Ange ditt sökord

Enligt Socialstyrelsens utvärdering är följsamheten till de nationella riktlinjerna för behandling av artros inte tillräckligt god. Foto: Shutterstock

Enligt Socialstyrelsens utvärdering är följsamheten till de nationella riktlinjerna för behandling av artros inte tillräckligt god. Foto: Shutterstock

Socialstyrelsen ser flera förbättringsområden inom artrosvården

Det finns flera förbättringsområden inom vården vid artros. Det visar en ny utvärdering från Socialstyrelsen som studerat hur väl de nationella riktlinjerna följs. Bland annat är det fortfarande få individer med artros som får fysisk träning handledd av fysioterapeut under en längre period. Socialstyrelsen beskriver också att det fortfarande görs för många titthålsoperationer vid knäartros.

Annons:

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige. Förekomsten ökar tydligt efter 50-årsåldern men sjukdomen förekommer även hos yngre personer, då ofta i samband med övervikt, obesitas eller en tidigare ledskada. Var tredje person över 65 år har artros, och i den åldersgrupp är sjukdomen den vanligaste orsaken till en fysisk funktionsnedsättning.

Vanliga symtom vid artros är smärta, funktionsnedsättning och nedsatt livskvalitet. Grundbehandlingen är patientutbildning och fysisk träning. För att träna en smärtande artrosled rätt behövs stöd samt kunskap om sjukdomen och behandlingsalternativen. Därför rekommenderas träning handledd av fysioterapeut i kombination med patientutbildning.

Socialstyrelsen utvärderar följsamhet till riktlinjer för artros

2021 kom Socialstyrelsen med nya och uppdaterade nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, till exempel artros. En ny utvärdering, genomförd av Socialstyrelsen, visar dock att följsamheten till riktlinjerna kan bli bättre. Till exempel följer vården inte i tillräcklig utsträckning riktlinjerna för behandling av artros. De innebär att man först ska få grundbehandling i form av fysisk träning i kombination med patientutbildning, därefter tilläggsbehandling som exempelvis läkemedel för smärta, och först om det inte hjälper ledproteskirurgi.

– Bland annat är det fortfarande få som tränar under handledning av fysioterapeut under en längre period, långt under målnivån på 80 procent. Det är också fortsatt en hög andel personer med artros som använder smärtstillande, vilket skulle kunna minska om de fick rätt grundbehandling. Det är också flera som remitteras till ortoped utan att ha genomgått grundbehandling, säger Anastasia Simi, utredare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Artroskopi förekommer fortfarande i strid mot riktlinjerna

Artroskopi i knä är en sorts titthålskirurgi. Redan i de nationella riktlinjerna kring artros som kom 2012 avrådde Socialstyrelsen från ingreppet eftersom den inte har bättre effekt på smärta än placebo, är dyr och medför viss risk för komplikationer.

Antalet artroskopiska ingrepp har minskat över tid, men utvecklingen går långsamt. På 10 år har antalet artroskopier halverats, men 2021 gjordes ändå totalt 11 000 artroskopier vid artros. I vissa regioner är det mer vanligt förekommande.

– Siffran minskar i långsammare takt än vad som är eftersträvansvärt. Då Socialstyrelsen redan 2012 avrådde från detta så är det bekymmersamt att ingreppet fortfarande utförs i den utsträckning det görs. Här ser vi att vården behöver arbeta mer för att se till att den här typen av operationer inte ska göras, och i vissa regioner behövs det riktade insatser, säger Mattias Fredricson, enhetschef för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen.

Vården vid artros påverkad av pandemin

Pandemin har också påverkat vården vid artros. Antalet första besök till fysioterapeut halverades och andelen patienter som fick patientutbildning och handledd fysisk träning minskade avsevärt i hela landet. Eftersom handledd träning ofta ges på plats var det av naturliga skäl svårt för vården att erbjuda detta under pandemin.

Enligt Anastasia Simi på Socialstyrelsen kan bristen på patientutbildning och handledd fysisk träning inneburit att artrossjukdomen fortskridit till en nivå där ledproteskirurgi inte gått att undvika. Köerna till den kirurgin har dessutom ökat efter pandemin, vilket har lett till ökad belastning på vården, längre väntetider för patienterna och fler sjukskrivningar på grund av artros.

Behov av ökad kunskap om artros

Socialstyrelsens utvärdering visar också att tillgången till fysioterapi behöver bli bättre och att kunskapen om artros behöver öka generellt hos primärvårdspersonalen.

– I dag handläggs artros ofta som ett akut ärende i stället för det kroniska tillstånd som artros är, vilket gör att patienter återkommer till vården på grund av smärtproblem. Att man följer upp om insatser vid grundbehandling gett effekt är viktigt, liksom en helhetssyn på patientens behov, övriga hälsotillstånd och samsjuklighet, säger Anastasia Simi.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: