Ange ditt sökord

Vanliga symtom på blödarsjukan är blåmärken.  Foto: Shutterstock

Vanliga symtom på blödarsjukan är blåmärken. Foto: Shutterstock

Blödarsjuka (hemofili) – symtom och behandling

Blödarsjuka är ett samlingsnamn på ärftliga blödningsrubbningar som begränsar kroppens förmåga att koagulera blod. 

Annons:

Blödarsjuka innebär att blodet inte kan koagulera (stelna). Det finns olika sorters blödarsjuka, bland andra Von Willebrands sjukdom och Hemofili A samt B.

Kan vara medfött

Blödarsjuka kan vara mycket farligt eftersom den kan orsaka inre blödningar. Det finns flera olika behandlingar och praktiska råd som kan hjälpa personer med sjukdomen. Hemofili beror på en genetiskt medfödd brist på vissa proteiner i blodet som kallas koagulationsfaktorer.

Man behandlar hemofili med en medicin som innehåller de ämnen som saknas i blodet. Tack vare dessa mediciner kan personer med blödarsjuka leva ett normalt liv.

Varför får man blödarsjuka?

Hemofili eller blödarsjuka beror på en genetiskt medfödd brist på ett visst protein i blodet. Bristen på de så kallade koagulationsfaktorerna gör så att blodet inte kan levra sig.

Det finns olika former av blödarsjuka. Den mer vanliga är von Willebrands sjukdom som man oftast får i en mild form. Von Willebrands sjukdom drabbar både män och kvinnor och har fått sitt namn efter en finländsk läkare. Förutom Von Willebrands finns även andra sorters blödarsjuka såsom hemofili A och B som finns i flera olika former. Hemofili A och B kan nästan bara pojkar få.

Personer med sjukdomen kan idag leva ett nästan normalt liv med hjälp av de behandlingar som finns tillgängliga. En förutsättning för detta är självklart att de med sjukdomen är extra försiktiga så att de inte får sår eller liknande. 

Symtom för blödarsjuka

Symtomen skiljer sig åt beroende på vilken av de olika blödarsjukdomarna det handlar om. Man kan till exempel ha besvär med näsblod, blödande tandkött, kraftiga menstruationer och blåmärken på huden. En del personer får även ont i benen och armarna och kan till och med få ledbesvär om det blöder i lederna och musklerna.

Om man misstänker att man har en blödarsjukdom så kan man i första hand ta kontakt med en vårdcentral. 

Behandling av blödarsjuka

Vid behandling av sjukdomen är sprutor vanligast. Dessa kan personen med blödarsjuka själv ta hemma. Sprutorna innehåller det ämne som blodet saknar och med hjälp av detta ämne kan blodet lättare koagulera.

Om man har en mildare form av blödarsjuka kan man få medicinen som nässpray. Det finns även dosor som man ibland ger till små barn. Dosan opereras in under huden och doserar rätt mängd av sig självt. Om man har ett litet barn med sjukdomen kan det vara bra att fråga sin läkare om hur barnet bör skyddas. I vissa fall får barnet bära en hjälm.

I framtiden är förhoppningen att kunna bota blödarsjukan med hjälp av genterapi. Forskare runt om i världen har gjort framgångsrika försök och en stor mängd av personerna i försöken kan i dag leva utan medicinering. 

Att leva med blödarsjukan

Förutom mediciner finns även praktiska tips som kan hjälpa personer med sjukdomen. Det är till exempel bra att noggrant sköta om sina tänder eftersom detta kan minska blödningar i tandköttet. Träning och sjukgymnastik är också viktigt och hjälper till att upprätthålla rörligheten i lederna.

Har man hemofili eller von Willebrands sjukdom ska man alltid ha ett så kallat blödningsriskkort med sig. På kortet framgår sjukdomens typ, vilken svårighetsgrad av sjukdom och telefonnummer till någon av landets tre koagulationsmottagningar som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Annons:

Källor:

1177.se 

Den här sjukdomen handlar om:

Läs även

Sprucken mjälte (mjältruptur)
10 augusti, 2020 Hjärta & Kärl

Sprucken mjälte (mjältruptur)

En sprucken mjälte (mjältruptur) är en skada som kräver...

Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Annons:
Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
8 april, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Annons:
Coronatest och immunitet
2 april, 2020 Hjärta & Kärl

Coronatest och immunitet

För att vi så snart som möjligt ska kunna återgå till n...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Annons:
Ödem
21 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Ödem

...

Studie: Hundägare lever längre
18 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Studie: Hundägare lever längre

Hundägare som drabbas av stroke eller hjärtinfarkt löpe...

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Annons:
Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Årets främsta forskningsnyheter
29 december, 2019 Barn & Graviditet

Årets främsta forskningsnyheter

När årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskn...

Vi behöver skratta mer!
17 december, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Fördubblad risk att dö i hjärtinfarkt beroende på var du bor
16 december, 2019 Hjärta & Kärl

Fördubblad risk att dö i hjärtinfarkt beroende på var du bor

Risken att dö i hjärtinfarkt mer än fördubblas beroende...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten