Ange ditt sökord

Om man som förälder är osäker på sitt barns bett, kan det vara bra att fråga tandläkaren vid en rutinundersökning. Foto: Getty Images

Om man som förälder är osäker på sitt barns bett, kan det vara bra att fråga tandläkaren vid en rutinundersökning. Foto: Getty Images

Barns tänder – från fosterstadiet till ungdom

Tändernas utveckling är en fascinerande resa som börjar tidigt under fosterstadiet och fortsätter genom hela barndomen och ungdomen. I denna artikel kommer vi att utforska barns tands utveckling från födelsen till tidiga tonåren, med fokus på de första sex åren av livet. Vi kommer att fokusera på de första sex åren av livet, men även ge värdefulla tips för tandvård och hur man hanterar vanliga problem som kan uppstå längs vägen.

Annons:

Tänderna börjar bildas tidigt under fosterstadiet. Det gäller både mjölktänderna och de permanenta tänderna. Anlagen för tänderna ligger i käkbenet vid födseln och vid sex till åtta månaders ålder börjar tänderna växa. Det är ovanligt, men inte omöjligt, att vissa barn redan har några tänder vid födseln.

Om ett barn inte har fått sina första tänder vid ett och ett halvt års ålder kan det vara en god idé att konsultera personalen på barnavårdscentralen, BVC. De kan hjälpa dig att få kontakt med en tandläkare om det behövs.

När mjölktänderna kommer fram

Tandanlagen är grundstommen som utvecklar sig till fullfjädrade tänder. De finns i käkbenet och börjar som mjuka ansamlingar av celler. Med tiden mognar dessa celler och omvandlas till emalj och dentin, de hårda materialen som tänderna består av. Tänderna växer ut, får sin rätta form och hårdnar när mineraler lagras i anlagen.

Människor har två uppsättningar tänder, mjölktänder och permanenta tänder. Mjölktänderna är de första som dyker upp och de är anpassade efter det lilla barnets mun. De är oftast vitare i färgen än de permanenta tänderna. Sammantaget får ett barn 20 mjölktänder, tio i överkäken och tio i underkäken.

Vanligtvis börjar två framtänder i underkäken komma fram först, följt av två framtänder i överkäken. De första kindtänderna brukar visa sig vid ett till ett och ett halvt års ålder, och vid tre års ålder har barnet vanligtvis fått alla sina mjölktänder.

Det är viktigt att notera att när mjölktänderna kommer fram, kan tandköttet bli irriterat, barnet kan dregla mer, tandköttet kan bli irriterat, rött och lite svullet, barnet kan få feber och uppleva klåda i munnen. I sådana fall kan en lätt massage av tandköttet med en mjuk bitring eller en mjuk tandborste hjälpa till att lindra besvären.

Borsta tänderna rätt

Så snart barnet har fått sin första mjölktand ska man borsta regelbundet två gånger om dagen, morgon och kväll. Ta barnet i knäet eller låt barnet ligga på skötbordet och borsta med små, lätta gnuggande rörelser. Det är viktigare att snabbt borsta alla tänder än att fila länge på varje tand, om barnet är otåligt. Mängd tandkräm i olika åldrar bör vara:

Som barnets lillfingernagel – från första tanden till två år.

Som en ärta – från två till sex år.

Vuxentandkräm – från sex års ålder.

Tänderna behöver vila mellan måltider, med några timmars paus från mat och dryck. Detta ger saliven chans att neutralisera syror som bildas i munnen under måltider. Vatten är den bästa drycken, särskilt viktigt på natten. Undvik läsk, juice, saft eller soppa i nappflaskan. Begränsa godiskonsumtionen till en gång i veckan för att minska risken för karies.

Undvika tumme eller napp

Det är bra om barnet inte suger på tumme eller napp för länge, eftersom det kan påverka den permanenta tändernas ställning. Napp är att föredra över tumme då barn tenderar att suga mer och längre på tummen.

När mjölktänderna lossnar

När barnet är mellan fem och sju år börjar de första mjölktänderna bli lösa. Vanligtvis lossnar framtänderna i underkäken först och sedan framtänderna i överkäken. När de nya permanenta tänderna växer fram, vittrar mjölktandens rötter bort. Till slut har mjölktanden inget fäste kvar och barnet kan vicka loss den.

Det är inte ovanligt att den nya permanenta tanden börjar växa fram under och ibland något bakom mjölktanden, vilket innebär att barnet kan ha både mjölktanden och den permanenta tanden synliga i munnen samtidigt. Ibland måste barnet uppmuntras att vicka lite extra på mjölktanden för att den ska lossna.

De fyra första permanenta kindtänderna (sexårständerna) kommer fram bakom de sista mjölktänderna i tandraden. Dessa nya tänder är särskilt viktiga att upptäcka tidigt eftersom deras yta inte är fullt bildad och de är mer mottagliga för karies. Därför är det avgörande att börja borsta kindtänderna noggrant, även om de ofta har ojämna ytor och kan vara svåra att komma åt för effektiv rengöring.

Tandläkarens undersökning av tandutvecklingen

Barn kallas regelbundet till undersökningar hos tandvården, så att tandläkaren kan upptäcka eventuella avvikelser. Det kan innebära att:

  • Det saknas tänder.
  • Det finns för många tänder.
  • Tänderna stöter på hinder när de ska bryta fram.
  • Tänderna har avvikande form.
  • Det finns problem med tandens mineralisering.

Det är viktigt att tidigt upptäcka avvikelser eftersom det kan underlätta behandlingen. I vissa fall kan tandläkaren behöva ta bort en mjölktand för att ge plats åt en ny tand att växa fram på rätt plats.

De permanenta tänderna

De permanenta tänderna består av totalt 32 tänder. De fyra tänderna i mitten av båda käkarna kallas för framtänder, medan hörntänderna finns på varje sida av framtänderna i både över- och underkäken. Resten av tänderna längre bak i munnen är de så kallade kindtänderna. Den tredje kindtanden längst bak kallas vanligtvis visdomstand.

De första permanenta tänderna som barnet får är oftast framtänderna, och de kommer fram vanligtvis mellan fem och sju års ålder. Denna övergång kan förändra barnets utseende, eftersom de nya tänderna ser större ut i det växande ansiktet.

Övergången från mjölktänder till permanenta tänder är oftast klar när barnet är mellan 9 och 13 år (28 permanenta tänder), men det kan variera från individ till individ. Visdomständer är de sista tänderna som växer fram, vanligtvis under sena tonåren eller i början av vuxenlivet. Vissa människor får aldrig sina visdomständer.

Om tänderna växer snett eller bettet inte är korrekt, kan barnet behöva en tandställning. Tandreglering är vanligt och kan hjälpa till att rätta till tandproblem. Det är bra att prata med barnets tandläkare om eventuella oroande bettproblem och att följa tandvårdens rekommendationer för bästa tandhälsa hos barn.

Komplikationer i tandutvecklingen

En av de vanligaste komplikationerna i tandutvecklingen är problem med hörntänderna i överkäken, som kan växa fel eller fastna i käkbenet. Detta kan kräva specialiserad tandreglering eller kirurgiska ingrepp för att korrigera.

Visdomständer kan också orsaka problem när de växer fram. De kan bli trångt i käkarna eller växa snett, vilket kan leda till smärta och inflammation. Vid problem kan visdomständer ibland behöva avlägsnas kirurgiskt.

Tandproblem och särskilda fall

Utöver de vanliga problemen kan vissa barn ha andra tandutvecklingsavvikelser, som att ha för många tänder, sakna tänder, att tanden har en avvikande form eller att det finns ovanliga tandpositioner. Dessa problem kan kräva tandreglering och andra tandvårdsmetoder för att korrigera och skapa en hälsosam tandrad.

Saknar tand: Tandreglering kan ibland behövas för att minska tandluckorna alternativt kan tandluckor behöva ökas för att göra plats för konstgjorda tänder (tandimplantat).

En tand för mycket: Överflödiga tänder hos barn uppstår på grund av en överproduktion av anlag till permanenta tänder. Detta är vanligast mellan framtänderna i överkäken. Överflödiga tänder kan orsaka flera problem, inklusive att det hindrar vanliga framtänderna från att växa fram som de ska, snedvuxna eller försenade framtänder, att den extra tanden trycker mot omgivande tänder och orsakar smärta. Vid behov kan man avlägsna den extra tanden, ibland krävs kirurgi. Tandreglering kan behövas för att rätta till tandraden.

Andra former: Vanligast är att en framtand är smal och lite spetsig, vilket är ärftligt. Dubbeltänder kan också förekomma. Om tanden är skadad inuti måste den tas bort.

Fläckar på tänderna: Dålig kvalitet på tanden kan visa sig som en liten vit eller gul fläck i emaljen på tandytan. Om större delar av tanden är påverkad kan det ila och göra ont när barnet dricker eller äter något varmt eller kallt. Om en sexårstand är påverkad kan det räcka med daglig tandborstning med fluoridtandkräm för att stärka tanden.

Tandhälsa och förebyggande

Tandhälsa är avgörande för att upprätthålla en sund utveckling av barnets tänder. Det inkluderar att borsta tänderna noggrant med fluorerad tandkräm två gånger om dagen, användning av tandtråd eller tandstickor för att rengöra mellan tänderna, och undvikande av sockerhaltiga drycker och snacks, särskilt före läggdags.

Andra saker som påverkar tandutvecklingen

Vissa sjukdomar och behandlingar kan påverka tändernas utveckling. Exempelvis kan strålning och medicinering för cancer ge skador på tändernas emalj. D-vitaminbrist och andra bristsjukdomar kan skada tänderna. Läkemedel för svåra infektioner kan ge missfärgningar på tänderna. Även genetiska sjukdomar kan påverka tändernas utveckling och form.

Det finns dock specialister inom barntandvård som kan bedöma vilken behandling ditt barn kan behövas.

Fluorid i lagom dos

Under de första sex åren av ett barns liv bildas emaljen, det yttersta lagret på permanenta tänderna. Det är då viktigt att vara försiktig med fluorid för att undvika fläckar på tänderna. Tandvårdens rekommendationer för fluoridhalt i tandkrämen varierar beroende på barnets ålder.

Det är viktigt att inte låta barn dricka vatten eller mineralvatten med för hög fluoridhalt, även om detta sällan är ett problem i Sverige, där få områden har höga fluoridhalter i det kommunala dricksvattnet. För dem med egen brunn är det avgörande att känna till vattnets mineralinnehåll för att undvika att barnet exponeras för höga fluoridhalter.

Fluorid är också närvarande i maten vi äter och i olika tandvårdsprodukter. Det är därför viktigt att följa tandvårdens råd och rekommendationer för att säkerställa en hälsosam och problemfri tandutveckling hos barn. Om du är osäker på fluoridhalten i ditt dricksvatten kan din kommun ge råd om hur du kan utföra en analys för att vara säker.

Att skapa en hälsosam tandvårdsvana

Att främja en hälsosam tandvårdsvana tidigt i livet är avgörande för att barn ska kunna njuta av starka och friska tänder genom hela sitt liv. Genom att vara medvetna om tandutvecklingens faser och uppmärksamma eventuella komplikationer i tid, kan föräldrar och vårdnadshavare hjälpa till att säkerställa barnets goda tandhälsa och välbefinnande.

Läs om karies.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: