En forskningsrapport från Linköpings universitet har lyft fram att människor som i första hand använder sin personliga uppfattning för att bedöma sanning och falskhet också är mer benägna att tro på konspirationsteorier. Dessa fynd är av särskilt intresse i en tid när desinformation och konspirationsteorier sprids snabbt genom digitala medier.
Forskning kring magkänsla
Forskarna genomförde två studier med över tusen deltagare i Sverige och Storbritannien. Deltagarna fick besvara frågor om deras uppfattning om sanning och sedan bedöma konspirationsteorier samt nonsensmeningar. Dessutom samlades data in om andra variabler som kunde påverka mottagligheten för desinformation, inklusive analytiskt tänkande, politisk inriktning, ålder, kön och utbildningsnivå.
Magkänsla avgjorde tron på konspirationsteorier
Resultaten av studierna visade att de individer som ansåg att sanning var subjektiv – det vill säga, beroende av ens personliga åsikt – var mer benägna att tro på konspirationsteorier och att upprätthålla sina övertygelser även när de konfronterades med motsägande fakta. Denna grupp hade också en tendens att läsa in djupa budskap i nonsensmeningar. Även när andra faktorer togs i beaktande, som analytiskt tänkande eller politisk inriktning, fortsatte sambandet med subjektivism att vara signifikant. Å andra sidan var resultaten mer varierande när det gällde de individer som ansåg att sanningen var kulturbunden.
Vår syn på sanning påverkar vad vi tror på
Forskarnas arbete ger insikt i hur vår syn på sanning kan påverka vårt mottagande av konspirationsteorier och vilseledande information. Resultaten har även implikationer för politiska debatter där grundläggande oenigheter om vad som är sant och hur världen fungerar kan ligga till grund för andra åsiktsskillnader. Forskarna framhåller att sanningsrelativism kan leda till en ökad tro på desinformation och betonar vikten av att förstå detta fenomen i en tid när informationslandskapet är komplext och snabbrörligt.
Att hantera desinformation i samhället
Forskningen vid Linköpings universitet pekar på en koppling mellan sanningsrelativism och mottaglighet för konspirationsteorier. Att förstå detta samband kan vara avgörande för att hantera problemet med desinformation och konspirationsteorier i dagens samhälle.
