Depression hos äldre

Depression hos äldre

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Efter 65 räknas vi som äldre och då ökar antalet som blir deprimerade. Efter 85 är det hela 30 procent.

-Mest förtvivlad blir jag av att depressioner stadigt ökar hos äldre och att ytterligare 30 procent blir deprimerade mellan 85 och 90. Så säger Yngve Gustafson, engagerad forskare och läkare som brinner för att vården och omsorgen ska bli bättre för äldre.

Viktigt att undvika näringsbrist som äldre

– För att förebygga depression när vi blir äldre är det viktigt att inte få näringsbrist, att vara fysiskt aktiv och undvika social isolering. Det säger professor Yngve Gustafson, professor och överläkare i Umeå. Han är med i den veteskapliga styrgruppen för GERDA Botnia, ett omfattande tvärvetenskapligt forskningsprojekt inom EU. Inom projektet har Yngve Gustafson studerat gamla och deras depressioner. Hans slutsatser är förfärande.

    • Sjukvården känner bara igen sex av tio äldre som är deprimerade.
    • I gruppen 85+ är hela 30 procent deprimerade.
    • Läkemedel eller KBT fungerar sällan för äldre. Av dem som fått läkemedelsbehandling var mer än hälften fortfarande deprimerade.
    • Under åren mellan 85 och 90 utvecklar ytterligare 30 procent depression utöver de 30 procent som redan tidigare var deprimerade.
    • Depression hos äldre innebär större dödsrisk än både cancer och hjärtsjukdom.

Mot bakgrund av att vården ofta missar depression hos äldre menar Yngve Gustafson att man borde börja screena för depression hos äldre. Det finns formulär med korta ja/nej-frågor som är bra och snabba hjälpmedel.

– Äldre söker ofta för något annat och säger inte självmant att de är deprimerade, säger han. Depression slår ut allt och det är viktigt att hitta de deprimerade och finna en behandling som kan fungera. -Ju äldre vi blir, desto större blir skillnaderna mellan oss som individer. Därför är det mycket viktigt att individualisera behandlingen och inte behandla alla lika, poängterar han.

Inga enkla svar

Hur kommer det sig då att så många äldre utvecklar depression?

– Det finns inga enkla svar och vi vet långt ifrån allt, svarar Yngve Gustafson. Men allt från näringsbrist till förlust av livskamrat och vänner, fysisk sjukdom och demens finns på listan över anledningar. Stroke och så kallade tysta hjärninfarkter är mycket viktiga anledningar till depression. Sömnapné och KOL kan leda till depression.

– När det gäller sambandet mellan depression och demens vet vi inte vad som är hönan och ägget, säger Yngve Gustafson. Kan obehandlad depression hos äldre öka risken för demens? Kan obehandlad depression hos dementa påskynda demensutvecklingen? Medicinering är ytterligare ett stort problemområde. Kunskapen om vilka mediciner som kan orsaka depression hos äldre är dålig ute i vården. Vanliga läkemedel som betablockerare, digitalis och NSAID (till exempel Ipren och Voltaren) är bara några få exempel från en längre lista.

Biverkningar från läkemedel vanligt

Läkemedelsbiverkningar är vanliga hos äldre. De vanligaste orsakerna till biverkningar är i tur och ordning för höga doser, olämpliga mediciner och farliga kombinationer av mediciner. Yngve Gustafson var med och startade äldrepsykiatrin i Umeå. Han har under sina 35 år som läkare sett hur gamla diskrimineras i vården. Ett berg av förändringsbehov reser sig när man lyssnar till hans slutsatser.

-Den som är friskast får snabbast vård. De sjukaste, oftast de äldre, får vård sist. Långvarigt deprimerade blir ofta utstötta i vården. Allra längst bak i vårdkön står gamla kvinnor. Vården är inte utformad utifrån patienternas behov. Den är organiserad utifrån läkarnas specialiteter.

Fakta: Depression

    • Depression en folksjukdom
    • Depression räknas till de stora folksjukdomarna.
    • Cirka fem procent av hela befolkningen lider just nu av depression.
    • I gruppen 85+ är hela 30 procent deprimerade.
    • 25 procent av alla män och 40 procent av alla kvinnor drabbas någon
      gång i livet av depression som kräver behandling.
    • Sjukvården känner bara igen sex av tio äldre som är deprimerade.
    • Läkemedel verkar fungera något bättre vid svåra depressioner än vid
      lätta eller måttligt svåra depressioner.
    • För gamla över 85 år fungerar antidepressiva läkemedel sällan.
    • KBT (kognitiv beteendeterapi) och IPT (interpersonell terapi) har enligt
      läkemedelsverket bättre behandlingseffekt än psykodynamisk terapi.
    • Forskning i GERDA -projektet visar att både läkemedel och KBT sällan botar depression hos gamla över 85 år.

web.novia.fi/gerda är adressen där du kan hitta referenser till studier som gjorts inom Gerdaprojektet.