Ange ditt sökord

Oroar du dig för maten du äter?

Oroar du dig för maten du äter?

70 procent av oss tycker att vi äter varierat och balanserat. Men bara 30 procent äter i själva verket de 500 gram frukt och grönt som vi behöver enligt Livsmedelsverket. Och så få som bara sju procent äter fisk tre gånger i veckan*.

Annons:

Så hur är det då med behovet av olika vitaminer och andra näringsämnen för oss som är friska? Får vi i oss allt vi behöver med maten, eller är det olika dyra tillskott som gäller? Och kan man överhuvudtaget helt kompensera en dålig mathållning med tillskott? Nej, svarar vetenskapen. 

Brist på vitaminer och mineraler ovanligt i Sverige

Vanlig mat innehåller många tusen olika ämnen som vi behöver. Konstgjorda vitaminer och tillskott kan aldrig förse oss med alla dessa näringsämnen. Undersökningar visar också att brist på vitaminer och mineraler är ovanligt i Sverige. Även den som ofta äter snabbmat och industrimat har i allmänhet normala värden. Just nu råder en liten D-vitaminhype, men även halten av D-vitamin är ofta tillräcklig hos oss vita nordbor. Detsamma gäller järn och B-vitaminer. Ändå köper vi vitaminer och mineraler för hundratals miljoner kronor varje år.

Tillskott för vem?

  • Kvinnor i fertil ålder som vill bli gravida bör ta ett tillskott av folsyra.
  • Personer som sällan kommer ut i solen eller bär heltäckande kläder bör ta tillskott av D-vitamin.
  • Den som lågkaloribantar under en längre tid kan ta en multivitamintablett. Det gäller också veganer.
  • Sjuka och äldre med dålig aptit bör ta en multivitamintablett varje dag. 
  • Den som efter provtagning har en visad brist ska följa läkarens ordination och får ofta tillskott.

Överdriven oro och rädsla

 

Tommy Cederholm är professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet och expert på näringsfysiologi. Han har expertuppdrag för bland andra Socialstyrelsen och Livsmedelsverket och följer forskningen om mat och hälsa. Vad säger han?

-Jag upplever inte att olika näringsbrister är ett stort problem så länge vi talar om friska yngre och medelålders personer. För äldre och sjuka är det en annan sak (se separat artkel här).

-Det finns en överdriven oro och rädsla för att livsmedelsindustrin överlag befolkas av ”bad guys” som vill sälja onyttigt strunt. Visst finns det avarter, men farhågorna är relativt obefogade.

Han menar att vi ibland blandar ihop näringsfrågor med miljöfrågor och andra samhällsfrågor. Så till exempel menar han att beslutet att avstå från kött kan motiveras av miljöskäl, men inte av hälsoskäl. Han menar också att ekologiskt och närodlat inte kan motiveras av hälsoskäl, men av omsorg om miljön. Och visst kan ekologiskt smaka bättre.

Tommy Cederholm är väldigt tveksam till tillskott för friska yngre och medelålders. Själv tar han inga. Samtidigt tycker han att intresset för tillskott visar på en sund önskan att slippa hamna i ett bristtillstånd. Men den som äter 1 800 kalorier om dagen och följer rekommendationerna från Livsmedelsverket behöver inte oroa sig. Det är både billigare och bättre att äta en fullgod och varierad kost än att fuska med nyttigheterna och ta tillskott.

Risker kopplat till mat

 

Men hur är det med riskerna för svåra sjukdomar som en del cancerformer och hjärtkärlsjukdom kopplat till maten?

-Risken minskar om man äter 500 gram frukt och grönt varje dag, säger Tommy Cederholm. Glöm inte bär och nötter. Vegetabiliska oljor, till exempel oliv- eller rapsolja, fibrer från fullkorn, långsamma kolhydrater och protein från fisk, kött, linser, ärter och bönor är exempel på bra mat. Ett lågt GI är bra. Vitt ris, vitt mjöl och socker är inte bra. Välj fullkorn istället. Och minska på saltet.

Men är det inte ökad risk för cancer om man ofta äter rött kött?

-Det är en mycket liten ökad risk som inte ens märks om man undersöker tusen personer. Det behövs att man undersöker flera tio tusentals människor för att en sådan risk ska bli uppenbar, vilket innebär att riskökningen för en enstaka individ är marginell, säger Tommy Cederholm. Och för gamla är kött en mycket bra proteinkälla.

Inga mättade fetter

 

Och hur är det nu med de omdiskuterade fetterna?

-Rådet att inte äta mättade fetter står sig. Diabetiker som vill äta enligt LCHF kan göra det i en icke-extrem omfattning, men bör inte äta feta ostar, grädde och fet mjölk. De flytande oljorna är mycket nyttigare. Olivolja och rapsolja innehåller enkelomättade fettsyror och vegetabiliska omega-3 fettsyror. Andra oljor, som till exempel solrosolja, innehåller mycket av den nyttiga omega-6-fettsyran linolsyra. Rådet att välja omättade före mättade fetter kommer att stå sig. Mättade fetter leder på lång sikt till en åderförkalkning som istället kan bromsas om vi väljer omättat fett.

Missa inte listan “6 råd: Vad är bra?” om Livsmedelsverkets rekommendationer. Du hittar listan här på Facebook (Obs, du behöver inte vara medlem för att se materialet)

Annons:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!