Kronisk migrän: orsak, symtom & behandling

Det är viktigt att skilja på migrän, kronisk migrän och vanlig huvudvärk. Migrän är en neurologisk och ärftlig folksjukdom. Cirka 80 procent av befolkningen får någon gång under livet huvudvärk, migrän drabbar runt 15 procent och cirka 2 procent lider av kronisk migrän. Med hjälp av det här testet kan du ta reda på hur svår migrän du har.

Migrän

Det finns olika sorters migrän: med eller utan aura och episodisk eller kronisk migrän. Aura hänvisar till de symtom som kan uppstå innan huvudvärken börjar. Det kan vara synpåverkan, känsel- eller motorikpåverkan eller problem med talet.

Migrän utan aura innebär att huvudvärken kommer direkt, vilket är något som är betydligt mer vanligt. Symtomen i samband med migrän är inte alltid tydliga. Det finns även migrän med aura men utan efterföljande huvudvärk.

Vid migrän upplevs ofta något eller flera av följande besvär:

• En värk som växlar sida mellan attackerna
• En intensiv, pulserande värk
• Upplevd ljus- och ljudkänslighet
• Illamående och kräkningar

Smärtan kan upplevas som värre om man rör på huvudet eller ägnar sig åt fysisk ansträngning. Efter migrän så är det vanligt att man känner sig trött och ibland till och med mörbultad. Migrän är en neurologisk sjukdom med stor komplexitet, varför man inte har alla svar på varför man får ett anfall. Du kan läsa mer om vanlig migrän här.

Kronisk migrän

Kronisk migrän föreligger när du har minst 15 dagar med huvudvärk per månad under en period på tre månader. Minst åtta av dessa har typisk migränkaraktär, med exempelvis pulserande eller halvsidig smärta, som åtföljs av illamående eller ljuskänslighet.

Av dem som lider av kronisk migrän är nästan 90 procent kvinnor. Det är inte ovanligt att den som har kronisk migrän har gått med besvären i flera år, vilket till slut kan leda till huvudvärk så gott som dagligen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) drabbar migrän en av sju vuxna i världen och migrän är rankad som den andra mest funktionsnedsättande sjukdomen.

Behandlingsmetoder vid kronisk migrän

Det är positivt att försöka hitta balans i livet vad gäller sömn, kost, stress och motion. När sådana åtgärder inte räcker till och man har 4 eller fler anfall i månaden kan medicinsk förebyggande behandling övervägas.

De läkemedel som vanligtvis används mot migrän kan indelas i anfallskuperande och förebyggande. Det finns en grupp av anfallskuperande migränmedicinerna som kallas för triptaner. Nu finns även gepanter, men dessa får bara skrivas ut av neurolog. Som förebyggande mediciner använder man i första hand  betablockerare (hjärtmediciner), vissa andra blodtryckssänkande läkemedel samt  tricykliska antidepressiva, som har visat sig ha viss effekt på migrän och huvudvärk. Vissa epilepsimediciner har även en godkänd indikation som migränförebyggande.

Som god förebyggande effekt räknar man när migränfrekvensen eller intensiteten på attackerna minst halveras. Det finns en del alternativa metoder för behandling av svår migrän, bland annat migränyoga, zonterapi, akupunktur och massage. Men även botox (botulinumtoxin) och elektronisk nervstimulering har visat sig ha effekt vid behandling av svår, kronisk migrän. Botox innebär att du får injektioner runt huvudet och i nacken. För att få botox ska du ska även ha prövat minst två andra behandlingar mot migrän och inte blivit hjälpt.

Förebyggande läkemedel vid kronisk migrän

Det har tillkommit förebyggande migränläkemedel som har visat sig ha god effekt. Läkemedlen förskrivs till de patienter som lider av kronisk migrän och som tidigare har testat minst två olika förebyggande läkemedelsbehandlingar, men som inte har haft effekt av eller inte har tolererat dessa. Migränläkemedlen, så kallade CGRP-hämmare, kan patienten ta som injektion på egen hand hemma var fjärde vecka, eller i vissa fall en högre dos var tredje månad. Det finns även CGPR-hämmare som tas som en tablett varje dag och som ges via dropp var tredje månad. CGRP-hämmare är subventionerat endast om det förskrivs av neurolog eller av läkare verksam vid neurologklinik eller klinik/enhet specialiserad på behandling av patienter med kronisk migrän

Eftersom det bara är neurologer som får ordinera vissa läkemedel vid kronisk migrän kan det vara svårt för kroniska migränpatienter att få tillgång till dessa behandlingar, då det är brist på neurologer i Sverige. Den digitala kliniken, Migränhjälpen, hjälper migränpatienter med utredning, behandling och kontinuerlig uppföljning. Det är vanlig patientavgift eller frikort som gäller.

-Vi ser att det är viktigt att följa patienterna över tid och att inte ge upp. Fungerar inte en behandling så prövar vi andra lösningar eller kombinationer för att patienten ska få lindring eller bli helt fri från migränanfall, säger Åsa Cidh, neurolog och chefläkare på Migränhjälpen.

Att leva med kronisk migrän

Att dokumentera din migrän i en huvudvärksdagbok är ett värdefullt verktyg för att förstå och hantera dina besvär, både för dig och för vården. Du kan fylla i den fysiskt eller digitalt. Är du patient hos Migränhjälpen använder du deras digitala huvudvärksdagbok direkt i deras app.

Genom att systematiskt anteckna dina upplevelser (när huvudvärken börjar, hur den känns, vad du gjorde innan, sömnmönster, kost, stressnivå, andra symtom m m) kan du identifiera mönster och utlösande faktorer som bidrar till dina migränanfall. Detta kan hjälpa dig att utveckla strategier för att minska risken för framtida anfall och förbättra din livskvalitet. Huvudvärksdagbok är också ett utvärderingsverktyg, för att kunna värdera effekten av din behandling över tid. Migrän är en fluktuerande sjukdom, därför är det viktigt att föra dagbok under en längre tid när man utvärderar behandlingen.