Resultaten öppnar nya möjligheter till framtida behandling av bland annat MS, Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Resultaten visar att hjärnans nervceller hjälper till att slå tillbaka en begynnande inflammation.
– Man har tidigare inte vetat att nervceller kan påverka immunsystemet. Våra fynd visar att de också har en sådan roll, dessutom en betydande sådan. Nervcellerna är inte bara passiva bifigurer vid inflammation i hjärnan, utan aktiva aktörer, säger docent Shohreh Issazadeh-Navikas i Lund.
Motverkar inflammation
Det lundaforskarna visat är att nervceller kan skicka ut signaler till skadliga T-celler, en sorts vita blodkroppar som deltar i immunförsvaret, i hjärnan. Signalerna får dessa celler att ändra funktion, så att de omvandlas från farliga till godartade T-celler som motverkar inflammation och nervcellsdöd.
T-celler av en skadlig, sjukdomsframkallande typ kan finnas i hjärnan av flera skäl, till exempel på grund av virusinfektioner, fysiska skador eller autoimmuna reaktioner. MS är ett annat exempel på en autoimmun sjukdom där immunförsvaret gett sig på den egna kroppens hjärnvävnad och orsakat en inflammation. Inflammationer anses numera också vara delaktiga vid uppkomsten av Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.
Idén till forskningsarbetet kom från observationer som Shohreh Issazadeh-Navikas tidigare gjort vid Karolinska Institutet och Harvard. Hon fann i laboratorieförsök att nervceller tycktes kunna utsöndra vissa immunologiska proteiner som kunde bekämpa inflammationer i hjärnan.
– Det tydde ju på att nervceller faktiskt kunde påverka immunsystemet. Detta var en ny tanke och hade i princip inte studerats förut, eftersom alla utgått från att det inte var möjligt!
