Ange ditt sökord

Patienter som fått en gastric bypass-operation mot fetma får snabbt normal nivå av mättnadshormon.

Patienter som fått en gastric bypass-operation mot fetma får snabbt normal nivå av mättnadshormon.

Upptäckt kan leda till nya läkemedel mot fetma och diabetes

Svenska forskare har gjort en ny upptäckt som rör mättnadshormon i vår kropp, en upptäckt som kan leda till nya läkemedel mot fetma och diabetes.

Annons:

Patienter som fått en gastric bypass-operation mot fetma får snabbt normal nivå av mättnadshormon. Anledningen kan vara en mekanism i tarmen som bromsar produktionen av mättnadshormon. Upptäckten, gjord av forskare i Göteborg, kan leda till nya läkemedel mot fetma och diabetes.

Snabb förändring för patientgruppen

En forskargrupp inom gastrokirurgi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har sökt svar på frågan varför patienter som genomgår gastric bypass mycket snabbt går från extremt låga till normala nivåer av mättnadshormonet GLP-1.

Forskargruppen har tidigare visar att förändringen sker redan inom ett par dygn efter operation, långt innan patienterna börjar tappa i vikt.

GLP-1 tillhör mättnadshormoner

GLP-1 tillhör en grupp av mättnadshormoner som frisätts från magtarmslemhinnan när man äter. Hormonerna signalerar mättnad till hjärnan och ökar insulinfrisättningen från bukspottkörteln i samband med måltid.

Frisättningen av GLP-1 och andra mättnadshormoner är, av oklar anledning, hämmad vid diabetes och fetma. Mättnadsrubbningarna anses vara en viktig orsaksmekanism bakom dessa sjukdomar. Ett flertal moderna mediciner mot diabetes och övervikt är kopior av GLP-1, där man försökt efterlikna normal frisättning genom injektioner.

Svagare mättnadssignaler till hjärnan

Det forskarna nu funnit är en mekanism i tunntarmen som kan förklara orsaken till att mättnadssignaleringen hämmas. Boven i dramat är ett enzym (mHMGCS) som triggar bildandet av så kallade ketonkroppar i tarmslemhinnan, som i sin tur lägger sordin på de hormonproducerande cellerna. Ketoner, eller ketonkroppar, är en nedbrytningsprodukt av fettsyror och får förhöjd koncentration i blod och urin vid svält. Ketoner är acetonliknande och viktiga bränslen för många vävnader, särskilt under fasta och svält. Särskilt hjärnan är kraftigt beroende av ketonkroppar under perioder av minskat födointag eller vid ketogen diet (med lite kolhydrater).

Försök på möss visade att processen var kostberoende. När mössen under en längre fick äta högfettdiet, skedde en mycket kraftig ökning av enzymproduktionen. Därmed ökade också produktionen av ketonkroppar, som visade sig hämma GLP-1 från de hormonproducerande cellerna.

Kopplar bort en del av matsmältningssystemet

Forskarna har nu en tänkbar förklaring till att mättnadshormonet GLP-1 snabbt ökar, redan innan patienterna går ner i vikt.

– Det är att en gastric bypass helt enkelt kopplar bort den del av matsmältningssystemet där problemet, ketonproduktionen, uppstår, säger Ville Wallenius, docent och överläkare inom gastrokirurgi, och försteförfattare bakom studien.

Ville Wallenius förklarar att efter operationen går maten direkt från matstrupen ner i mellersta tunntarmen, utan att passera magsäcken och tolvfingertarmen, och när maten inte längre blandas med galla och bukspottenzymer som bryter ner fett och andra födoämnen, försvinner förutsättningarna för det enzym som triggar ketonproduktionen.

Hopp om nytt framtida läkemedel

Lars Fändriks, professor inom gastrokirurgi, beskriver fynden om ketonkroppsbildning, som svar på födointag, som både kontroversiella och lite förbryllande.

– Vanligen kommer ketonkropparna från levern vid svält och är livsviktiga för vår överlevnad. Till exempel är hjärnan beroende av ketoner i samband med svält, när dess energibehov inte kan tillgodoses med glukos. Tunntarmens ketonproduktion verkar fylla en helt annan funktion, säger han.

Forskarna menar att fynden öppnar för en ny typ av läkemedel. Istället för att injicera kopior på GLP-1 skulle man kunna tillföra ett preparat som blockerar enzymet mHMGCS i tarmen, och därmed tar bort bromsen på de hormonproducerande cellerna. Därmed frigörs både GLP-1 och andra mättnadshormoner.

– Ett sådant läkemedel skulle kunna efterlikna effekten av en gastric bypass-operation, konstaterar Ville Wallenius.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
16 april, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Viktväst kan bidra till att minska din kroppsvikt
5 maj, 2020 Övervikt

Viktväst kan bidra till att minska din kroppsvikt

Svenska forskare har hittat en ny metod som kan bidra t...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Övervikt

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Annons:
Därför måste vissa äta mer socker för att känna söt smak

Därför måste vissa äta mer socker för att känna söt smak

Forskning visar att vissa personer måste äta mer socker...

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler
13 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka skadade muskler

Genom att spruta in stamceller från en persons buk- och...

Övervikt hos unga kvinnor ökar risken för hjärtsvikt
18 februari, 2020

Övervikt hos unga kvinnor ökar risken för hjärtsvikt

Unga kvinnor med svår fetma löper fyra gånger högre ris...

Annons:
Risker med privata sjukvårdsförsäkringar ska utredas
20 januari, 2020 Kvinnans hälsa

Risker med privata sjukvårdsförsäkringar ska utredas

Allt fler svenskar har en privat sjukförsäkring eller s...

Varannan svensk slarvar med kosten – så skapar du en ny vana
17 januari, 2020 Depression & Ångest

Varannan svensk slarvar med kosten – så skapar du en ny vana

Äta hälsosammare, träna mer och stressa mindre. Så bruk...

Nya regler ska skydda vid forskning om människor
13 januari, 2020 Barn & Graviditet

Nya regler ska skydda vid forskning om människor

Vid årsskiftet trädde ändringar i den så kallade etikpr...

Så påverkas spermierna av vad vi äter
9 januari, 2020 Sex & Samliv

Så påverkas spermierna av vad vi äter

Det vi äter påverkar i stor grad spermierna och det han...

Annons:
Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka
8 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka

Konstvandringar höjer livskvaliteten hos sjuka äldre, v...

Årets främsta forskningsnyheter
29 december, 2019 Barn & Graviditet

Årets främsta forskningsnyheter

När årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskn...

Så blir du kroppspositiv del 1: Kroppsångesten tar över oss
28 november, 2019 Kvinnans hälsa

Så blir du kroppspositiv del 1: Kroppsångesten tar över oss

Under tre veckor kommer du i intervjuer följa Kajjan An...

Ny rapport: Psykisk ohälsa toppar lång sjukfrånvaro
25 november, 2019 Sömn & Stress

Ny rapport: Psykisk ohälsa toppar lång sjukfrånvaro

Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långv...

Så behåller du hälsan som en 25-åring
7 november, 2019 Bättre liv

Så behåller du hälsan som en 25-åring

Svenskarnas genomsnittsålder ökar för varje år som går....

Blödarsjuka kan snart vara botad
7 november, 2019 Hjärta & Kärl

Blödarsjuka kan snart vara botad

Blödarsjuka (hemofili) är en grupp av flera sjukdomar s...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq