apparater som kan sättas bakom örat och avger svaga ljud. Målet är att man ska bli bättre på att tolerera ljudintryck över tid, med minskad överkänslighet som följd.

KBT (kognitiv beteendeterapi) och ACT

Kognitiv beteendeterapi syftar till att ändra ens förhållningssätt till de ljud som orsakar besvär. Syftet med KBT är att utmana och ändra negativa beteendemönster som begränsar livet. ACT (Acceptance and Commitment Treatment) är en liknande behandlingsform som fokuserar på att hjälpa till med att leva livet fullt ut, trots begränsningar som till exempel ljudöverkänslighet.

Avslappningsövningar och fysioterapi

Ljudkänslighet är ofta kopplat till olika typer av anspänning. Avslappningsövningar och fysioterapi kan vara ett bra sätt att motverka spänningar i kroppen och få goda råd. Spänningar i kroppen kan vara en bidragande orsak till ljudöverkänslighet.

Hörhjälpmedel

Individuellt anpassade hörselskydd kan vara ett sätt att mildra överkänsligheten. Det är dock viktigt att inte skydda sig så mycket att man aldrig kommer i kontakt med ljud. Om man isolerar sig för mycket från ljud är risken att man förvärrar sin ljudöverkänslighet.

Det finns även hörhjälpmedel för de med koncentrationssvårigheter vid till exempel ADHD. För många med koncentrationssvårigheter kan det vara svårt att filtrera bort ljud vid föreläsningar och andra situationer med kringliggande ljud. Då kan man till exempel ha trådlösa hörlurar som är kopplade till lärarens mikrofon för att göra det lättare att koncentrera sig.

Läkemedel

Om ljudöverkänsligheten är ett resultat av depression eller annan psykisk sjukdom kan läkemedel hjälpa mot symtomet.

Tandläkarbehandling

I vissa fall kan ljudöverkänslighet vara kopplat till felaktiga bett eller käkledsproblem. Om dessa åtgärdas hos en tandläkare kan spänningen, och därmed ljudkänsligheten, minskas.

När bör man söka vård?

Om ljudöverkänsligheten påverkar vardagen och begränsar livet bör man söka vård på en vårdcentral. Det är viktigt att försöka beskriva sina besvär noggrant och nämna eventuella andra besvär som kan påverka ljudöverkänsligheten. I vissa fall kan man få remiss till hörselvården, i andra fall kan man behöva hjälp av andra experter för att börja må bättre.

Att leva med ljudöverkänslighet

När du får diagnosen ljudöverkänslighet brukar det göras en långsiktig åtgärdsplan. En sådan plan brukar vanligtvis bland annat innehålla behandling av underliggande sjukdomar, strategier för att hantera ljud och hörselkunskap. Om ljudöverkänsligheten uppkommit till följd av en sjukdom eller skada blir symtomen ofta bättre när sjukdomen behandlas.

 

Veckans fråga

Är du orolig för din hälsa?

Nyhetsbrev

E-postadress