Ljudintolerans - vanligare än du tror

Ljudintolerans - vanligare än du tror

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2020-02-11
Författare: Anders Åker

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den som är drabbad begränsas inte bara vardagen utan även arbetslivet, dessutom har man ofta andra sjukdomar.

Det visar en avhandling vid Umeå universitet.

Nio procent är drabbade av ljudintolerans

Ljudintolerans, även känt som hyperakusi, innebär att människor besväras av låga ljud som de flesta andra inte störs av. Det kan vara prasslet från en tidning, sorlet på en restaurang eller surret från en luftkonditionering.

Man räknar med att ungefär nio procent av befolkningen lider av ljudintolerans.

Forskning ger ny kunskap om ljudintolerans

Johan Paulin, forskare i psykologi, har studerat ljudintolerans och hur det påverkar personer i deras vardag och arbetsliv. Hans forskning ger ny kunskap om omfattningen av ljudintolerans.

– Ljudintolerans är en relativt okänd, men ändå ganska vanligt förekommande sjukdom. Jag har funnit att 9 procent definierar sig själva som ljudintoleranta, med en motsvarande siffra av 5,5 procent i en yrkesverksam population, säger Johan Paulin.

Ljudintoleranta upplever i högre grad oro

Avhandlingen visar att de som definierade sig som ljudintoleranta i högre grad upplevde oro, brist på socialt stöd och belöning. De upplevde sig begränsade i vardagen, en vanlig strategi var att undvika miljöer de misstänkte kunde innehålla mycket ljud.

Det var även på detta sätt som de tyckte att de kunde påverka sin omgivning.

Vanligt med samsjuklighet

De ljudintoleranta hade i större utsträckning även andra sjukdomar. Förutom hörselrelaterade sjukdomar som tinnitus och hörselnedsättning, var psykiatriska (utbrändhet, ångest, depression, PTSD), funktionella somatiska syndrom (fibromyalgi, IBS) och muskel- eller ledvärk klart överrepresenterade jämfört med den icke-ljudintoleranta gruppen.

I mycket av den tidigare forskning som genomförts har ljudintolerans ofta betraktats som en bisjukdom till till exempel autism eller ADHD. Paulins studie fann att ljudintolerans förekommer i samsjuklighet med andra diagnoser, men inom så pass olika sjukdomar, och även på egen hand, att det finns fog för att betrakta ljudintolerans som en separat sjukdom som bör studeras närmare.

– Kunskapen och medvetenheten kring ljudintolerans hos psykologer, läkare, arbetsgivare och arbetsmiljöspecialister kan i vissa fall vara bristfällig. Det är viktigt att de personer som lider av ljudintolerans får en korrekt diagnos och att de blir informerade om de behandlingsmetoder som finns tillgängliga.

Hjärtslagen påverkades också av andra ljus

Forskningsstudiens resultat visar även att de som angav sig vara ljudintoleranta påverkades mer än de icke-ljudintoleranta när de utsattes för brus i en kontrollerad labbmiljö. De ljudintoleranta upplevde bruset som starkare och obehagligare och presterade sämre.

Även deras hjärtslag påverkades vilket kan tolkas som ett tecken på stress.

Förutsättning för förändringsarbete

Johan Paulin menar att en ökad kunskap om ljudintolerans är en förutsättning för ett förändringsarbete på till exempel på arbetsplatser och offentliga miljöer.

– Trenden bland både privata och offentliga arbetsgivare pekar mot mer resurssparande och gemensamma ytor med färre utrymmen för att kunna blockera ut den yttre miljön.

I dessa arbetsmiljöer är anpassningsmöjligheten för personer med ljudintolerans begränsade. Man kan fråga sig hur till exempel öppna kontorslandskap påverkar de anställdas mående, oavsett grad av ljudintolerans. Det är rimligt att anta att mer hänsyn borde tas till hur även låga ljud kan inverka negativt på de anställda, avslutar Johan Paulin.

 

Veckans fråga

I söndags ställde vi om klockan - tycker du att Sverige bör avskaffa vinter- och sommartid?

Nyhetsbrev

E-postadress