Sjukdomen kan uppträda i vilken ålder som helst, även om den vanligaste debutåldern är omkring 20-års-åldern. Tillståndet är ofarligt och framförallt socialt och kosmetiskt generande. De behandlingmöjligheter som finns kräver en betydande insats över lång tid och ger varierande resultat på olika kroppsdelar, och hos olika personer.
Klinisk bild
Vanligast uppkommer symmetriskt spridda vita fläckar liksidigt på kroppen, och av olika storlek. De sitter ofta över knän, vid handleder, i armhålor, ljumskar, och runt ögonen, men kan uppträda var som helst.
Halvsidig utbredning, över enbart ett enstaka hudområde, anses vara en specialform av vitiligo (segmentell vitiligo), och är särskilt svårbehandlad.
Sjukdomsorsak
Hudens speciella pigmentbildande celler (melanocyter) angrips av kroppens immunförsvar och försvinner. Det finns flera teorier om bakgrunden till detta. I regel anses orsaken vara en s.k. autoimmunitet, dvs. att kroppen blir överkänslig mot egen vävnad, i detta fall de pigmentbildande cellerna. Man anser att det krävs såväl ett ärftlig anlag som någon utlösande faktor för att få sjukdomen.
Många patienter beskriver att uppkomsten av nya fläckar föregåtts av något annat sjukdomstillstånd eller svårare stress. Skrubbsår, rispor och andra hudskador, t.ex. brännskada orsakad av för kraftigt solande, kan ge upphov till nya fläckar. Hos personer med vitiligo kan något oftare än hos andra vissa sjukdomar samtidigt förekomma, t.ex. fel på sköldkörteln, diabetes eller en speciell form av blodbrist, s.k. perniciös anemi.
Förlopp
Även om förloppet är mycket varierande är det vanligt att en plötslig uppkomst av en eller flera fläckar sedan följs av en mer stabil period med inga eller enbart enstaka nya fläckar. Sådana perioder kan växla mer eller mindre tätt. Stabila perioder kan pågå över många år. Tecken till litet fläckvis återkomst av pigment kan ibland ses efter längre tids mer intensiv solning, t.ex. utomlands.
Någon ökad risk för hudcancer har inte påvisats hos personer med vitiligo, kanske för att de ofta undviker att solbada.
Behandling
Även om de mer ytligt belägna melanocyterna är försvunna finns det ofta en reserv kvar i botten av hårsäckarna djupt ned i underhuden. Denna reserv kan ibland aktiveras med medicinsk ljusbehandling (t.ex. PUVA, UVA eller UVB med TL01 lampor). Först efter något 20-tal behandlingar börjar då tecken till återkomst av pigment noteras, först som små bruna prickar (bild 2) vilka senare under den fortsatta behandlingen långsamt blir större och i bästa fall kan flyta ihop. Fullständig återpigmentering brukar inte uppnås inom alla områden även om vissa fläckar kan svara mycket gynnsamt på behandlingen.
Bara vissa former av vitiligo kan behandlas med ljusbehandling. Vissa hudområden, liksom vissa personer, reagerar bättre än andra på ljusbehandling. Vitiligo på händer och fötter svarar i regel dåligt på behandling. Din hudläkare ger råd kring behandlings- möjligheterna i det enskilda fallet. Gemensamt är dock att all sådan ljusbehandling måste ges över mycket långa tidsperioder, vilket kan innebära 2 ggr i veckan över ett eller flera års tid. För en tillfredställande återpigmentering kan det krävas upp till 100-300 behandlingar. Pågående behandling kan inte förhindra att nya fläckar samtidigt uppkommer om sjukdomen blir aktiv. Behandlingen är inte heller definitiv och återfall eller nya fläckar kan uppkomma längre fram om sjukdomen blir aktiv på nytt. Andra mer ovanliga behandlingar för vitiligo har också prövats, och kan förekomma försöksvis på vissa kliniker.