Hantavirus är ett samlingsnamn för flera virus i familjen orthohantavirus. De finns naturligt hos olika gnagare, till exempel sorkar och möss, som ofta bär på viruset utan att själva bli sjuka. Människan smittas främst genom att andas in små partiklar från urin, avföring eller saliv från smittade gnagare. Smitta mellan människor är ovanlig, men har beskrivits för vissa virusvarianter, särskilt Andesvirus i Sydamerika.
Symtom som bör väcka misstanke om hantavirus
Sjukdomen börjar ofta plötsligt med feber, huvudvärk, muskelvärk och kraftig sjukdomskänsla. Många får också ont i ryggen eller i magen samt illamående, kräkningar och diarré. Vid den svenska varianten, sorkfeber, är njurpåverkan typisk och patienten kan bli uttorkad, mycket trött och ibland behöva sjukhusvård.
De allvarligare formerna av hantavirusinfektion kan snabbt ge andningssvårigheter. Då kan blodkärlen bli mer läckande, vilket leder till vätskeansamling i lungorna och cirkulationspåverkan. Inkubationstiden är vanligen två till fyra veckor, men variationer förekommer.
Så ställs diagnosen vid hantavirus
Diagnosen bygger på klinisk misstanke i kombination med laboratorietester. Tidigt i förloppet används ofta PCR för att påvisa virusets arvsmassa, medan antikroppar i blodet kan tala för nyligen genomgången infektion senare i sjukdomsförloppet. Vid misstanke om utbrott eller ovanlig smittkälla kan man också typa viruset närmare med sekvensering.
För läkaren är det viktigt att tänka på hantavirus när en patient har feber, muskelvärk och njur- eller lungpåverkan efter vistelse i miljöer där gnagare kan förekomma. I samband med det aktuella fartygsutbrottet blir även resor och täta miljöer viktiga att ha i åtanke.
Behandling och vård vid hantavirus
Det finns ingen behandling som direkt tar bort hantavirusinfektionen. I stället ges stödjande vård med vätska, syrgas och övervakning av njurfunktion, blodtryck och andning. Vid svår sjukdom kan intensivvård behövas, och i vissa fall dialys om njurarna påverkas kraftigt.
En del forskningsdata talar för att ribavirin kan ha effekt tidigt i förloppet för vissa former av hantavirusinfektion, men någon allmänt etablerad botande behandling finns inte. Därför är tidig diagnos och snabb sjukhusbedömning viktiga, särskilt vid tecken på andningssvikt eller påverkat allmäntillstånd.
Prognos vid hantavirusinfektion
Prognosen varierar tydligt mellan olika virusvarianter. Den svenska sorkfebern är oftast allvarlig, men brukar gå över och dödligheten är låg. De amerikanska formerna, framför allt de som orsakar hantavirusorsakat lungsyndrom, har däremot en betydligt högre dödlighet. Prognosen påverkas också av hur snabbt patienten får vård. Ju tidigare svår sjukdom upptäcks, desto bättre chans finns att ge rätt stöd i tid.
Det aktuella fartygsutbrottet visar att hantavirus inte bara är en fråga för skog och landsbygd, utan också kan bli relevant i internationella rese- och miljösammanhang. Därför är det viktigt att känna igen symtomen och söka vård tidigt vid misstanke.