Elskador kan vara allvarliga och kräver snabb bedömning och behandling. De delas in i lågspänningsolyckor (<1000 V), högspänningsskador (>1000 V) och blixtnedslag. Vid lägre spänningar får både hudens motstånd och kontaktytans storlek stor betydelse för hur stark strömmen blir genom kroppen. Om kontaktytan är stor, och särskilt om huden är fuktig och därmed leder strömmen bättre, kan även spänningar som ligger under 230 volt orsaka allvarliga skador efter bara kort exponeringstid. Om kontaktytan däremot är liten, till exempel en fingertopp, och huden är torr kan motståndet bli så högt att det tar längre tid – ofta flera sekunder – innan en skadlig mängd energi hunnit passera. För spänningar under 50 V medför en strömgenomgång i normala fall inga skadliga verkningar. Högspänningsskador ger däremot omedelbara, omfattande och djupa skador. Skadorna kan vara både termiska (brännskador) och icke-termiska (hjärtproblem, muskelskador), och ofta finns flera skademekanismer samtidigt.
V=Volt
Typer av elskador
Lågspänningsolyckor (t.ex. hushållsapparater)
- Kan kräva några sekunders strömpassage för att orsaka skada.
- Ger ofta ytliga brännskador.
- Kan ändå leda till hjärtarytmier via “let-go”-effekt (en reflexmässig, ofrivillig muskelkramp i händerna när ström från en lågspänningsolycka passerar kroppen. Detta kan göra att personen inte kan släppa taget om det elektriska föremålet och därmed utsätts för ström under längre tid—vilket ökar risken för hjärtarytmier och andra skador).
Högspänningsskador (t.ex. kraftledningar)
- Orsakar omedelbara djupa vävnadsskador.
- Strömmen kan smälta metall och orsaka explosiva skador.
- Risk för muskelnekros och njursvikt.
Blixtnedslag
- Extremt hög spänning men mycket kort varaktighet.
- Kan ge karakteristiska hudmönster (Lichtenbergs figurer).
- Ofta hjärt- och andningsstillestånd som kräver omedelbar HLR.
Skademekanismer
Termiska skador
- Ytliga eller djupa brännskador från kontaktpunkter.
- Inre vävnadsupphettning som förstör muskler och nerver.
- Ljusbågar (>2500°C) som ger ytliga brännskador.
Icke-termiska skador
- Hjärtarytmier (från förmaksflimmer till hjärtstillestånd).
- Muskelskador och frakturer från kraftiga sammandragningar.
- Neurologiska skador som förseningseffekter.
Symtom att vara uppmärksam på
- Brännmärken (ofta små men djupt underliggande skador).
- Hjärtklappning eller obehag i bröstet.
- Muskelsvaghet eller domningar.
- Andningsbesvär eller medvetslöshet.
- Frakturer från fall eller muskelsammandragningar.
Växelsström på 50 Hz kan störa hjärtats retledningssystem och framkalla farliga arytmier, särskilt om strömmen passerar genom bröstkorgen. Skadorna kan vara djupa även om hudytan ser oskadad ut, och muskelkramper kan förlänga exponeringen. Högspänning kan ge allvarliga brännskador, kärlskador med risk för trombos och aneurysm, samt påverkan på andning och cirkulation som ibland kräver långvarig hjärt–lungräddning och assisterad ventilation. Även lågspänning kan orsaka brännskador och muskelsönderfall med risk för njurskada. På längre sikt kan nervskador, smärttillstånd, balanssvårigheter, psykiska följder och komplikationer som katarakt eller erektil dysfunktion utvecklas.
Första hjälpen & akut omhändertagande
Säkerhet först: kontrollera att strömmen är avstängd.
Andning & cirkulation:
- Starta HLR vid hjärtstillestånd.
- Ge syrgas vid andningsbesvär.
Brännskadebehandling:
- Kyl med ljummet vatten 10–15 minuter.
- Täck med sterilt förband.
- Transport: alla högspänningsskador kräver akut sjukhusvård.
Långtidskomplikationer:
- Försenade hjärtarytmier (upp till 72 timmar efter).
- Neurologiska besvär som huvudvärk och koncentrationssvårigheter.
- Muskelskador som leder till rörelsebegränsning.
- Kataraktutveckling i ögonen.
Om man har varit med om en högspänningsolycka och/eller att man har blivit avsvimmad, fått kraftig hjärtklappning, bröstsmärta eller brännskada ska man alltid söka akutsjukvård. Vid högspänningsskada ska man med andra ord alltid söka läkarkontakt direkt, även om skadorna verkar ytliga. Interna skador kan vara livshotande utan synliga tecken.
Om man däremot är med om en lågspänningsolycka och inte har några allvarliga symtom, behöver man inte söka akutsjukvård. Vid osäkerhet kontakta din vårdcentral eller ring 1177. Om det är en arbetsskada ska den självklart registreras av arbetsgivare och då är det företagshälsovården eller vårdcentralen som kan hjälpa dig.
Elskador & preventiva åtgärder
Här är några praktiska tips för att förhindra elektriska skador i hemmet:
- Installera jordfelsbrytare
En jordfelsbrytare bryter strömmen snabbt vid fel och minskar risken för elektriska stötar och bränder. Kontrollera att den fungerar regelbundet genom att trycka på testknappen. - Kontrollera elprodukter regelbundet
Inspektera kablar, stickproppar och uttag för sprickor, missfärgningar eller andra skador. Byt ut trasiga eller slitna produkter omedelbart. - Barnsäkra hemmet
Använd petskydd i uttag, undvik lösa sladdar och placera elprodukter utom räckhåll för små barn. Lär barn tidigt att el kan vara farligt. - Använd rätt produkter
Köp CE-märkta elprodukter och säkerställ att de är avsedda för rätt användningsområde, exempelvis utomhusbruk med korrekt IP-klassning. - Undvik överbelastning
Koppla inte in för många apparater i samma uttag eller grenuttag. Använd högkvalitativa grenuttag med överspänningsskydd. - Anlita behöriga elektriker
För större elarbeten, som installationer eller reparationer, ska du alltid anlita en auktoriserad elektriker för att säkerställa korrekt utförande och minska risker. - Placera elutrustning säkert
Se till att elektriska apparater har tillräcklig luftcirkulation och inte täcks över eller placeras nära vatten.
Genom att följa dessa råd kan du skapa ett säkrare hem och minska risken för elolyckor.
Hur vanligt är det med elskador?
Enligt Försäkringskassan registrerades totalt 912 elolyckor med personskador under år 2023 i Sverige, varav majoriteten var milda och orsakade ingen eller kort sjukfrånvaro. Två personer omkom på grund av elolyckor under samma år. Statistiken visar också att strömgenomgång är den vanligaste olyckstypen, och att det finns ett stort mörkertal eftersom inte alla fall rapporteras, särskilt sådana som sker på fritiden.
Kort fakta om ström
Växelström (AC) är elektrisk ström där elektronernas riktning och spänningens polaritet växlar regelbundet, ofta i form av en sinusvåg. I Europa sker detta 50 gånger per sekund (50 Hz) och det är denna strömtyp som används i elnätet och vanliga vägguttag.
Likström (DC) är elektrisk ström där elektronerna rör sig stadigt i samma riktning och spänningen är (idealt sett) konstant över tid. Likström används exempelvis i batterier, solceller och elektronikprodukter som mobiltelefoner och datorer.
Huvudskillnaden är alltså att likström alltid rör sig åt samma håll, medan växelström regelbundet byter riktning.
Källor
Praktisk Medicin
National library of medicine – Electrical injuries
National library of medicine – Lightning and thermal injuries
