Undernäring är ett vanligt problem bland äldre i Sverige. År 2018 hade 58 procent av de som riskbedömdes i kommunal verksamhet i kvalitetsregistret Senior Alert, risk för undernäring. Däremot finns det ingen tillförlitlig statistik om hur vanligt det är med undernäring bland patienter som vårdas på sjukhus.
Vad är undernäring?
Socialstyrelsens definition på undernäring är ett tillstånd där brist på energi, protein eller andra näringsämnen orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning, funktion eller av personens sjukdomsförlopp.
– Undernäring betyder helt enkelt att man inte har fått i sig tillräckligt med energi och näringsämnen; vitaminer, mineraler, proteiner, kolhydrater och fett, säger Lena Axelsson, dietist hos Tre Stiftelser i Göteborg. Det är framför allt proteinet som många äldre behöver få i sig mer av, för att inte tappa muskelmassa. Man räknar med att ungefär en tredjedel som vårdas på äldreboende löper risk för eller lider av undernäring. Internationellt brukar man prata om undernäring som ”the silent killer”, då det smyger sig på långsamt och tyst och för att det tyvärr sällan uppmärksammas. Det syns inte utåt som när man trillar och slår upp ett sår.
Orsaker till undernäring
Det finns ett stigande problem bland äldre som fortfarande bor hemma. Vissa äter så dåligt att de faktiskt riskerar undernäring. Orsakerna till undernäring kan vara många. Dels tappar vissa äldre både lukt- och smaksinne som kan leda till minskad matlust. Dels kan vissa äldre tappa orken att laga bra mat och ensamhet är också en vanlig orsak. Det finns stora individuella skillnader bland äldre vad gäller deras energi- och näringsbehov. De kan exempelvis ha sjukdomar som kräver en anpassad kost, medicin som påverkar aptiten eller andra begränsningar som försvårar matintaget och gör att de inte vill äta. Andra faktorer som kan påverka aptiten är bland annat läkemedel, sjukdomar, muntorrhet, sväljsvårigheter, förstoppning, tandstatus och försämrad lukt- och smakförmåga.
Allvarliga konsekvenser av undernäring – en negativ spiral
Att inte få i sig tillräckligt med energi och näring i kombination med låg fysisk aktivitet, ger minskad muskelmassa som i sin tur ökar risken för fallskador och funktionsnedsättningar, berättar Lena Axelsson. Det kan helt enkelt bli en negativ spiral.
– Immunförsvaret försämras och man får en ökad risk för svårläkta sår och infektioner. Man kan känna sig trött och orkeslös, blir ofta mindre fysiskt aktiv och risken för depression, benskörhet och fall ökar. Undernäring leder till längre återhämtningstid för personen, vilket skapar längre vårdtider och ökade samhällskostnader.
För att stoppa den negativa spiralen kan ett första steg vara att lägga till två till tre små mellanmål varje dag alternativt ge tillägg i form av näringsdryck, för att säkerställa att personen får i sig tillräckligt med energi och alla viktiga näringsämnen. Det kan ibland vara lättare att få i sig dryck än mat. Medicinska näringsdrycker innehåller höga energinivåer och mycket protein på liten volym, vilket gör det lättare för äldre att få i sig tillräckligt. Näringsdrycker kan man köpa på apotek eller vid behov få utskrivet av dietist, läkare eller vissa distriktssköterskor.
– Viktigt är också att det görs en professionell nutritionsutredning och bedömning för att kunna ge individuella kostråd och att det görs regelbundna uppföljningar. Det tycker jag man ska kräva av sin vårdcentral, då nutritionsproblem ingår i medicinsk behandling, säger Lena Axelsson
Riskgrupper för undernäring
Vissa grupper har ökad risk för att drabbas av undernäring och det gäller personer:
- med inflammatoriska sjukdomar, exempelvis kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), kronisk hjärtsvikt, reumatoid artrit och cancer.
- med demenssjukdom.
- med Parkinsons sjukdom.
- med dålig tandstatus eller andra orsaker till tugg- och sväljsvårigheter.
- som har haft stroke
- som är äldre och bor ensamma.
Förebygga undernäring
De som främst drabbas av undernäring är äldre som bor hemma och har hemtjänst. De har ofta komplexa näringsbehov på grund av sjukdomar och mediciner. De är beroende av personalens kompetens, vilken ibland saknas. Som anhörig har man också en viktig roll och uppmärksammas minskad aptit eller viktnedgång bör man be om hjälp. Man behöver arbeta förebyggande för att undvika ofrivillig viktnedgång genom exempelvis utbildning för personalen, ökad lyhördhet för individen och täta viktkontroller, berättar Lena Axelsson som har 30 års erfarenhet av jobb inom sjukvården, som matlagare, kock och inom omsorgen.
– Om den äldre börjar få svårt att få i sig hela måltider, hoppar över mellanmål och ofrivilligt går ner i vikt, är det varningssignaler som bör tas på allvar. För många äldre kan det vara lättare att få i sig energi genom att äta lite, fast oftare eller genom dryck. Då kan näringsdryck som tillägg vara lämpligt, medan man tar reda på orsaken till viktnedgången. Ofta är det ganska enkelt att få i sig kolhydrater och fett, men tillräckligt med protein och näringsämnen är viktigt för att kunna bibehålla muskelmassa och funktion. Vissa tänker ”äntligen går jag ner i vikt”, men efter 75-års åldern är det inte alltid en fördel att tappa vikt. Det positiva är att det finns mycket man kan göra. Gör det ont, har personen tappat lukt- och smaksinne, är man torr i munnen som skapar sväljsvårigheter eller är personen förstoppad? Detta är orsaker som relativt lätt kan avhjälpas. Sedan finns det förstås orsaker som kräver mer stöd och långsiktig planering.
God munhälsa kan förebygga undernäring
Dålig tandstatus och tandproteser kan bidra till försämrad matupplevelse. Även muntorrhet kan minska aptiten och försvåra sväljningen. En god munhälsa är viktig för livskvaliteten och förmågan att äta. Muntorrhet, försämrad rörelseförmåga i tunga och kindmuskler samt många små måltider kan öka risken för infektioner, karies och tandlossning. Den dagliga mun- och tandvården är därför mycket viktig.
– Munhälsan är viktig inte minst för äldre personer, säger Lena Axelsson. Munsvamp är vanligt efter att exempelvis ha tagit antibiotika under en längre tid och särskilt i kombination med undernäring, vilket kan ge minskad matlust och smakförändringar. Muntorrhet är vanligt som biverkan av vissa läkemedel och även om man dricker för lite. Tänk själv hur det skulle vara att äta ett kex utan saliv i munnen, det är inte lätt. Om den äldre har löständer eller proteser kan de skava och orsaka problem när man äter.
Fysisk aktivitet hos äldre ökar aptiten
Äldre är den åldersgrupp som har störst potentiell nytta av fysisk aktivitet och styrketräning. Förlust av muskelmassa, så kallad sarkopeni, tillhör det naturliga åldrandet. Så tidigt som i 30-årsåldern börjar kroppen tappa muskelmassa och som 50-åring går muskelnedbrytningen allt snabbare. Man kan delvis förebygga och motverka nedbrytningen genom fysisk aktivitet, framför allt styrketräning. Oavsett ålder bidrar en kombination av fysisk aktivitet, tillräckligt med protein och andra näringsämnen positivt till bildningen av muskler.
Efter 75-årsåldern blir det viktigare att ha lite extra energi att ta av, men det handlar förstås även om vad kroppen består av, poängterar Lena Axelsson. Daglig fysisk aktivitet betyder mycket för att bibehålla muskelmassan, vilket ger de äldre en större förmåga att klara av mer om något skulle hända.
– Jag rekommenderar gymträning för äldre och sedan får man anpassa det utifrån personens förmåga. Jag blir riktigt glad när jag ser pensionärer på promenad och på utegymmen. Ibland möter jag dem tidigt på morgonen när det inte är lika mycket människor ute, vilket är viktigt i dessa tider med covid-19. Det är fantastiskt bra! Dessutom ger fysisk aktivitet ofta ökad aptit och man sover bättre, så man slår flera flugor i en smäll.
Tips för att stimulera aptit och matglädje
- Sprida måltiderna över dagen, tre huvudmål och tre mellanmål kan vara en bra riktlinje. Använd vid behov näringsdryck som tillägg, för att den äldre ska få i sig den näring och protein som behövs för en god hälsa. Näringsdryck kan köpas på apotek eller vid behov fås utskrivet av dietist, läkare eller vissa distriktssköterskor.
- Vaknar man tidigt behövs en tidig frukost och annars kanske en sen kvällsfika kan vara viktig.
- Aptitretare kan vara bra – gärna syrliga och salta smaker.
- Tänk på måltidens upplägg, doft, smak och variation i konsistens.
—
