Ange ditt sökord

Ⓒ Anders Hallén, hudläkare Foto: Shutterstock

Ⓒ Anders Hallén, hudläkare Foto: Shutterstock

Soleksem och ljuskänslighet

Solutslag är mycket vanligt och man räknar med att omkring 10-15% har mer eller mindre omfattande besvär av detta. Alla kan få solutslag, men mest utsatta är ljushyade och rödlätta personer som har svårt att bli bruna och mest blir röda och brända av solen. Solutslag kan börja i vilken ålder som helst, men oftast före 30 års ålder.

Annons:

I de flesta fall börjar besvären efter det att man har bränt sig kraftigt i solen, vanligen i samband med en solsemester utomlands. Många kommer ihåg det exakta tillfället för denna händelse.

Klinisk bild

Soleksem yttrar sig vanligen som små kliande knottror eller blåsor, oftast på bröstet men också på andra ställen där solen kommer åt, t.ex. handryggar, armar och ben. Ansiktet klarar sig ofta på grund av ett s.k. härdningsfenomen, genom att det dagligen utsätts för små doser av ultraviolett ljus. I svårare fall kan dock även ansiktet och andra partier på kroppen komma att engageras. Det finns lindrigare och svårare former av ljuskänslighet. Sjukdomsbilden varierar också från små knottror och blåsor, till större och ibland mycket utbredda utslag. Utslagets brokiga utseende har givit upphov till namnet – kroniskt polymorft ljusutslag. Solutslag kan komma flera dagar efter solandet, varför man inte alltid tänker på sambandet med sol. Besvären sitter sedan i några dar till ibland flera veckor, och i svåra fall även längre. I sällsynta fall kan man ha besvär även vintertid, och då också på klädbetäckta områden.

Det finns också vissa speciella sjukdomstillstånd som är förenade med en ökad ljuskänslighet. De har dock sina särskilda kännetecken, vilket alltid beaktas vid läkarundersökningen.

Orolig över din leverfläck? Fråga hudläkare idag och få svar inom 24 timmar »    I samarbete med hudläkare

Sjukdomsförlopp

Har man väl fått solutslag en gång fortsätter besvären varje vår och sommar vid förnyad solning. Det beror sannolikt på att det i huden har bränts fram vissa ämnen som sedan reagerar vid sol även framöver – en slags “solallergi” har uppkommit. Är man oförsiktig kan känsligheten öka och man får utslag lättare, men också på nya hudområden som tidigare klarat sig. Man vet numera att det framförallt är långvågigt ultraviolett ljus (UVA), men också kortvågigt UVB-ljus, som utlöser symptomen. Vissa läkemedel kan ibland bidraga till uppkomsten, men i de flesta fall är det solen enbart som är orsaken, och att man vistats för länge i den.

Behandling

Om man en gång har fått solutslag skall man först och främst alltid använda rikligt med solskyddsmedel. I början använder man ett medel med en mycket hög skyddsfaktor, 50. Medlet måste skydda bra mot framför allt UVA, men även UVB. På våren när huden är blek måste den vänjas mycket sakta och försiktigt vid solen.

En blek och oskyddad hud hos en normal person som inte är ljuskänslig, kan bli röd och bränd redan efter 20 min i den svenska vårsolen. Börja därför med bara 5 min första dagarna och öka sedan med 5 min per dag. Detta gäller speciellt vid solsemester utomlands. De flesta klarar inte detta utan stannar ändå för länge i solen. Man skall sedan fortsätta vara försiktig genom att undvika solen mitt på dagen, sola korta stunder de första dagarna, skydda huden med kläder, och samtidigt använda solskyddsmedel med hög skyddsfaktor. I svårare fall av ljuskänslighet finns vissa rent medicinska behandlingsmetoder, där den effektivaste är en kombinerad tablett- och ljusbehandling, s k PUVA.

Så förebygger du soleksem

Vistas i solen med försiktighet. Tänk på att exponeras för solen gradvis, speciellt under vår och försommar. Undvik att vara i direkt solljus mellan klockan 11-15, då är solen som starkast. Var också noga med att täcka huden med tunna, heltäckande bomullskläder för att inte riskera att bränna dig.

Använd solskydd med både UVA- och UVB-skydd. UVB-strålarna är den strålning som gör att huden bränns och blir röd, medan UVA-strålarna bland annat kan leda till soleksem. Var därför noggrann med att använda en solskyddsfaktor som har högt UVA-skydd.

Annons:

Källor:

1177

aco.se

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: