Ange ditt sökord

Restless legs

Restless legs

Pirr, krypningar och hetta gör det stört omöjligt att sitta stilla! Biobesök, långa middagar och flygresor är för många helt otänkbart.

Annons:

Restless (RLS) legs drabbar en av tio och är mer vanligt bland kvinnor än bland män. Orsaken bakom är inte fullt känd men antas vara kopplad till signalsubstansen dopamin. Forskning tyder att vissa området i hjärnan inte tillgodogör sig dopamin optimalt.

– Det är oklart om RLS-patienter har ett ökat behov av dopamin eller om de helt enkelt har för låga koncentrationer av dopamin i vissa delar av centrala nervsystemet, säger Lena Leissner neurolog verksam vid Universitetssjukhuset Örebro.

Kroppen tillverkar själv dopamin av aminosyran tyrosin. Tillverkningen kräver järn, framför allt i formen ferritin. När järn absorberas från tarmen binds det snabbt till två olika proteiner, ett transportprotein som kan föra med sig järnet i blodet och ett annat protein som tillsammans med järn bildar ferritin. Cellerna lagrar sitt eget järn i form av ferritin.

Forskning har visat att brist på ferritin leder till samma symtom som vid restless legs, något som skulle kunna tyda på att det istället är brist eller oförmåga att utnyttja ferritin som gör att vissa delar av hjärnan inte kan tillgodogöra sig dopamin i den takt som krävs.

– Även om Hb-värdet är normalt så kan koncentrationen av ferritin vara låg, därför bör man alltid mäta just koncentrationen av ferritin, menar Lena Leissner.

Oro och pirr

– Patienten har ofta svårt att sätta ord på symtomen vid restless legs, berättar Lena Leissner. Känslan är ofta brännande, hettade, stickande, svidande och ibland smärtande. Obehagen sitter vanligtvis djupt inne i benen, någonstans mellan knäna och fotlederna men kan kännas även i lår, fötter och armar. Symtomen är ofta värre nattetid och gör ofta att det blir svårt att somna.

– Att gå upp och gå eller att röra på benen brukar lindra något, berättar Lena Leissner.
Många tycker att kyla dämpar obehagen. Symtom som liknar restless legs kan också orsakas av njursjukdom, reumatism eller vid sjukdomar som innebär att nerver eller muskler skadats.

– Vid sådana sjukdomar lindras däremot inte besvären av att man rör på benen, berättar Lena Leissner. Det är viktigt att söka läkare för sina besvär eftersom flera orsaker kan ligga bakom.

Rörelser stör sömnen

Många patienter med restless legs har små, nästan omärkbara muskelsammandragningar nattetid. Vadmukeln drar ihop sig under ungefär 2 sekunder, slappnar av i 25 sekunder och drar sedan ihop sig igen. Även om muskelsammandragning inte är tillräckligt kraftig för att man ska vakna lämnar man den viktiga djupsömnen.

Den nödvändiga sömnen

Under en natts sömn växlar vi mellan två olika former av sömn, REM-sömn och icke-REM-sömn. REM står för är en förkortning av engelskans rapid eye movement och beskriver egentligen ögonen rörelser under sömnen. REM-sömnen pågår ett kort tag för att sedan övergå i den djupare formen av sömn. Varje gång djupsömnen störs dröjer det därför ett antal minuter innan vi är tillbaka igen.

Sömnen har stor betydelse för återhämtningen och vila av flera funktioner i kroppen. REM-sömnen tycks befästa minnet av vad vi upplevt och lärt oss och icke-REM-sömn som tycks höra samman med kroppen och hjärnans återhämtning, det senare är uppdelat i en flera mindre stadier. En muskelsammandragning som varar under 25 sekunder gör att personen aldrig hinner nå djupsömnen så länge sammandragningarna pågår.

– Sömnstörningarna är ett mycket stort problem för många patienter med restless legs och många lider av kronisk sömnbrist, berättar Lena Leissner. Om sömnmönstret störs under en längre tid påverkas såväl koncentrationsförmåga och minne som vårt humör.

– Det är också många som beskriver att muskler och leder känns stela och att de får nästan som träningsvärk, säger Lena Leissner.

Behandling

– Eftersom koffein, nikotin och alkohol ofta förvärrar ofta symtomen bör man undvika detta timmarna före sänggående, berättar Lena Leissner. Man bör inte heller träna sent på kvällen eftersom det också kan förvärra obehagen.

– Många patienter tycker att massage, akupressur eller TENS hjälper, berättar Lena Leissner.
TENS står för transkutan nervstimulering och används för att dämpa smärta. Metoden går ut på att stimulera huden för att störa smärtimpulsens väg mot hjärnan. När vi stryker på huden över ett område vi just slagit i, använder vi själva samma metod. Strykningen sänder känselimpuls till hjärnan, känselimpuls och smärtimpulsen färdas båda genom ryggmärgen och på sin väg kommer känselimpulsen att dämpa smärtimpulsen.

– Det finns också flera läkemedel som har god effekt vid restless legs, säger Lena Leissner. Det är framför allt läkemedel som förbättrar tillgången på eller förstärker effekten av dopamin i hjärnan.

Barn och gravida

En tredjedel av alla gravida får symtom som liknar restless legs.

– Förr trodde man att det främst hörde samman med brist på folsyra och järn, vilket är vanligt under graviditeten men nu pekar forskning snarare på att det är den hormonella förändring som kroppen genomgår under en graviditet. Besvären försvinner när barnet föds men risken att drabbas av restless legs senare i livet ökar. Barn kan också drabbas av restless legs även om det inte är lika vanligt.

– Barnen symtom skiljer sig från vuxna. Barnen uppfattas som stökiga, klättrar på väggarna, är lättirriterade och oroliga, säger Lena Leissner. Flera barn har därför fått diagnosen ADHD av misstag.

– Diagnosen är inte alldeles enkel eftersom restless legs förekommer i större utsträckning hos barn med ADHD, berättar Lena Leissner. Oro, smärta och pirr i benen hos barn avfärdas ofta med växtverk, ett begrepp som saknar medicinsk förklaring. Lena Leissner berättar att många av hennes vuxna patienter berättar att de haft växtvärk som barn.

– Jag sätter en peng på att det om tio år står klart att växtvärk och restless legs hänger ihop, säger Lena Leissner.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!