Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, får ett nytt internationellt namn: polyendokrint metabolt ovariellt syndrom, PMOS. Syftet är att namnet bättre ska beskriva vad tillståndet faktiskt innebär – en komplex hormonell och metabol sjukdom som påverkar betydligt mer än äggstockarna.
Antalet svenskar som använder antidepressiva läkemedel har ökat med över 40 procent på tio år. En studie i The Lancet visar att vissa läkemedel kan förändra kroppens funktioner betydligt mer än andra – från viktuppgång till förändrad hjärtrytm. Forskare menar att resultaten kan bana väg för mer individanpassad behandling.
Sömnen påverkas kraftigt för många kvinnor i klimakteriet, och för en stor andel är sömbristen det mest påfrestande symtomet. I en Ipsos-undersökning uppger 57 procent att långvarig sömnlöshet (insomni) är det jobbigaste under denna period.
När våren bryter fram och dagarna blir längre förväntar vi oss ofta att känna oss piggare och fulla av energi. Men för omkring en fjärdedel av befolkningen infinner sig i stället en trötthet som känns svår att skaka av sig. Denna så kallade vårtrötthet är vanligt förekommande och beror på flera faktorer som påverkar kroppens inre klocka, hormoner och näringsstatus.
Hypoparatyreoidism är en ovanlig men ofta livslång hormonsjukdom där bisköldkörtlarna inte producerar tillräckligt med paratyreoideahormon (PTH). Det leder till låga kalciumnivåer och förhöjt fosfat i blodet. För den som drabbas kan tillståndet innebära allt från stickningar och muskelkramper till kognitiv tröghet, trötthet och en tydligt försämrad livskvalitet, även när proverna ser ”bra” ut. Tidig diagnos, regelbunden uppföljning och rätt behandling är avgörande för att minska symtom och förebygga långsiktiga komplikationer.
Att tappa kraften i kroppen, känna stickningar och få kramp i armar och ben är vardag för Matilda Engström. Hennes liv förändrades drastiskt när hon efter en operation fick hypoparatyreoidism – en sjukdom som få känner till och som innebär en ständig balansgång mellan medicinering, energi och vardagsliv.
Plötslig mental utmattning, lång återhämtning och oförklarlig orkeslöshet – hjärntrötthet är för många ett osynligt och missförstått funktionshinder, där den egentliga orsaken ofta döljer sig på cellnivå. Forskning visar att störningar i mitokondrierna, cellens egna kraftverk, kan rubba energiförsörjningen till hjärnan och ge svåra konsekvenser för både vardagsliv och livskvalitet. Hur kan förståelse för detta bana väg för bättre stöd och behandling?
Forskningen visar tydligt att våra personlighetsdrag – inte bara hur vi beter oss utan vilka vi är – påverkar kvaliteten i våra nära relationer. Det gäller såväl romantiska relationer som relationer till familj och vänner.
Vi tar med oss mobilen överallt – även till badrummet. Men det som verkar som en oskyldig vana kan i själva verket skapa smittspridning – din mobil kan vara värre än toalettstolen själv.
Har du märkt att du känner dig ovanligt trött, trots att kalendern inte är mer fulltecknad än vanligt? Forskare varnar för att det är vårt sätt att använda digitala verktyg och plattformar som smygande sliter ut hjärnan. Lär dig mer om den osynliga effekten av ständig systemväxling, multitasking och digitalt brus – och vad modern forskning säger om den digitala trötthetens verkliga orsaker.
Noonans syndrom är ett ovanligt, medfött genetiskt tillstånd som kan påverka flera delar av kroppen, till exempel hjärtat, längdtillväxten och ansiktsdragen. Eftersom sjukdomen är sällsynt kan det ta tid att få diagnos, men det finns idag goda möjligheter till uppföljning, behandling och stöd.
Ingrid fick hjärtsvikt under pandemin – idag hjälper hon andra att orka leva med sjukdomen.
Skärmtid och ungas psykiska ohälsa har blivit ett centralt ämne i såväl forskningsdebatten som samhällspolitik. Moderna studier och rapporter visar dock att sambandet inte är så enkelt som det ofta framställs i media och offentlig debatt; det är inte själva mängden tid barn och unga spenderar framför skärmen som är avgörande för deras psykiska hälsa, utan vad de utsätts för online och andra faktorer som till exempel sömn, stresshantering och digitala färdigheter.
ADHD beskrivs ofta som en ”dopaminbrist”, men forskningen ger en mer komplex bild. Nyare studier visar att det handlar om en dysreglering av hjärnans dopaminsystem – inte en enkel brist – vilket påverkar hur vi reagerar på belöningar, styr vår motivation och reglerar uppmärksamheten.
Ungefär en miljon människor i Sverige lever med artros, vilket gör sjukdomen till en av landets vanligaste folksjukdomar. Nu visar en ny omfattande forskningsanalys att kollagen, som ett komplement till övrig behandling, kan minska besvär vid artros. – Detta är oerhört viktig och värdefull information för personer som lider av artros och ledbesvär. Kollagentillskott som komplement till ordinarie vård och träning är ett enkelt sätt att förbättra ledhälsan och minska smärta, säger Dr Lars Lindmark, nutritionist och doktor i medicinsk vetenskap.
Diabetes är en av våra största folksjukdomar och två av tre svenskar har en personlig koppling till diabetes, många kan relatera till personer i sin bekantskapskrets eller släkt. Men trots sjukdomens utbredning råder en stor okunskap i samhället. En ny opinionsundersökning visar till exempel att mer än hälften av allmänheten inte känner till eller är osäkra på skillnaden mellan typ 1- och typ 2-diabetes.
