Tennisarmbåge och hälsporre

Tennisarmbåge och hälsporre

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2008-07-07
Uppdaterad: 2012-03-28
Författare: Allmänläkare - Anders Halvarsson

En vanlig orsak till läkarbesök är smärta i armbåge och häl. Dessa problem beror i regel på överansträngning. Tyska forskare har nu lyckats påskynda läkningen av bland annat tennisarmbåge och hälsporre genom att utsätta det skadade området för högenergipulsar.

Vid armbågsbesvär ömmar det oftast mest på utsidan av armbågen, orsaken är ofta så kallad tennisarmbåge. Det som skett är att en inflammation uppstått i muskelfästet på armbågens utsida. När man väl fått inflammationen så kan det räcka med minsta ansträngning för att kraftig smärta skall uppstå.

Samma typ av smärta kan uppstå hos den som hamrat och spikat för mycket eller på liknande sätt överansträngt sig. Inflammation i muskelfästet på armbågens insida brukar i stället kallas golfarmbåge. Vad det gäller tennis- och golfarmbåge syns oftast inga förändringar alls vid en röntgenundersökning.

Olämpliga skor ger hälsmärta
Hälsporre är benämningen på en inflammation vid senfästet på hälens undersida. Överansträngning eller olämpliga skor är oftast orsaken till hälsporre. Vid röntgenundersökning av foten kan man ibland se en förkalkning av senfästet som ser ut som en sporre, därav benämningen hälsporre. Dessvärre ger röntgenbilden ofta inte så stor vägledning. Den säger inget om hur mycket eller hur lite besvär patienten har. Patienten kan ha svår smärta utan att något syns på röntgen likväl som stora förändringar av sena och senfäste inte behöver förorsaka några besvär över huvud taget.

Behandling
Oftast går armbågsbesvären över spontant. Det är ”bara” en fråga om tid men i svårare fall prövas olika typer av behandling. Vad gäller armbågarna och framförallt tennisarmbåge är det viktigast att avlasta! Hur går det till? Vid lyft måste man gripa med handflatan upp och tummen ut! I det här läget avlastas det yttre inflammerade muskelfästet. Man får således greppa mjölkpaketet eller pärmen på ett avigt sätt, där man roterar ut tummen för att få till det aviga greppet. Vidare rekommenderas olika typer av stretching av muskeln. Här kan det vara på sin plats att ta kontakt med en sjukgymnast som eventuellt kombinerar träning med akupunktur. Möjlighet finns också att ge antiinflammatorisk behandling, lokalt med gel eller salva alternativt med tabletter.

Hälsporre behandlas på liknande sätt men här är det givetvis betydligt svårare att avlasta, då man ju ständigt går på foten. Bekväma skor och besök hos ortopedtekniker som kan tillverka formgjutna skoinlägg rekommenderas. Hjälper inte avlastning, träning, akupunktur eller antiinflammatorisk behandling kan läkaren ge en kortisonspruta i och vid muskelfästet, vilket kan vara synnerligen smärtsamt.

Möjlighet finns att blanda kortisonet med en lokalbedövningsvätska som gör att den första smärtan försvinner mycket snabbt. Viss smärta kan ändå uppstå inom några timmar efter det att bedövningen släppt men efter ett dygn eller två brukar det bli bättre. Energipulsar påskyndar läkning Om besvären fortsätter att vara mer eller mindre invalidiserande kan en ortoped i vissa fall göra ett mindre operativt ingrepp. Det är dock relativt sällan man behöver ta till operation.

På senare år har det kommit en helt ny metod att behandla ovanstående problem med. Den kallas ESWT och står för Extracorporel Shock Wave Therapy. Vilket innebär att en apparat läggs an mot det inflammerade området. Den alstrar starka chockvågor, pulsar, som går genom huden till mjukdelarna och benet. Apparaten är en utveckling av de maskiner som man använt för att spränga njursten. Tyska forskare kom på detta när man undersökte vilken typ och styrka av chockvågor som slog sönder njurstenarna utan att skada den omkringliggande vävnaden. Överraskande fann man att skadade mjukdelar läkte fortare efter behandlingen.

Med ESWT sänder man högenergipulsar två till tre gånger i sekunden. Det man praktiskt gör är att man sätter apparaten mot armbågen eller fotsulan och med viss uppdelning ger sammanlagt mellan 1000 och 2000 pulsar. Vad som är optimalt vet vi ännu inte och man vet ännu inte till fullo varför läkning sker. Kanske är det så att nya små blodkärl växer i vävnaden och på så sätt påskyndar läkningen.

Det kan dröja upp till 12 veckor innan man ser någon effekt. Viktigt är att behandlingen görs på rätt sätt av specialister på ortopedklinker. I Tyskland, Schweiz och USA använder man sig idag ofta av denna metod varför tekniken säkerligen snart kommer att sprida sig över hela världen.

 

Veckans fråga

Hur ofta känner du dig ensam?

Nyhetsbrev

E-postadress