Nyfödda känner skillnad på smekningar

Nyfödda känner skillnad på smekningar

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Redan vid en ålder av åtta veckor kan spädbarn uppfatta och känna skillnad på olika typer av smekningar. Det visar ny hjärnforskning från Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet.

Att beröring är viktigt för oss människor, inte minst för att knyta band mellan en nyfödd och föräldrar, är ingen nyhet, men detta är första gången som man har kunnat tittat på hur just spädbarns hjärnor reagerar på beröring.

Smektes med långsamma och snabba rörelser

Detta gjordes genom en typ av hjärnavbildningsstudier. Bebisarna fick ligga i mammans famn under hela testet, som tog cirka 30-40 minuter, och var försedda med ett elastiskt bandage runt huvudet som höll mätutrustningen på plats. 

Testet gick ut på att barnen smektes med mjuka penselformade rörelser på armen i två olika hastigheter, en relativt snabb (20 centimeter per sekund) och en långsammare (3 centimeter per sekund). Den långsammare hastigheten är den som vi människor vanligtvis använder när vi smeker någon.

Långsamma smekningar ökade blodtillförseln

Med hjälp av mätutrustningen registrerade man blodflödet i bebisarnas hjärnor vid varje smekning. Man såg då att blodflödet varierade beroende på om smekningarna var långsamma eller snabba. Den långsammare smekningen aktiverade blodtillförseln i hjärnan mer än de snabba beröringarna. 

En högre tillförsel av blod till vissa områden av hjärnan indikerar att dessa områden hjälper till att bearbeta de stimuli som uppfattas, i detta fall de mjuka penselstrykningarna, säger Emma Jönsson disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och med civilingenjörsexamen i bioteknik.

Väldigt viktigt med beröring för nyfödda

Studien, som är en del i Emma Jönssons avhandling, omfattade 16 spädbarn som var i genomsnitt åtta veckor gamla. Hjärnavbildningsstudier av den här typen har inte gjorts på så små barn tidigare, och det är också första gången man mäter så djupt i hjärnan med just den här tekniken, berättar hon.

Studien tyder på att beröring är något som både prioriteras och är väldigt viktigt för nyfödda. Det är viktigt att tidigt knyta an till sina föräldrar och få beröringen för att utvecklas, säger Emma Jönsson.

Om studien 

En utmaning med studier då man undersöker riktigt små barn är att de inte kan samarbeta. De kan hellre inte delge sina egna upplevelser. Tidigare hjärnavbildningsstudier som gjorts på vuxna har även krävt att huvudet är fixerat, vilket inte fungerar när det kommer till spädbarn. Den aktuella metoden och utrustningen, som använder nära-infrarött ljus för att mäta blodflödena, tillåter att barnet i viss mån rör sig. 

Studien är genomförd i Åbo tillsammans med kollegor från Finland, Sverige och Tyskland.