Ange ditt sökord

Mer än var tredje som drabbas av hjärtinfarkt har också åtminstone måttligt nedsatt njurfunktion. Foto: Shutterstock

Mer än var tredje som drabbas av hjärtinfarkt har också åtminstone måttligt nedsatt njurfunktion. Foto: Shutterstock

Även njursjuka vinner på att behandlas med blodförtunnande mediciner

Ny forskning med stöd visar att fler njursjuka som haft hjärtinfarkt bör behandlas med blodförtunnande läkemedel.

Annons:

Den nya studien har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association.

Vinner på att behandlas

Med utökad behandling kan fler slippa att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke.

– Vår forskning visar på stora möjligheter att förbättra vården så att färre drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke. Personer med njursjukdom och förmaksflimmer vinner på att behandlas med blodförtunnande läkemedel, säger Tomas Jernberg, docent och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Den nya studien från en forskargrupp vid Karolinska institutet visar att även njursjuka vinner på att behandlas med blodförtunnande mediciner.

Läkare restrektiva

Efter en hjärtinfarkt behandlas många patienter som även har förmaksflimmer med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Men mer än var tredje som drabbas av hjärtinfarkt har också åtminstone måttligt nedsatt njurfunktion. Idag är många läkare restriktiva med att skriva ut blodförtunnande medicin till denna stora patientgrupp och det saknas tydliga rekommendationer för hur de ska behandlas.

I studien ingår 24 000 svenskar med förmaksflimmer som överlevt hjärtinfarkt mellan 2003 och 2010. Oavsett hur njursjuka personerna var löpte de mindre risk att dö inom ett år om de behandlades med blodförtunnande läkemedel. Forskargruppen bakom studien leds av Tomas Jernberg och huvudförfattare har varit Juan Jesús Carrero vid Karolinska institutet. Studien har fått stöd av Hjärt-Lungfonden och publicerades nyligen i den ansedda medicinska tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association.

Njurarna och dess funktioner

Normalt har man två njurar. Man brukar inte kunna känna njurarna eftersom de ligger mot ryggraden, väl skyddade och täckta av revbenens nedre del. Varje njure är formad som en böna, 10–12 centimeter lång och väger ungefär 150 gram. Njurarna omges av en tjock kapsel av stram bindväv och rikligt med skyddande fett. På framsidan täcks njurarna av bukhinnan. Njurarna kan liknas vid kroppens reningsverk, de renar blodet från slaggprodukter, vilka lämnar kroppen via urinen. Även läkemedel utsöndras via njurarna. Njurarna är även viktiga för att reglera bl.a. vätskebalansen, salter (elektrolyter), mineralämnen, blodtrycket, blodets surhetsgrad, skelettomsättningen och blodbildningen. Tillsammans består njurarna av ungefär två miljoner filtreringsenheter, så kallade nefron. Varje nefron består av glomerulus, ett bollformat nystan av små blodkärl och en rörslynga, (tubuli), som urinen filtreras ut i.

Urinen innehåller överskottsvatten, slaggprodukter, salter och vätejoner som kroppen behöver göra sig av med för att må bra. Normalt kissar man ca 1-3 liter per dygn. Den färdiga urinen mynnar först ut i njurbäckenet och förs sedan till urinledaren för att sedan ledas vidare till urinblåsan. Njurarna ”arbetar” dygnet runt och deras kapacitet att rena blod är mer än dubbelt så hög än vad som egentligen behövs. Detta innebär att det är möjligt för en fullt frisk person att ge bort (donera) en njure.

Källa: Hjärtlungfonden, Njurdagboken.se

Läs även

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
7 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Förmaksflimmer – det är viktigt med behandling
1 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Förmaksflimmer – det är viktigt med behandling

Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt elle...

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Annons:
Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Annons:
Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
8 april, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Coronatest och immunitet
2 april, 2020 Hjärta & Kärl

Coronatest och immunitet

För att vi så snart som möjligt ska kunna återgå till n...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Annons:
Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Ödem
21 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Ödem

...

Från topp till tå – lungorna
14 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Från topp till tå – lungorna

Man brukar säga att regnskogarna är jordens lungor. De ...

Annons:
Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Årets främsta forskningsnyheter
29 december, 2019 Barn & Graviditet

Årets främsta forskningsnyheter

När årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskn...

Vi behöver skratta mer!
17 december, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten