Ange ditt sökord

När vården utreder kronisk hjärtsvikt bör man utreda om det förekommer järnbrist (kontrollera ferretin och järnmättnad).  Foto: Shutterstock

När vården utreder kronisk hjärtsvikt bör man utreda om det förekommer järnbrist (kontrollera ferretin och järnmättnad). Foto: Shutterstock

Hjärtsvikt är något som både kan komma mycket fort eller komma sakta smygande. Foto: Shutterstock

Hjärtsvikt är något som både kan komma mycket fort eller komma sakta smygande. Foto: Shutterstock

Allt om hjärtsvikt – obalans i cellen hos hjärtsviktspatienter behöver korrigeras

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder.

Annons:

Av och till kommer företrädesvis äldre personer till mottagningen och undrar: Har jag svagt hjärta? Eftersom det här är en synnerligen stor och omfattande fråga, kan det vara allt från tillfälligt nedsatt kondition till att man har eller har haft en allvarlig hjärtsjukdom.

Hjärtat – en muskel som ständigt arbetar

Hjärtat, som man kan kalla en pump med två kammare och två förmak, är en muskel som ständigt arbetar och som kan anpassa sin styrka beroende på hur mycket den behöver arbeta. Dess huvuduppgift är att pumpa blodet via det lilla kretsloppet till lungorna för att syresättas, därefter åter till hjärtat för att sedan komma ut i hela kroppen via det stora kretsloppet för att sedan syresätta alla organen i kroppen och till sist åter till hjärtat igen.

Vi kan se hos personer med fysiskt tungt arbete eller hos idrottsmän hur hjärtat anpassar sig till behovet och blir lite större, dock intill vissa gränser. Man brukar säga att hjärtat växer, vilket är en naturlig följd när muskelcellerna får arbeta mera. Detta kallar man också för ett idrottshjärta. På motsvarande sätt märker man att musklerna i armarna eller benen blir större, om man börjar styrketräning med hantlar eller skivstång.

Slutar man med de olika typerna av fysisk ansträngning blir muskelmassan både i hjärta och i armar och ben mindre igen. Här handlar det om normala fysiologiska skeenden, där kroppen således kan anpassa sig beroende på hur mycket eller hur lite den behöver arbeta fysiskt.

Retledningssystem

När man talar om hjärtsvikt är det något som både kan komma mycket fort eller komma sakta smygande. Orsaken kan ligga i själva hjärtmuskeln eller utanför den. Ser vi på orsakerna i själva hjärtat, kan det röra sig om en akut hjärtinfarkt med propp i hjärtats egen blodförsörjning. Man kan också drabbas av en försvagning i hjärtmuskeln.

Den kallas för kardiomyopati, men orsaken känner man inte till alla gånger. Vidare kan man få fel på hjärtklaffarna som sitter dels mellan kammare och förmak, dels på platsen där blodet lämnar hjärtat i de stora blodkärlen till lungorna eller i stora kroppspulsådern. Antingen blir det här för trånga förhållanden beroende på förkalkningar eller så håller klaffarna, ventilerna, inte tätt. Detta medför en påtaglig belastning på hjärtat. Får man ett ”elektriskt fel” i hjärtats retledningssystem kan det bli påtagliga missförhållanden.

Retledningssystemet ser normalt till att det kommer en impuls till hjärtmuskeln ungefär en gång i sekunden. Hjärtat följer då uppmaningen efter ett visst mönster och pumpar ut blodet i lungor och ut i kroppen för att därefter fylla på sig igen före nästa impuls. Det här förloppet kan man lätt känna på sin egen puls, och den känner man lättast vid handleden på samma sida som tummen. Vi har alltså i det här fallet en puls på sextio slag i minuten.

Av olika skäl kan man få störningar i retledningssystemet och då slår hjärtat i otakt och mister sin effektivitet. När det rör sig om orsaker till akut hjärtvikt utanför själva hjärtat kan man se förändringar i lungorna som till exempel proppar. Stora blödningar medför givetvis också till att hjärtat till sist inte orkar med.

Långsamt scenario

När det gäller mer långsamt uppkommande hjärtsvikt kan man se högt blodtryck, hypertoni, som patienten haft under många år, som en möjlig orsak. Blodkärlen blir då stela och förkalkade vilket gör att cirkulationsmotståndet ökar i periferin och att ”motorn” sakta försvagas. 

En långsamt uppträdande blodbrist vid till exempel en långsamt sipprande mag- eller tarmblödning, brist på B12- vitaminet, eller en mer eller mindre allvarlig blodsjukdom kan leda till en hjärtsvikt. Infektioner av olika typer kan påverka hjärtmuskeln direkt eller indirekt, eftersom det ju blir en extra belastning för hjärtat vid exempelvis lunginflammationer.

Ibland ser man komplikationerna till influensa som bilden av en hjärtsvikt. Dricker man för mycket alkohol kan det också leda till hjärtsvikt. Man kan se ett tydligt exempel på detta på kontinenten, där man bland annat talar om Muenchner Bierherz eller Tuebinger Weinherz. Man dricker helt enkelt för mycket öl eller vin.

Nu behöver det inte handla om just öl eller vin, blir det bara för stora alkoholmängder totalt sett, kan man råka illa ut. Vid kroniska lungsjukdomar blir det också en extra belastning på hjärtat och det kan skapa besvär. Vi ser detta hos personer med astma som inte är behandlade på optimalt sätt och tyvärr nu allt mer hos personer med KOL vilket står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

De absolut flesta av dessa personer är rökare eller före detta storrökare. Andra idag mer sällsynta lungsjukdomar är stendamms- eller asbestlunga. Ser man på andra orsaker till hjärtsvikt kan det handla om diabetes som inte varit välreglerad. Ämnesomsättning som regleras i sköldkörteln, thyroidea, ska alltid kontrolleras när man misstänker hjärtsvikt och fram för allt hjärtrytmrubbningar. Med ett enkelt blodprov kan man avslöja detta.

Symtom

De symtom man får vid en akut hjärtsvikt kan uppträda dels som vid en akut hjärtinfarkt eller som vid en oregelbunden hjärtrytm. Man talar nu om akut insatta bröstsmärtor med utstrålning i armarna och halsen, kallsvettning, illamående och kräkningar, samt förstås andningssvårigheter, det vill säga svårt att få luft.

Nattliga andningsbesvär när man ligger ner, samt hosta attackvis. Hostattackerna kan klinga av när man reser sig upp. Detta kan vara tecken på hjärtsvikt. Ofta har man märkt tilltagande orkeslöshet och trötthet. Tilltar svagheten i hjärtat, kan man märka en tilltagande förvirring då inte hjärnan får tillräcklig med syre. Vid läkarundersökningen noterar man att läpparna blir blå liksom att cirkulationen i benen blir allt sämre, med svullnad i underbenen som följd.

Vidare kan man se att blodådrorna på halsen är stora och man ser hur de pulserar utan att man känner någon puls. När man lyssnar på hjärtat kan det vara en oregelbunden puls, över lungorna kan man höra hur det rasslar över de nedre lungfälten. Blir det ännu sämre med funktionen kan det uppträda ett lungödem, där vätska tränger ut i luftrören och sedan kan bubbla upp i munnen. Ett då synnerligen allvarligt tillstånd har utvecklats.

Vid en akut hjärtsvikt ger man syrgas och och läkemedels som vidgar blodkärlen efter det att man fått patienten i sittande och lossat på alla åtsittande kläder. Viktigt att man försöker vara så lugn som möjligt. Därefter ger man en balanserad vattendrivande behandling för att minska vätskan i kroppen och därigenom avlasta hjärtat. Eventuellt får man ge hjärtstärkande medicinering. Viktigt att ge smärtstillande opioid. Man måste sedan undersöka bakomliggande orsak förstås.

Undersökning och medicinering

Handlar det om mera måttliga besvär är det ju inte så dramatiskt. Man ger vattendrivande medicinering samt eventuellt blodkärlsvidgande behandling för att minska vätska i lungorna om patienten har svårt med andningen. Man går vidare för att se på tänkbara orsaker som vi nämnt tidigare och det görs EKG, hjärtlungröntgen, ultraljud av hjärtat, samt en del blodprover, bland annat för att se på njurfunktionen.

När det gäller vidare medicinering, använder man sig idag av en grupp läkemedel som heter ACEhämmare eller Betablockerare. Redan nu i det tidiga skedet kan man börja med en försiktig dosering. Man kallar sedan tillbaka patienten inom cirka två veckor. Utan tvekan har det senaste årtiondets medicinering gjort att många personer med hjärtsvikt kan och har kunnat ha en synnerligen god livskvalitet. Ett tillstånd som förut har varit förenat med stor begränsning i förmågan till fysisk aktivitet, från en minimal rörelseförmåga till ett i det närmaste normalt liv och leverne.

Järnbrist vid kronisk hjärtsvikt

DDet förekommer blodbrist (anemi) vid kronisk hjärtsvikt och det är inte ovanligt att det även förekommer järnbrist både med eller utan blodbrist. Blodbrist vid kronisk hjärtsvikt är en riskfaktor som inte bara riskerar att försämra sjukdomstillståndet utan även öka dödligheten.  Nya studier har visat att också järnbrist utan anemi kan försämra sjukdomstillståndet och även öka dödligheten.

Under hösten 2015 publicerade Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. I Sverige beräknas cirka 250 000 patienter lida av hjärtsvikt och hälften av dessa har järnbrist, något som ofta leder till försämrad livskvalitet, ökat antal sjukhusinläggningar och ökad dödlighet för denna stora patientgrupp.

Läs mer om järnbrist vid hjärtsvikt

Komplementär medicin möter beprövad medicin

Urban Alehagen, överläkare och professor vid Linköpings universitet., säger att man som hjärtsviktspatient idag kan känna sig trygg i att den svenska hjärtsjukvården är både effektiv och väldokumenterad. Det till trots har vi fortfarande kunskapsluckor när det kommer till att förstå hjärtsjukdomen och starta upp skräddarsydd behandling hos den enskilde patienten. Urban Alehagen vill därför se ett starkare brobyggande mellan skolmedicin och komplementär medicin för att stärka kunskapen hos vården och inte minst förbättra förutsättningarna för landets patienter.

– Det finns en inbyggd konflikt mellan skolmedicinen, beprövade metoder och komplementär medicin, som också denna kan vara baserad på beprövad erfarenhet, men oftast på mindre eller inga studier.. Eftersom det inte heller har ansetts helt politiskt korrekt att diskutera eller handha komplementär medicinska metoder eller behandlingar, så har skolmedicinen tills idag vanligen ingen erfarenhet eller kompetens inom komplementärmedicinen. Inom komplementärmedicinen har man inte heller haft samma resurser att genomföra större och mer omfattande studier och har traditionellt därför landat i färre och mindre studier. Detta är dock något som håller på att förändras, säger Urban Alehagen.

Med komplementär medicin menas behandlingar som används samtidigt med, som ett komplement till, den skolmedicinska behandlingen och med alternativ medicin menas behandlingar som används istället för skolmedicinsk behandling.

Inom komplementär medicin har det länge förelegat en oreglerad marknad som ur medicinsk synpunkt ofta varit oseriös. Därför menar Urban Alehagen och många med honom att man även inom komplementär medicin ska applicera evidenskrav och regler på samma sätt som inom skolmedicinen.

En kunskapslucka kring antioxidanten coenzym Q10

I varje levande cell har människan  antioxidanten ubiquinon, även kallad ”Q10”. Den endogena produktionen sjunker dock med åldern, så att i t.ex. hjärtmuskeln finns endast halva produktionskapaciteten kvar vid 80-års åldern, jämfört med när man är i 20-års åldern.. Samtidigt  ökar risken att drabbas av sjukdom med stigande ålder.

– Coenzym Q10 är en av de starkaste endogena antioxidanter vi har. Cellen i sin tur är beroende av selen för att göra Q10 aktivt. I hela Europa ses  låga nivåer av selen i våra jordar vilket i sin tur leder till att intaget av selen är lägre än det som kroppen är i behov av. Som en av dessa konsekvenser ses att cellens förmåga till att omvandla inaktivt Q10 till aktivt Q10 sjunker.

Det finns idag ett antal mindre studier av coenzym Q10 och dess effekter på människa. En av de större studierna som har genomförts  där patienter med hjärtsvikt studerades  heter Q-Symbio,   där 420 patienter med kronisk hjärtsvikt studerades.

–  Det som var unikt med just denna studie var det relativt stora antalet patienter som studerades, samt den förhållandevis höga dosen som gavs, i kombination med lång behandlingstid, berättar Urban Alehagen.

Coenzym Q10 och hjärtsvikt

Patienterna i Q-Symbio-studien behandlades med traditionella mediciner så som behandlande läkare föreskrivit, men  erbjöds dessutom att delta i den dubbelblinda placebokontrollerade och prospektiva studien. Av deltagarna intog hälften 100 mg coenzym Q10 tre gånger dagligen medan den andra hälften fick placebokapslar. Studien omfattades av 420 patienter från sjukhus i nio olika länder, däribland Danmark, Sverige, Österrike, Polen och Australien, och pågick i två år.

– När man granskade resultatet kunde man notera att antalet dagar på sjukhus minskade hos de som erhållit coenzym Q10. Det här är en viktig kunskap för såväl patient som läkare. Med den här studien justerades bristen på coenzym Q10 i cellen, vilket resulterade i positiva kliniska effekter för den enskilda patienten.  I studien kunde man dessutom visa på lägre dödlighet hos dem som erhållit aktiv substans. . De resultat som studien visar på borde i första hand leda till fler studier, men om resultaten visar sig hålla borde detta, enligt min mening, resultera i att fler patienter ges möjlighet att kunna få motsvarande behandling, konstaterar Urban Alehagen. Behandlingen syftar ju till att korrigera den obalans som finns i cellen med hjälp av naturidentisk substans, något som borde leda till intresse både ifrån skolmedicinen, men även ifrån våra politiker. Det måste vara billigare att ge Q10 på recept och hålla folk friska än att se människor bli sjuka och hamna på sjukhus. Enligt min mening är det värt att testa eftersom det idag finns få biverkningar, konstaterar Urban Alehagen.

Den form av coenzym Q10 som använts i studien är patenterad och ger en dokumenterat högre nivå i blodet än motsvarande andra liknande preparat av coenzym Q10. Samma preparat är dessutom i vissa länder klassat som läkemedel och produktionen står därför under samma kontroll som vid reguljär läkemedelsproduktion, vilket är en kvalitetsstämpel.

Goda råd till dig som är hjärtsviktspatient

Urban Alehagen möter många hjärtsviktspatienter och ger i sin praktik några tydliga till sina patienter.

Tolka kroppens signaler. Hjärtsviktspatienter har en sjukdom som ofta är kronisk, och påverkar hela kroppen. Som hjärtsviktspatient är det därför viktigt att lära känna sin kropp, och det är då lättare att kunna tolka kroppens signaler. Försök att öka kunskapen kring sjukdomen,   och ställ frågor till den behandlande läkaren, ta upp de saker som är oklara  och räta ut frågetecken för att lättare förstå vad som händer kring sjukdomen och kroppen.

Var fysiskt aktiv! Alla hjärtsviktspatienter bör ha någon form av fysisk aktivitet och bland annat norska studier visar hurviktigt det är att hjärtsviktspatienter håller igång.

Ta ordinerade preparat! Det är så många som , medvetet eller omedvetet inte tar den dos som ordinerats, och som därför inte heller får den hjälp som preparatet kan ge. Personligen lägger jag även in information kring selen och Q10  även om de inte finns i riktlinjerna riktigt än så finns det övertygande evidens för de positiva effekterna, där bland annat vår grupp har mer än 20 publikationer inom området, menar Urban Alehagen.

Annons:

Läs även

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!
21 februari, 2020 Mat & Vitaminer

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!

Att vara trött och att gå runt och känna sig deppig ell...

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!
21 februari, 2020 Mat & Vitaminer

Trött och orkeslös? Testa om du lider av järnbrist!

Att vara trött och att gå runt och känna sig deppig ell...

Järnbrist vid hjärtsvikt
10 september, 2018 Hjärta & Kärl

Järnbrist vid hjärtsvikt

Vid hjärtsvikt orkar ditt hjärta inte pumpa tillräcklig...

Annons:
Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
8 april, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Coronatest och immunitet
2 april, 2020 Hjärta & Kärl

Coronatest och immunitet

För att vi så snart som möjligt ska kunna återgå till n...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Annons:
Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Ödem
21 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Ödem

Övervikt hos unga kvinnor ökar risken för hjärtsvikt
18 februari, 2020

Övervikt hos unga kvinnor ökar risken för hjärtsvikt

Unga kvinnor med svår fetma löper fyra gånger högre ris...

Annons:
Studie: Hundägare lever längre
18 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Studie: Hundägare lever längre

Hundägare som drabbas av stroke eller hjärtinfarkt löpe...

Från topp till tå – lungorna
14 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Från topp till tå – lungorna

Man brukar säga att regnskogarna är jordens lungor. De ...

Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq