Den nya influensan A(H1N1) orsakas av ett helt nytt virus, vilket gör att befolkningen i stort saknar tidigare immunitet. Viruset upptäcktes i april 2009 och dess ursprungsvärd är troligtvis svin, men exakt när det uppstod och hur det spreds till människa är oklart.
Sjukvården uppmanas att vara restriktiva med utskrivning av antivirala
läkemedel (Tamiflu och Relenza) för behandling av influensa, förutom till
personer ur riskgrupperna, som kan ha smittats. Detta för att undvika ökad
resistens, vilket kan leda till
att läkemedlen till slut inte har effekt.
Andra som misstänker att de smittats
av influensan bör hålla sig hemma och
vända sig till sjukvårdsupplysningen för
att få råd.
– Det är viktigt att alla själva tar ansvar för att undvika att bli smittade eller att smitta andra och man kommer långt med att tvätta händerna ofta och noggrant samt att hosta och nysa i armvecket eller i en engångsnäsduk som man sedan slänger, säger Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet.
Hur allvarlig är nya influensan?
Influensan har i regel varit lindrig. Utmärkande för okomplicerad influensa är hög feber, muskelvärk och hosta som varar runt tre till fem dagar. Det händer ofta att man drabbas av bakteriella komplikationer
några dagar efter influensan. Hos barn dominerar öroninflammation, hos vuxna bihåleinflammation och långdragen hosta. De äldre får ofta lunginflammation. Risken att få lunginflammation direkt av influensan
verkar vara större än vid säsongsinfluensa, medan risken för allvarliga bakteriella koplikationer verkar vara något mindre. Men de allra flesta kommer klara sjukdomen bra och bara en mycket liten del kommer att få lunginflammation. Den stora skillnaden mellan den nya influensan och säsongsinfluensan är att många fler drabbas, på grund av att vi saknar immunitet.
Eftersom man inte kan säga i förväg vilka av de få personer utan
riskfaktorer som kommer att drabbas av svår sjukdom,
kommer alla att erbjudas vaccination. Ju fler som vaccinerar
sig desto mindre virus kommer finnas i samhället
och desto färre blir sjuka och riskerar svår sjukdom.
Till riskgrupperna räknas
• Kronisk lungsjukdom
• Kronisk hjärt-kärlsjukdom
• Svårinställd diabetes
• Nedsatt immunförsvar
• HIV
• Gravida
• Barn med vissa kroniska sjukdomar
och utvecklingsstörningar
• Barn under två år
