Övervikt är ett ökande problem i samhället. Diskussionerna går heta kring vilken typ av kost som är lämplig till överviktiga och diabetiker, men nyttan av fysisk aktivitet är alla överens om.
När försök att gå ner i vikt genom dieter och andra livsstilsförändringar inte fungerar kan en operation vara ett alternativ för den lider av kraftig övervikt. Svensk forskning visar att överviktskirurgi har den mest bestående effekten på vikten och att ett sådant ingrepp kan bota och minska risken att drabbas av fetmans följdsjukdomar.
Svenska forskare har hittat en ny metod som kan bidra till att minska kroppsvikt och fettmassan hos människor.
Om man varje dag äter grönsaker, bär, fullkorn och flera gånger i veckan väljer fet fisk, har man en god grund till en hälsosam kost, säger Emily Sonestedt, forskare vid Lunds Universitet. För att bibehålla en god hälsa är det viktigare att äta näringsrik mat, än att se till mängden fett kontra kolhydrater.
Tarmbarriären är människans första försvar mot farliga ämnen i tarmarna och systemet har många både fysiska och kemiska egenskaper. Tarmbarriärens funktion kan liknas vid ett filter. Den ska skydda mot skadliga ämnen och bakterier samtidigt som den ska ta upp näring från kosten. Senare års forskning har visat att mag-tarmkanalens bakterieflora (mikrobiota), från munnen till tjocktarmen, men även på hud och slemhinnor, har betydelse för hälsa och sjukdom. Idag bedrivs omfattande mikrobiotaforskning i världen.
Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpropp i ben eller lunga senare i livet.
Alla är överens om att det gäller att ändra livsstil för gott. Vad som skiljer forskarna åt idag är hur man ska äta för att gå ner i vikt och må bra. Kolhydratrik kost eller utesluta kolhydrater mer eller mindre helt – vad är bäst?
Diskussionen kring vilken kost som är bäst vid viktnedgång samt diabetes har debatterats livligt. Här svarar Dr Dahlqvist, överviktsspecialist Kjellström och dietist Magnusson på Doktorn.coms frågor.
Att övervikt, obalanserad kost och brist på motion ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar är allmänt känt. Men nu bidrar Frida Renström doktorand på institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet med en pusselbit om hur detta egentligen går till.
Sedan 2004 har antalet kvinnor med fetma ökat med drygt 100 000 personer. Det visar nya uppgifter från Statens folkhälsoinstitut. Utvecklingen understryker behovet av förebyggande åtgärder, till exempel kostråd på recept.
Midjemåttet som riskfaktor för hjärt-kärlrisk underskattas i Sverige. Många läkare tar enbart blodtryck för att skatta patienters risk. Det visar en internationell undersökning genomförd av ett läkemedelsbolag.
Visst är det bra att kontrollera vikten via vågen – men glöm inte bort att mäta midjan då och då. Det kan avslöja om du riskerar att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.
När fettdepåerna ökar i kroppen sker förändringar som forskarna bara till viss del kan förklara. Att små förändringar skulle rädda många från att dö i västvärldens vanligaste sjukdom – det är däremot glasklart.