Befolkningsstudien inleddes i slutet av 1960-talet, då 1400 medelålders kvinnor undersöktes och fick svara på frågor om bland annat sin livsstil. Kvinnorna har sedan följts upp fram till 2000-talet, och jämförs med nya generationer medelålders kvinnor som undersökts senare i Kvinnoundersökningen.
– Stressnivån bland kvinnor i medelåldern låg länge på samma nivå, men från början av 1980-talet kan vi se att betydligt fler upplever stress. Det är kvinnorna själva som har angett att de känner sig stressade, och det finns annan forskning som har visat att det är just den självupplevda stressen som är mest skadlig, säger allmänläkaren Dominique Hange som skrivit avhandlingen.
År 1968-1969 var det 28 procent av kvinnorna som angav att de led av nervösa besvär och 36 procent beskrev att de upplevde stress. År 2004-2005 hade andelen kvinnor som upplevde stress mer än fördubblats, då 75 procent angav att de var stressade.
– De kvinnor som angav att de hade nervösa besvär eller kände sig stressade i slutet av 1960-talet hade mer magbesvär, astma, huvudvärk och återkommande infektioner, både när de gjorde undersökningen och nästan 30 år senare. I ett längre perspektiv kunde vi också se att psykiskt stressade kvinnor hade en högre dödlighet, och något fler hade också fått bröstcancer, säger Dominique Hange.
Avhandlingen visar också att riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom bland kvinnor blivit bättre under de senaste tre decennierna. Kvinnornas body mass index (BMI) låg på samma nivå under 1960-talet och 2000-talet, men medelblodtrycket och blodfetterna har sjunkit.
– Det är en större andel av dagens kvinnor som motionerar på fritiden, och vi vet att människor som är fysiskt aktiva ofta har lägre blodtryck. På 60-talet tränade bara 15 procent av kvinnorna, men numera är den siffran uppe på 40 procent, säger Dominique Hange.
Fakta om kvinnoundersökningen
Populationsundersökningen AV kvinnor i Göteborg inleddes i slutet av 1960-talet, då 1400 medelålders kvinnor deltog i en hälsoundersökning och svarade på omfattande enkäter om bland annat sin livsstil. Sedan dess har nya generationer kvinnor bjudits in att vara med i studien. Eftersom kvinnorna även följs upp när de blivit äldre kan forskare dra slutsatser om olika faktorer som bidragit till ohälsa och för tidig död.
