Ange ditt sökord

Annons:

Min man uttrycker självmordstankar

Min man är snart 60 år och haft en depressiv läggning under vårt långa äktenskap. (Vi har fortfarande två barn som bor hemma). Nu har han en depression som gör mig rädd och osäker. Han pratar lite, har svårt att släppa in, brusar upp för minsta press, vill inte sjukskriva sig eller söka hjälp. För en tid sedan åkte han iväg ensam på resa o kom hem o sa att han haft självmordstankar o övervägt att aldrig komma hem igen.
Efter detta är jag vaksam. När han nyligen ville skiljas, deklarerade jag att jag vill inte, utan vill stå på hans sida nu oavsett vad vi väljer i framtiden. Det kändes som ett försök från hans sida att göra slut på allt och äntligen få bekräftelse på hur dålig han är. Jag upplever att han är vilsen och har paranoida tankar om att alla i vårt lilla samhälle har gått samman för att avsky honom. Kanske kommer han att föreslå en flytt. Han sover dåligt och jobbar hjälpligt. Men blir fruktansvärt kränkt o arg om jag tar upp nån form av hjälp på tal. Såklart är han jättearg på mig som rattar runt familj, logistik och företag.
Det är svårt nu o jag vet inte om jag klarar att leva i det här. Jag förstår att mycket av det han bär på har funnits innan vi träffades. Nyligen läste jag i en kurs i konflikthantering om varseblivning och förstår att min man lever inne i glasbubbla full av starka knslor. Han kommer liksom inte vidare och kan se på sig själv utifrån och göra egna val.
Min fråga till dig är om jag kan klara av att fortsätta och leva i det här och vänta på att han tar något steg för att få hjälp eller komma till insikt. Som det känns nu behöver jag själv gå i samtal för att få stöd att orka förhålla mig i vardagen.
Mitt golv är ett minfält. Det finns inte en sak jag gör rätt, utan jag är sedan länge hans måltavla för hans känslor. Han orkar liksom inte bära dem själv.
Gunilla (56år)

Att din man uttryckt självmordstankar måste tas på stort allvar. Det verkar som att du gjort vad du kan när det gäller att uppmana honom att själv söka hjälp. Jag föreslår att du kontaktar den psykiatriska jourverksamhet som finns där du bor. Om du känner dig tveksam att ta en första kontakt så kan det vara bra att veta att det är möjligt att vara anonym till en början.

Annons:

Den här frågan handlar om:


Publicerad: 18 april, 2011

Liknande frågor

Depression & Ångest

Jag känner mig nere under hösten

Jag är en person som alltid känner mig nere under hösten, och upplever att jag blir tröttare och mer nedstämd än vanligt. I höst tänkte jag därför se om jag kan ta vitaminer eller tillskott som är receptfria och naturliga för att få lite mer energi? Jag är 64 år och frisk i allmänhet så tar inga andra läkemedel!

Deprimerad och vill ha hjälp

En längre period har jag känt mig väldigt nere och varit ledsen varje dag. Mina tårar kommer hela tiden och jag sover knappt och äter ungefär en måltid per dag. Känner att jag är inne i en depression. Går knappt utanför dörren. Känner att jag behöver hjälp men vet inte vad jag ska söka för hjälp. Var ska jag börja? Vänliga hälsningar, Sara, 25 år

Depression & Ångest

Tillväxthormon

Hej, Jag är 17 år, snart 18, och tycker det är jobbigt psykiskt och är inte nöjd med min längd på 171 cm som kille Jag undrar om det är möjligt och om läkare skriver ut tillväxthormon till en person som mig? Tack på förhand. Linus, 17 år

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!