Sonny Larsson lyckades i sin avhandling för några år sedan kartlägga mistelns släktskap, och dessutom undersökt möjligheterna att använda mistlar inom den moderna cancermedicinen.
Svårt att passa in i Linnés system
Linné skriver i sin Materia Medica att misteln kan användas mot epilepsi, yrsel och dysenteri. Men mistelns släktskap vållade problem också för honom, och han hade svårt att passa in den i sitt system.
Mistelns ofta mycket små och förenklade blommorna gjorde att man länge placerade den bland andra växter med oansenliga blommor, som kornell, murgröna, morot och benved. Senare har genetiska studier visat att denna grupp av växter inte alls är nära besläktade med varandra, och var mistlarna har hört hemma har inte kunnat avgöras förrän nu.
– Genom att undersöka fler arter av mistlar och deras släktingar i kombination med flera gener har jag kunnat slå fast att mistelväxterna är närmast släkt med nejlikväxterna och att dessa båda är besläktade med asteriderna, berättar Sonny Larsson.
Potentiell användnign inom cancermedecin
I sin avhandling har han undersökt hur mistlarnas släktskap och bruk inom traditionell medicin kan relateras till en potentiell användning inom cancermedicinen.
Inom komplementärmedicinen används de för behandling av just cancer, och mistlarna innehåller flera ämnen som i provrör har visat sig döda cancerceller.
Peptider dödar cancerceller
I den europeiska misteln och dess närmaste nordamerikanska släktingar är det en typ av peptider, så kallade tioniner, som dödar cancercellerna, och Sonny Larsson har studerat om mistlar från Panama, Taiwan och Madagaskar har samma egenskaper.
– Extraktet på mistlar från Madagaskar var lika effektivt som extrakt från europeisk mistel, men de verkar innehålla en annan typ av peptider. Resultaten bekräftar dock den traditionella användningen av dessa mistlar i cancermediciner och visar att mistlar har potential att fungera också i moderna läkemedel mot cancer, säger han.
