Forskningen kring sötningsmedel och hälsa har de senaste åren intensifierats, särskilt efter nya rön om effekter på hjärnan, metabolismen och sjukdomsrisker.
Ny studie: Sötningsmedel kopplas till försämrat minne och snabbare kognitiv nedgång
En stor brasiliansk studie, rapporterad av bland andra CNN och Neurology, följde över 12 000 vuxna under flera år. Resultatet visade att de som konsumerade mest artificiella sötningsmedel – motsvarande en burk sockerfri läsk per dag – hade 62 procent snabbare kognitiv försämring jämfört med dem som konsumerade minst.
Forskarna uppskattade att hjärnan “åldrades” med cirka 1,5 år snabbare. Effekten var tydligast hos personer under 60 år, särskilt med försämrat minne och verbal förmåga. Risken var dessutom högre hos personer med diabetes.
De sötningsmedel som undersöktes var bland annat aspartam, sackarin, acesulfam-K, erytritol, xylitol, sorbitol och tagatos
Sötningsmedel påverkar metabolism, aptit och insulinkänslighet
Tidigare forskning har visat att artificiella sötningsmedel kan påverka ämnesomsättning, aptit och insulinkänslighet. Ett högt intag kan störa kroppens naturliga aptitreglering och öka hungerkänslor, vilket delvis motverkar syftet med “sockerfria” produkter.
Några studier har även visat på ökad risk för insulinresistens och metabola störningar, och konsumtion av sötningsmedel har kopplats till ökad risk för typ 2-diabetes i vissa befolkningsstudier.
Cancer och andra möjliga hälsorisker
När det gäller cancer har de flesta epidemiologiska studier och stora metaanalyser inte funnit något tydligt samband mellan artificiella sötningsmedel och ökad cancerrisk hos människor. Det finns dock nyare djurstudier som väckt frågor kring vissa ämnen, exempelvis aspartam, men dessa fynd har ännu inte kunnat bekräftas i humanstudier.
Myndigheter som WHO och EFSA lyfter att dagens godkända sötningsmedel är säkra inom nuvarande rekommenderade gränser.
Sötningsmedelskonsumtionen ökar – forskare uppmanar till försiktighet
Den svenska konsumtionen av sötningsmedel ökar stadigt, vilket bland annat syns i analyser av avloppsvatten och försäljning av lightprodukter.
Samtidigt är forskningen alltmer nyanserad: även om toxiska nivåer är ovanliga, kan långvarigt och frekvent intag sannolikt påverka hälsa på sätt som inte tidigare varit kända – framför allt när det gäller kognition och ämnesomsättning.
Forskare uppmanar därför till fortsatt försiktighet, särskilt hos yngre vuxna och personer med diabetes eller andra riskfaktorer.
