Allt om afasi

Allt om afasi

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Afasi är ett tillstånd då man har svårt för att uttrycka sig i tal och skrift. Tillståndet orsakas av en förvärvad hjärnskada och uppkommer ofta efter en stroke, men kan också orsakas av hjärnskador på grund av en olycka, hjärntumör eller infektion i hjärnan.

Man räknar med att cirka 12 000 människor får afasi varje år. Av dessa är cirka 35 procent i yrkesverksam ålder. Ofta är inte intellektet skadats utan endast förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. Man kan bli helt återställd efter behandling beroende på skadans art och omfattning.

Vad orsakar afasi?

Vid afasi skadas den del av hjärnan som styr språket. Ofta ligger språkcentrum i den vänstra hjärnhalvan, hos vänsterhänta i den högra, men detta tillstånd kan uppkomma även om andra delar av hjärnan skadats eftersom språkfunktionen samspelar i hela hjärnan. 

En hjärnskada som ofta leder till afasi är stroke, som är den vanligaste orsaken, men även andra typer av hjärnskador såsom trauma mot huvudet efter en olycka, ett fall eller våld kan ge besvären. Även hjärntumör, infektion i hjärnan samt demens kan orsaka afasi.

Symtom vid afasi

Symtomen är olika från person till person beroende på hjärnskadans eller störningens omfattning. Gemensamt är dock att språkfunktioner är drabbade och vanliga symtom är:

  • Svårigheter med att tala
  • Byter ofta ut ord 
  • Finner inte eller glömmer bort ord
  • Upprepar ord eller ljud
  • Använder fel ordföljd och saknar grammatiska småord och böjningar i meningar
  • Stumhet, man har får inte fram något alls
  • Svårigheter med att tolka tal och skrift från omgivningen

Afasi kan även visas sig genom både kognitiv och fysisk funktionsnedsättning, exempelvis försämrat närminnen och förlamning på ena halvan av kroppen.

Afasi ska inte blandas ihop med dysartri som yttrar sig genom att personen har svårt att artikulera och har sluddrigt tal men ändå kan läsa, skriva och förstå vad som sägs. Ett annat tillstånd är apraxi då man inte kan styra tungan och andra delar av munnen, vilket gör det svårt att forma ord och tal. Man kan ha afasi, dysartri och apraxi samtidigt. 

Behandling av afasi

Behandlingen av afasi är beroende av skadans omfattning och var i hjärnan den är men också på personens förmåga att ta till sig behandlingen. Därför ser rehabiliteringen ofta annorlunda ut från person till person. Genom träning och rådgivning kan en logoped hjälpa till med den språkliga funktionen. Eftersom stroke är den vanligast orsaken är det sannolikt att tro att förekomsten av afasi kan minska i takt med att strokevården förbättras. 

Förbättringarna kommer många gånger efter lång tids behandling och det kan ta flera år innan en person med afasi är helt återställd.

Underlätta kommunikationen

För någon som har afasi eller annan typ av språkstörning är det viktigt att få hjälp av en logoped, men det finns också sådant som omgivningen kan göra för att underlätta kommunikationen och gemenskapen. Genom att inte stressa samtalet, lyssna, ställa frågor och bekräfta att du har förstått skapar du en bra struktur för samtalet. Använd gärna gester, mimik och kroppsspråk.

Det finns också flera hjälpmedel i form av datorbaserat skrivstöd, kommunikationsböcker med bilder och digitala tekniker med bildstöd som kan underlätta för den med afasi att göra sig förstådd. 

Att leva med afasi

Afasi är en osynlig funktionsnedsättning som gör att det sociala livet kan förändras drastiskt efter att man har drabbats. När man inte längre kan kommunicera som vanligt med sin omgivning kan det leda till frustrationer, både hos en själv och andra. Man kan kanske inte heller kan läsa och studera eller jobba som tidigare. Förståelsen från omgivningen kan också bli lidande eftersom kommunikationen blir svår. Det finns dock olika hjälpmedel som kan underlätta vardagen. 

Besvären brukar var som störst närmsta tiden efter en stroke. Därefter minskar besvären hos de flesta och en del blir helt återställda efter behandling. Många kan dock ha kvar de språkliga problemen men kan lära sig att leva med dem.

 

Veckans fråga

Hur less är du på julmusik?

Nyhetsbrev

E-postadress