Äggstockscancer

Äggstockscancer

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Äggstockscancer drabbar cirka 700 kvinnor årligen. De flesta som insjuknar är över 50 år. Sjukdomen kommer oftast smygande och har inga typiska symtom, vilket gör att diagnosen ofta ställs väldigt sent. Genom att göra ett BRCA-test kan man se om man bär på en speciell gen som är kopplad till ärftlig äggstockscancer.

Äggstockscancer, som även kallas ovarialcancer, är en allvarlig cancersjukdom. Tack vare ökad kunskap hos vården, förbättrad kirurgi och tillgången till flera olika typer av behandling kan man idag leva längre med sin diagnos än tidigare. Det senaste året har stora framsteg skett med ökad förståelse för bakomliggande mekanismer och förbättrade behandlingsmetoder har lett till att allt fler kvinnor blir framgångsrikt behandlade.

Fakta och tips om stöd vid äggstockscancer » Sponsrad länk

Orsaker till äggstockscancer 

Det finns olika typer av tumörer i äggstockarna: godartade tumörer, elakartade tumörer (äggstockscancer) och en tredje grupp som kallas borderline-tumörer, som är ett mellanting. Dessa är sällan elakartade och har en god prognos.

Äggstockscancer är en utav flera gynekologiska cancerformer. De flesta kvinnor som drabbas av äggstockscancer är mellan 40 och 70 år. Orsakerna till sjukdomen är inte helt klara, men något som sannolikt spelar in är hur många ägglossningar en kvinna har haft under sin livstid. Kvinnor som får mens sent i livet, kommer i klimakteriet tidigt och som har fött många barn har en minskad risk att drabbas av äggstockscancer. Om sjukdomen finns i familjen ökar risken något.

Symtom vid äggstockscancer

Då symtom på äggstockscancer inte är unika för sjukdomen, kan den lätt förväxlas med tecken på andra sjukdomar. Det gör att sjukdomen i många fall diagnostiseras i ett sent skede, därför kallas den ibland för bukens tysta tumör. Symtom som är viktiga att vara uppmärksam på är: 

  • Ökat omfång av magen (uppblåsthet) utan att du har gått upp i vikt. 
  • Snabb mättnadskänsla eller aptitförlust.
  • Diffusa symtom från magen eller buksmärta.
  • Täta urinträngningar utan att ha urinvägsinfektion. 

Om du märker att något av följande symtom ofta uppträder bör du söka vård. 

Se illustration på äggstockscancer i äggstockarna » Sponsrad länk

Undersökning och olika stadier av äggstockscancer

Till att börja med får man berätta om sina besvär för sin läkare. För att kunna göra en bedömning kan läkaren be att få titta och känna på olika delar av kroppen, exempelvis buken, kroppens lymfkörtelstationer samt brösten.

Även en gynekologisk undersökning genomförs. Det är dock inte så vanlig med gynekologiska symtom vid äggstockscancer. Den gynekologiska undersökningen brukar kompletteras med en ultraljudsundersökning av livmoder, äggledare och äggstockar. I utredningen ingår alltid olika former av röntgenundersökningar så som datortomografi av bukhåla, bäcken och bröstkorg för att kartlägga eventuell spridning. Om läkaren misstänker äggstockscancer tar man även ett blodprov för att se om ett ämne, den så kallade tumörmarkören CA-125 är förhöjd, vilket kan tala för diagnosen. 

Om man finner tecken på att det skulle kunna vara cancer får patienten genomgå en bukoperation då man avlägsnar äggstockar, äggledare, livmoder, tarmkäx samt vid tidig sjukdom också lymfkörtlar. Det är viktigt att all synlig tumör avlägsnas då detta har betydelse för sjukdomens prognos. All vävnad som opereras bort skickas till patologen för analys så att man får reda på vilken typ av cancer det rör sig om. 

Med utgångspunkt i vad läkarna finner under operationen brukar sjukdomen delas in i fyra stadier.

Stadium I: tumören finns enbart i den ena eller båda äggstockarna.

Stadium II: tumören har spridit sig i bäckenet.

Stadium III: tumören har spridit sig till bukhålan.

Stadium IV: tumören har spridit sig till organ utanför bukhålan.

BRCA-test visar risk för ärftlig äggstockscancer

Man har kunnat visa att de två generna BRCA1 och BRCA2 (bröstcancergen 1 och bröstcancergen 2) är kopplade till ärftlig äggstock- och bröstcancer. En förändring i cellens arvsmassa, så kallad mutation, i någon av dessa gener innebär en ökad risk för att få dessa cancerformer. 

Numera kan man med hjälp av ett blodprov, så kallad BRCA-screening eller BRCA-test, ta reda på om man har en ärftlig BRCA-mutation. Man screenar då hela arvsanlaget för att se om man kan hitta en BRCA-mutation. Vi vet emellertid idag att en hög andel av kvinnor som drabbats av en speciell typ av äggstockscancer (höggradig serös äggstockscancer) har en stor risk att ha dessa mutationer, så på sikt kommer sannolikt alla kvinnor med den typen av äggstockscancer att erbjudas screening oavsett familjehistoria. Om man hittar en BRCA1- eller BRCA2-mutation hos en sjukdomsdrabbad kvinna, så kan sedan hennes friska släktingar erbjudas en BRCA-testning. BRCA-testning kan vara aktuellt för både män och kvinnor i en sjukdomsdrabbad familj då båda könen kan bära på den ärftliga mutationen. 

Fakta och Diagnos, BRCA-test och vikten av test » Sponsrad länk

Nyttan av att veta om man är BRCA-positiv

Att ha en ärftlig BRCA1- eller BRCA2-mutation innebär en kraftigt ökad risk att drabbas av bröst- och äggstockscancer. Dessa personer erbjuds förebyggande täta, utvidgade kontroller av brösten samt, om man så önskar, förebyggande kirurgi. När det gäller äggstockscancer så har vi idag inga bra kontrollmetoder utan dessa personer rekommenderas förebyggande kirurgi, det vill säga att man tar bort äggledare och äggstock när familjebildningen är avslutad (vid cirka 40-årsåldern). Detta gör att risken att drabbas kraftigt minskar. Man ska dock komma ihåg att alla kvinnor med BRCA1- eller BRCA2-mutation inte insjuknar trots en förhöjd risk. Det finns sannolikt andra faktorer i våra gener som också påverkar att man insjuknar.  

Fråga din läkare vad ett BRCA-test innebär och om det kan vara aktuellt för dig. På många av universitetssjukhusen i Sverige finns det även en genetisk vägledare som kan förklara mer kring ärftlighet och vad ett positivt BRCA-test betyder för dig och dina släktingar. Genom att testa för BRCA-mutation kan man ta reda på om äggstockscancern är mottaglig för särskilda behandlingar som är riktade mot cancerceller med BRCA-mutation. 

Behandling av äggstockscancer 

Behandlingen av äggstockscancer utvecklas hela tiden och man lever idag längre med sjukdomen. Andra cancerområden, till exempel bröstcancer och lungcancer, har de senaste åren genomgått en resa mot en individualiserad behandlingsregim där behandlingen riktas mot specifika tumörceller. Man brukar då tala om målstyrd behandling, något som nu även är möjligt vid äggstockscancer.  

Vilken behandling som blir aktuell beror på vilken form av äggstockscancer det är och i vilket stadium sjukdomen befinner sig i. 

Kirurgi är det som vanligen används för att behandla äggstockscancer. Beroende på om cancern är spridd eller ej kan operationen skilja sig något.

Cytostatika (cellgifter) verkar genom att hämma celldelning och cancertillväxt. Eftersom även friska celler påverkas av cytostatikabehandlingen kan det uppstå biverkningar som trötthet, illamående, håravfall, muskelsmärta, stickningar, domningskänsla i händer och fötter och tillfälligt försvagat immunförsvar. Efter avslutad behandling försvinner det mesta av biverkningarna.

Målstyrda läkemedel, så som antikroppar, används för att förhindra att cancern växer och för att förebygga att cancern kommer tillbaka. De har utvecklats specifikt för att blockera eller störa en viss mekanism som cancerceller är beroende av. Vissa läkemedel hämmar nybildning av blodkärl som tumören är beroende av för att växa. 

Det finns målstyrd behandling för personer som bär på BRCA-mutationen. Behandlingen verkar genom att blockera ett nödvändigt enzym för att cancerceller ska kunna reparera sitt DNA. Normala celler klarar sig utan denna reparationsmekanism, men cancerceller med BRCA-mutation kan inte överleva. Målstyrda läkemedel botar inte, men kan hjälpa till att förlänga den sjukdomsfria överlevnaden och skjuta upp tiden till eventuella återfall.

Efter behandlingen

Genom mer omfattande kirurgiska ingrepp och effektivare behandling efter operation blir allt fler kvinnor friska och återvänder till normala liv. I och med att behandlingen av sjukdomen är under ständig utveckling kan man idag leva längre med denna diagnos än tidigare.

Alla kvinnor med äggstockscancer kommer inom de närmsta åren, att rekommenderas mutationsscreening för BRCA. Det kommer möjliggöra att en viss behandling kan anpassas efter individen samt på sikt rädda liv, eftersom familjer med ärftlig bröst- och äggstockscancer kommer att kartläggas i högre grad. Personer i dessa familjer kommer då att kunna erbjudas kontrollprogram och förebyggande operationer. 

Det finns också hjälp att få mot de biverkningar som kan uppstå efter kirurgisk och medicinsk behandling av äggstockscancer. Samtala med din behandlande läkare om de frågor och funderingar du har så kan in tillsammans komma fram till vad som passar just dig i den situation som du befinner dig i. 

--

 

Veckans fråga

Hur ofta använder du handsprit?

Mycket ofta
6% (5 röster)
Ganska ofta
17% (15 röster)
Ofta
10% (9 röster)
Sällan
39% (35 röster)
Aldrig
29% (26 röster)
Totalt antal röster: 90