Hej! Jag har de senaste åren blivit mer och mer osocial och tappat mitt umgänge helt. Detta är utanför mitt arbete som är enormt socialt! Jag vill sällan/aldrig åka till någon på min lediga tid och om någon vill komma hem till oss känns det som ett tvång. Såhär har det aldrig varit förut utan jag har varit väldigt social och var sällan hemma när jag/vi var lediga. Kan det bero på att jag äter “fel” läkemedel eller är det så att jag är deprimerad utan att veta det? Jag kan tillägga att jag lider av detta då det känns fel mot min familj och mina vänner och att det känns onormalt. Jag äter tramadol/alvedon för min värk, enalapril för mitt höga blodtryck och paroxetin för att jag fick ångest för några år sedan. Vad ska jag göra för att hitta tillbaka till mitt forna jag? Känns ohållbart såhär. Christina, 44 år
Blir mer och mer osocial
Du äter blodtryckssänkande (Enalapril), smärtstillande (Tramadol/Alvedon) samt antidepressivt (Paroxetin)läkemedel. På Din beskrivning låter det som att Du är fortsatt deprimerad (isolering, nedstämdhet). Om det Du står på sedan en längre tid inte är effektivt som antidepressivum så bör läkaren byta till ett annat antidepressivt/ångestdämpande läkemedel med annan verkningsmekaninsm, ev. remittera Dig till specialistpsykiatrin. Fundera på om tillägg KBT (kognitiv beteende terapi) skulle vara till hjälp för att komma till rätta med Dina negativa, dysfunktionella tankar.
Den här frågan handlar om:
Liknande frågor
Varför fungerar inte medicinen, undrar Kicki (30), som tidigare gick på psykologsamtal för att hon kände sig så nedstämd:
Nu har jag fått kontakt med en privat bildterapeut som jag pratat med ett par gånger med början för ett år sedan.
Orolig anhörig (kvinna 55) frågar om plötslig utsättning:
Vad blir effekten om man plötsligt (då menar jag verkligen direkt) slutar ta sin dagliga dos medicin av bl.a Litium, Anafranil och Iktorivil?
Viktuppgång av Cipramil?
(Kvinna 52 år): Jag har sedan två år tillbaka gått upp 20 kg; äter Cipramil sedan 5-6 år tillbaka. Tar dessa tabletter pga panikångest.
