Ange ditt sökord

Det finns bra hjälp att få

Det finns bra hjälp att få

Kvinnans hälsa – det finns bra hjälp att få

Den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i samtliga EU-länder är till följd av hjärt- kärlsjukdomar. Sverige har över 40 fall av bröstcancer per 100.000 svenska kvinnor, vilket är det land med högst antal fall av bröstcancer i hela EU. 50 miljoner människor har problem med urininkontinens i världen och runt en halv miljon i Sverige. Det finns dock både förebyggande åtgärder för att minska riskerna och bra behandlingsalternativ.

Annons:

500.000 människor har problem med urininkontinens i Sverige. Det är vanligare hos kvinnor som fött barn, har astma eller kronisk luftrörskatarr, som röker eller har kraftig övervikt. Orsaken kan vara att vävnader i bäckenet, i och kring urinröret och urinblåsan påverkas av graviditet, barnafödande och åldern.

– Urininkontinens är ett stort hälsoproblem i Sverige och det kan uppstå i alla åldrar, även om det framför allt är äldre som drabbas, säger Britth-Marie Landgren, Professor i Obstetrik och gynekologi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, Huddinge.

Många studier har visat hur livskvaliteten sänks och att besvären kan leda till både depression och sämre hälsa. Genans och rädsla för urinläckage gör att många avstår från olika sociala aktiviteter. Många upplever att det är svårt att få läkartid och eftersom de vid varje besök träffar olika läkare har många svårt att prata om sin inkontinens. Det finns även en rädsla för att deras besvär inte ska tas på allvar.

Ansträngningsinkontinens

– Den vanligaste formen av inkontinens är ansträngningsinkontinens och drabbar främst kvinnor, säger Britth-Marie Landgren.

Det betyder att trycket inne i buken blir större än blåshalsens förmåga att hålla igen och då uppstår läckage och det kommer små skvättar urin utan att man känner sig kissnödig, vid hosta, skratt, lyft, nysningar och promenader. Efter förlossningen får kvinnor en förslappning i bäckenbottenmuskulaturen vilket kan ge ansträngningsinkontinens. Det kan dock avhjälpas med bäckenbottenträning (knipövningar) för de allra flesta.

Förebyggande & Behandling
Det är viktigt med regelbundna knipövningar och även motion har troligen positiv effekt. Passa på att knipa när du väntar på bussen eller står i kön. För att hitta ”rätt knip” kan man prova att bryta strålen när man kissar, men det är viktigt att man sedan kissar klart.

Faktaruta

Bäckenbottenträning för att öva upp snabbheten och styrkan i muskulaturen
1. Ligg på rygg, knip och lyft bäckenbotten så mycket det går under några sekunder och slappna av lika länge. Upprepa under några minuter.
2. Knip och lyft bäckenbotten, men inte lika kraftfullt (tränar uthålligheten). Knip under 20-30 sekunder och slappna av. Upprepa ett par gånger.
3. Gör övningarna minst en gång per dag.

Basen av behandling vid ansträngningsinkontinens är bäckenbottenmuskelträning, där cirka 30 procent blir helt bra och mellan 30-50 procent blir något bättre, menar Britth-Marie Landgren. De som framför allt blir helt bra är de yngre kvinnorna, tack vare att de har mer elastisk vävnad. I sista hand kan operation vara ett alternativ. Man återställer då urinrörets läge under symfysen genom att lägga runt en snodd som lyfter upp urinröret. Idag görs det med lokalbedövning och man kan gå hem samma dag.

– Att hänvisa till inkontinensskydd gör man först när man har gett upp. Idag finns hjälp att få, så de allra flesta ska inte behöva skydd, menar Britth-Marie Landgren.

Överaktiv blåsa/trängningsinkontinens

Det är när man plötsligt känner sig kissnödig och inte kan hålla sig tills man hinner till toaletten. Man har behov av att kissa betydligt oftare än normalt, tio till femton gånger om dagen mot normalt fyra till åtta gånger. Det är vanligare hos äldre och förekommer då lika ofta hos män som hos kvinnor, säger Britth Marie Landgren.

Förebyggande & Behandling
Även vid överaktiv blåsa är bäckenbottenträning en bra hjälp. Förstahandsmetoden är dock blåsträning, där man ska hålla emot trängningarna och försöka att allt eftersom öka intervallet mellan tömningarna. Miktionslistan där man noterar alla toalettbesök och läckage är ett viktigt hjälpmedel.

– Vid överaktiv blåsa ges ofta lågpotenta östrogener som kan minska besvären något, säger Britth-Marie Landgren. Antikolinergika är den vanligaste behandlingen vid överaktiv blåsa och förbättrar 65-75 procent av användarna.

Dessa läkemedel blockerar nervsignalerna som får blåsan att dra ihop sig, på så vis blir blåsan lugnare och kan lagra större mängder urin. Exempel på antikolinergika är Detrusitol SR, Toviaz, Vesicare, Kentera och Emselex. Elektrostimulering för att stimulera blåshalsen att dra ihop sig för att kunna hålla sig kan prövas för dem som inte blir hjälpta av läkemedel. Denna behandling tar dock ofta 6-12 månader. Akupunktur har även visat viss effekt.

Anal inkontinens/avföringsinkontinens

Det betyder att man har läckage av avföring, fukt och vätska från tarmen som man inte kan förhindra med viljan. Orsaken kan vara hemorrojder, en skada i samband med operation eller förlossning, neurologisk sjukdom med mera. Det är vanligare hos kvinnor än män och vanligare hos äldre än yngre.

– Vissa kvinnor spricker vid förlossningen, hela vägen från slidan och bak till analen, säger Britth-Marie Landgren. Idag har man bättre eftervård och nästan alla slipper få problem. Bland det fåtal som ändå får ofrivilliga gaser eller läckage blir de flesta helt återställda efter operation hos tarmkirurg.

Förebyggande & Behandling
Det är viktigt med regelbundna mat-, dryckes- och toalettvanor. Försök att ta det lugnt vid toalettbesöken. Träna bäckenbotten och undvik tunga lyft. Det finns speciella inkontinensskydd för avföringsinkontinens att få via din vårdcentral. Man kan stärka muskulaturen i bäckenbotten och förbättra kontrollen av slutmuskeln med särskilda knipövningar. Nya fiffiga operationsmetoder har på senare år revolutionerat, menar Britt-Marie Landgren. Man studerar hela tiden ny teknik för att få fram metoder som kan stärka och/eller operera in en konstgjord slutmuskel. Det finns en ny teknik där man med en pacemaker stimulerar slutmuskeln till att bli starkare sammandragen, Sacral NeuroStimulering (SNS).

Klimakteriet/Övergångsåldern

Man ska skilja på klimakteriet som är övergångsåldern, en viss period i livet, mot menopaus som är den sista menstruationen. Sista menstruationen brukar vanligtvis komma i 45-57 årsåldern.

– Många tror att det är för tidigt att få sista mensen vid 45 år, men det är fullt normalt, säger Britth-Marie Landgren.

Övergångsåldern pågår vanligtvis under två till fem år, innan menopaus och efter. Det blir en hormonell förändring, då bland annat östrogennivåerna i kroppen minskar successivt och stannar på en låg nivå resten av livet. Menopausen beror på att ägganlagen i äggstockarna har tagit slut.

Symtom & Behandling
Man vet inte riktigt varför många får värmevallningar, plötsliga vågor av hetta med efterföljande svettningar, under övergångsåldern, men för vissa verkar det som om det hänger ihop med hormonförändringarna, menar Britth-Marie Landgren. Vissa slipper besvär och sedan finns de som har problem tills de är 90 år. 85 procent upplever dock någon sorts obehag.

– Värmevallningar är de enda symtomen man kan relatera till de låga östrogennivåerna och det som hjälper bäst är östrogenbehandling i så låg dos som möjligt (kan fås som tabletter, plåster eller gel), påpekar Britth-Marie Landgren.

Man kan även få oregelbundna blödningar, humörsvängningar, sömnproblem, torra slemhinnor och besvär med urinträngningar. Ibland kan akupunktur och avslappningsövningar minska besvären. Kvinnor som motionerar har ofta mindre besvär av klimakteriet, både fysiska och psykiska.

För vissa kvinnor kan klimakteriebesvären bli bättre med hjälp av fytoöstrogener/växtbaserat läkemedel (tidigare klassat som naturläkemedel), andra provar antidepressiva läkemedel i låg dos som kan ha viss effekt, säger Britth-Marie Landgren. Akupunktur hjälper åtta av tio och det är positivt för de som inte kan ta östrogener, om man exempelvis har haft bröstcancer. Avslappningsövningar kan också vara positivt. Man måste dock göra detta regelbundet för att få effekt. Inget är dock lika effektivt som östrogenbehandling, menar Britth-Marie Landgren. Dessutom verkar östrogen ge någon typ av skyddseffekt på kärlen med minskad risk för åderförkalkning. Det märks då kvinnor får hjärtinfarkt upp till tio år senare än män.

Östrogenbehandling

Östrogen ska helst tas under en begränsad tid, eftersom det ger en viss ökad risk för bröstcancer. Om man tar östrogen tillsammans med gulkroppshormon (progesteron) upp till fem år är den förhöjda risken minimal. Efter fem år kan man se en viss ökning med sju fall av bröstcancer på 10.000 kvinnor. Fortsätter man med östrogenbehandlingen under tio år har man sett 47 extra fall. Lokal östrogenbehandling ger inte ökad risk för bröstcancer. En årsbehandling med lokal östrogen är likvärdig med två dagars östrogen i tablettform.

Torra slemhinnor
Torra slemhinnor kan kvinnor få efter förlossningen och vid menopaus, då östrogenmängden sjunker kraftigt. Torra slemhinnor kan också ge upprepade urinvägsinfektioner. Man kan vid behov ta lokala östrogener, som vaginaltabletter, vaginalkräm, vagitorier eller vaginalring (se faktaruta). Produkterna appliceras direkt i slidan och östrogenet absorberas av slemhinnorna. Behandlingen verkar lokalt och påverkar inte resten av kroppen. Prata med din distriktssköterska eller läkare om vilken behandlingsform som passar dig bäst.

Faktaruta

• Vaginaltabletter. Förs in i slidan med en engångsapplikator. Vaginaltabletten fäster i slidväggen och östrogen frisätts långsamt.
• Vaginalkräm. Appliceras med en spruta djupt in i slidan, lämpligen vid sänggåendet.
• Vagitorier. Förs upp och upplöses inuti slidan, lämpligen vid sänggåendet.
• Vaginalring. Sätts in av sjukvårdspersonal eller patienten själv och byts ut efter tre månader.

Osteoporos

Benmassan är högst när vi är mellan 25 och 35 år, sedan börjar man förlora benmassa. Efter menopaus får man kraftig minskning av benmassa som man kan stoppa upp med hjälp av östrogen, så att man slipper bryta lårbenet i 80-årsåldern, säger Britth-Marie Landgren. Risk för osteoporos ökar med åldern och är riktigt vanligt först runt 80-årsåldern. Däremot kan en del i 50-årsåldern ha osteopeni, det vill säga en lägre nivå än de flesta andra i samma ålder. Sverige har mest osteoporos i världen, vilket troligtvis beror på avsaknaden av solljus under vintern, vilket kan ge D-vitaminbrist.

Förebyggande & Behandling
Man kan förebygga osteoporos med motion (promenader, styrketräning) och eventuellt kan det vara bra med tillskott av östrogen för kvinnor efter menopaus. Man kan ta läkemedel som bifosfonater, vilka ger en balans mellan nedbrytning och ombildning i benet. Äldre patienter behandlas med D-vitamin och kalcium.

PMS (premenstruell spänning)

PMS kallas de fysiska eller psykiska förändringar som kvinnor kan få före mens. Det kan handla om spänningar i bröstet, huvudvärk, svullen mage eller humörsvängningar. Man uppskattar att mellan fem och åtta procent av alla kvinnor har svåra premenstruella besvär.

Förebyggande & Behandling
Lindring kan fås av motion, bra kost, tillräckligt med sömn och genom att undvika stress.
Antidepressiv behandling i låg dos eller p-piller kan hjälpa. Vad som fungerar bäst kan variera och därför får man med läkarens hjälp prova sig fram. I många undersökningar har det visat sig att de som har PMS-besvär i större grad får svårare klimakteriebesvär.

– Vissa är helt enkelt känsligare för hormonella förändringar än andra, menar Britth-Marie Landgren. Man har försökt att ta reda på vad det beror på men det är svårt att studera människors hjärnor. Vi vet att en orsak är hur metabolismen (omvandlingen) av hormonet progesteron ser ut i gulkroppen.

Bröstcancer

Antalet fall av bröstcancer växer ständigt och är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Varje år ställs cirka 7 000 bröstcancerdiagnoser i Sverige. Det innebär att mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Risken att utveckla bröstcancer ökar med åldern och är ovanligt före 40 års ålder. Det vanligaste tecknet på cancer är en knöl eller knuta i eller kring bröstet. Ibland förändras bröstets form och utseende och bröstvårtan kan dras inåt eller på annat sätt förändras. Blodig flytning från bröstvårtan kan vara ett tidigt symtom. Tidig upptäckt ökar chansen att bota sjukdomen. Bröstcancer kan vara ärftligt men det finns troligtvis även andra okända orsaker.

Förebyggande & Behandling
I förebyggande syfte är det viktigt att kvinnor själva undersöker brösten varje månad. Allra bäst är att göra det då man duschar, tvåla in brösten och med cirkelrörelser försiktigt känna igenom körtelvävnaden med fingrarna. Genom mammografiundersökningar upptäcks många bröstcancerfall.
Om tumören inte är större än tre till fyra centimeter i diameter opererar man ofta bara den del av bröstet där tumören finns, vilket sedan kombineras med strålbehandling.
Vid en större tumör opereras hela bröstet bort och efteråt krävs ofta strålning och/eller medicinsk behandling för att minska risken att tumören kommer tillbaka. Kvinnor som opererat bort hela bröstet får möjlighet att välja en yttre protes eller ett nytt bröst på kirurgisk väg. Man bör efteråt göra regelbundna läkarbesök och mammografiundersökningar, för att utesluta återfall.

Faktaruta

Lär känna dina bröst.
Bröst är olika och mer eller mindre ojämna. Därför är det viktigt att lära känna dina normala ojämnheter. Undersöker du brösten en gång i månaden ökar dina chanser att upptäcka eventuella förändringar i tid och då kunna få hjälp.

Livmoderhalscancer
Läs om det på nyhetssidorna.
Källor: Vårdguiden, Statens folkhälsoinstitut

Annons:

Läs även

Allt om inkontinens – urinblåsebesvär och ansträngningsinkontinens
4 februari, 2019 Kvinnans hälsa

Allt om inkontinens – urinblåsebesvär och ansträngningsinkontinens

Att drabbas av inkontinens, antingen vid ansträngning e...

Urinvägsinfektion (UVI) – symtom, orsak och behandling vid blåskatarr
2 april, 2019 Kvinnans hälsa

Urinvägsinfektion (UVI) – symtom, orsak och behandling vid blåskatarr

Urinvägsinfektion eller blåskatarr beror på en infektio...

Ansträngningsinkontinens – det finns hjälp att få
9 juli, 2019 Kvinnans hälsa

Ansträngningsinkontinens – det finns hjälp att få

Ansträngningsinkontinens drabbar var tredje kvinna. Det...

Annons:
Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Kvinnor löper lägre risk att bli hjärt- och kärlsjuka

Kvinnor löper lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukd...

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor
28 maj, 2020 Kvinnans hälsa

Internationella mensdagen 28 maj: Mens är blodigt allvar för flickor

Idag på internationella mensdagen uppmärksammar Plan In...

Hjälp forskarna förstå hur du som är 70+ upplever coronakrisen – gör din röst hörd

Hjälp forskarna förstå hur du som är 70+ upplever coronakrisen – gör din röst hörd

Den pågående coronapandemin utgör en förändring för all...

Forskare: Nyexaminerade sjuksköterskor bör arbeta i par
28 april, 2020 Barn & Graviditet

Forskare: Nyexaminerade sjuksköterskor bör arbeta i par

Nyexaminerade sjuksköterskor bör arbeta i par för att b...

Coronaviruset: Lista över riskgrupper vid covid-19 – tillhör jag en riskgrupp?
21 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaviruset: Lista över riskgrupper vid covid-19 – tillhör jag en riskgrupp?

Ta del av listan över vilka personer som bedöms löpa st...

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Fler äldre fyller nu i Coronarapporten, som bland annat...

Annons:
Coronaviruset stoppar majblomman – men insamlingen blir ändå av!
7 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaviruset stoppar majblomman – men insamlingen blir ändå av!

För första gången på 113 år får Sverige möta våren utan...

Råd till äldre i coronatider: Sträva efter att bibehålla rutiner och aktivitetsbalans

Råd till äldre i coronatider: Sträva efter att bibehålla rutiner och aktivitetsbalans

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer över 70...

Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdom
3 april, 2020 Kvinnans hälsa

Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdom

Man vet att ett högt LDL-kolesterol ökar risken för hjä...

Annons:

Coronapandemin: Upplever du att allmänheten fortfarande följer myndigheternas rekommendationer?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq