Kronisk migrän

Kronisk migrän

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-01-22
Uppdaterad: 2019-10-10
Författare: Anders Åker

Drabbas du av kronisk migrän betyder det att du nästan dagligen måste tampas med din migrän, något som kommer att påverka dig i din vardag. Idag finns det dock goda behandlingsalternativ för dig som har kronisk migrän.

Det är viktigt att skilja på migrän, kronisk migrän och vanlig huvudvärk. Cirka 80 procent av befolkningen får någon gång under livet huvudvärk, migrän drabbar runt 15 procent och cirka 2 procent lider av kronisk migrän. Med hjälp av det här testet kan du ta reda på hur svår migrän du har.

Migrän

Det finns två olika sorters migrän, migrän med aura och migrän utan aura och du kan drabbas av båda dessa sorter.  Aura hänvisar till de symtom som kan uppstå innan huvudvärken börjar. Det kan vara känsel- eller motorikpåverkan, problem med talet eller ont i magen. Besvär som kan uppstå mellan 60-20 minuter innan själva huvudvärksanfallet (auran är ju en del av migränattacken) migränanfallet. 

Utan aura innebär att huvudvärken kommer direkt något som är betydligt mer vanligt. Symtomen i samband med migrän är inte alltid tydliga. 

Vid migrän upplevs ofta något eller flera av följande besvär

  • En värk som växlar sida mellan attackerna
  • En intensiv, pulserande värk
  • Upplevd ljus- och ljudkänslighet
  • Illamående och kräkningar

Värken kan upplevas som värre om man rör på huvudet eller ägnar sig åt fysisk ansträngning. Efter migrän så är det vanligt att man känner sig trött och ibland till och med mörbultad. Utlösande faktorer tros vara till exempel alkohol, sömnbrist, stress och menstruation. Du kan läsa mer om vanlig migrän här.

Kronisk migrän

Kronisk besvär innebär att du har haft huvudvärk under minst hälften av månadens dagar. Minst 8 av dessa dagar ska uppfylla kriterierna för migrän med eller utan aura. 

Kriterier för kronisk migrän:

A. Huvudvärk (liknande migrän eller spänningshuvudvärk) ≥15 dagar per månad under minst 3 månader samt uppfyller B och C.

B. Under ≥8 dagar/månad under >3 mån haft migränhuvudvärk.
1. Migrän med eller utan aura.
2. Misstänkt migränattack som svarat bra på triptaner/ergotamin.

C. Förklaras ej bättre av annan huvudvärksdiagnos.

Det är inte ovanligt att den som har kronisk migrän har gått med besvären i flera år vilket till slut kan leda till huvudvärk så gott som dagligen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har 1,7 till 4 procent av alla vuxna i världen kronisk migrän och migrän är rankad som den sjunde mest funktionsnedsättande sjukdomen i världen.

Behandlingsmetoder vid kronisk migrän

Det kan vara svårt för personer med migrän att till fullo acceptera en medicinsk behandling som innebär vissa biverkningar även när sjukdomen/migränattacken inte pågår. Första åtgärden vid migrän är att försöka minska frekvensen genom att  reducera triggerfaktorer som stress, vissa födoämnen med mera samt öka motion, avslappning med hjälp av sjukgymnast eller massör. När sådana åtgärder inte räcker till och man har 4 eller fler anfall i månaden får man överväga medicinsk förebyggande behandling.

– När migränattacken är över upplever jag att många helst glömma sjukdomen. Samtidigt är man beredd att göra ”vad som helst” när migränattacken pågår. Det gör att det kan vara svårt med förebyggande medicinering då den kan orsaka biverkningar även dagar då migränen inte pågår.  

De läkemedel som vanligtvis används mot migrän kan indelas i anfallskuperande och förebyggande. De bästa anfallskuperande migränmedicinerna kallas för Triptaner. Det är en familj läkemedel med nu 6-7 tillgängliga substanser. Den första kom 1990. De senaste 10 åren har det inte kommit något egentligt tillskott till dessa mediciner. Som förebyggande mediciner använder man i första hand dels betablockerare (hjärtmediciner) och Tricykliska antidepressiva. Vissa epilepsimediciner har även godkänd indikation som migränförebyggande.

Som god förebyggande effekt räknar man när migränfrekvensen eller intensiteten på attackerna minst halveras. På senare år har det kommit många alternativa metoder för behandling av svår migrän, bland annat migränyoga, zonterapi och massage. Men även Botox och elektronisk nervstimulering har visat sig framgångsrikt vid behandling av svår, kronisk migrän och båda dessa godkändes 2011. Under 2019 har det kommit fler nya effektiva läkemedel som används som förebyggande (se nedan). Idag är det bara neurologer som får förskriva dessa läkemedel. 

– När vi talar om kronisk migrän har det dykt upp två nya metoder på kartan de senaste åren, Botox och ONS, occipital nervstimulering ibland även kallad PNS, perifer nervstimulering. 

  • Botoxbehandling innebär att du får injektioner runt huvudet och i nacken. Botox blev godkänt som behandling så sent som november 2011 och innebär i princip lite biverkningar och känns därför inte av de dagar du inte har migrän. 

– Mina patienter som får effekt säger att de mår mellan 70-85 procent bättre. Det innebär i praktiken att man kan förbättra resultatet från 3-4 attacker per vecka till 1 attack per vecka. Det här är en behandling som, för de patienter som svarar på behandlingen, har mycket bra effekt. Egentligen mycket bättre effekt än de tablettbehandlingar patienterna får idag. 

  • ONS/PNS-behandling har lite av samma princip som en pacemaker. En elektrisk elektrod opereras in under huden i bakhuvudet och kommer att ligga placerad över en nerv som går upp i bakhuvudet. En stimulator skapar svaga elektriska impulser som via elektroden leds till de nerver som ska stimuleras. Vid behandling mot migrän är det de occipitala nerverna som stimuleras, därav namnet ONS (occipital nerv stimulering). 

 – Hos den patientgrupp som har kronisk migrän och där ingen annan behandlingsmetod hjälper kan den här metoden vara effektiv och förbättra tillståndet för upp till hälften av de drabbade. Jämfört med för tre år sedan kan vi idag med de nya metoderna hjälpa upp till 75 procent fler av patienter med kronisk migrän. Det tar tid att få effekt av både Botox och ONS, ibland tar det upp till ett halvår innan man märker någon skillnad. Sedan handlar det om att informera, i samband med Botox bör läkaren förklara att Botox i dag är en godkänd strikt medicinsk behandling. Många förknippar, tyvärr, Botox med kosmetisk industri och de ibland ned- och ifrågasättande värderingar som det för med sig. Att vara välinformerad gäller självklart alla behandlingsmetoder. säger Mats Karlsson.

Nya förebyggande läkemedel vid kronisk migrän

Under 2019 har det kommit ett förebyggande migränläkemedel som hittills har visat sig ha god effekt. Läkemedlet förskrivs av neurologer och subventioneras till de patienter som lider av kronisk migrän och som tidigare har testat minst två olika förebyggande läkemedelsbehandlingar, men som inte haft effekt av eller inte tolererat dessa. Migränläkemedlen är inte bara effektiva utan tillåter även patienten att ta läkemedlet själv hemma var fjärde vecka. Fler liknande läkemedel kommer att finnas tillgängligt inom kort.

Vid migränanfall så frisätts signalämnet CGRP och läkemedlet som nu subventioneras består av antikroppar som blockerar mottagare av detta signalämne. Läkemedlet tas i förebyggande syfte och vad man har sett hittills i kliniska studier så har det haft goda resultat. De patienter som har tagit läkemedlet längst har gjort det i över fem år och de har fortfarande inga biverkningar, vilket tyder på att det verkar vara ett säkert preparat, säger Yngve Hallström, neurolog vid Neuro Center S:t Göran i Stockholm och den som har samordnat de svenska försöken med den nya medicinen. Enligt Yngve Hallström är det här en stor revolution inom migränområdet och många migränpatienter som testat läkemedlet beskriver det som att de har fått ett nytt liv. Det är visserligen inget botemedel mot migrän men däremot så halverades antalet migrändagar för nästan hälften av patienterna.

Att leva med kronisk migrän

Mats Karlsson konstaterar att det är viktigt att du har tålamod och att samma läkare följer upp din behandling mot kronisk huvudvärk. En framgångsfaktor vid behandling mot svår migrän är att man om möjligt får samma läkare som följer upp behandlingen och att det finns ett förtroende mellan läkare och patient.  Att få en kontinuerlig kontakt i vården är viktigt, förklarar Mats Karlsson. 

– Det handlar inte sällan om människor mitt i karriären, med familj, barn och relationer om drabbas av svår migrän. Därför är det viktigt att föra en dialog med vården och helst få ett team, som du har förtroende för, runt dig. Teamet bör bestå av sjukgymnaster, läkare ibland psykologer med flera. Det är viktigt att diskutera såväl vård som behandling och eventuella biverkningar. 

 

Veckans fråga

Är du orolig för din hälsa?

Nyhetsbrev

E-postadress