Ange ditt sökord

Kort och koncentrerat om blodfetter

Kort och koncentrerat om blodfetter

Vad är egentligen blodfetter och varför kan de öka risken för hjärtkärlsjukdomar? Spelar det någon roll vad man äter och går ett högt kolesterol att träna bort?

Annons:

Finns det olika blodfetter?
Det finns tre olika sorters blodfetter LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider.

Vad är LDL och HDL?
Båda transporterar kolesterol. LDL (low density lipoprotein) transporterar kolesterol från levern ut till vävnaderna. HDL (high density lipoprotein) transporterar kolesterol till levern. LDL ökar risken för åderförfettning och HDL minskar risken.

Varför heter det gott och ont kolesterol?
LDL-kolesterol ökar risken för åderförfettning genom att fästa på insidan av blodkärlen. HDL-kolesterol minskar risken genom att ta med sig överflödigt kolesterol från kroppen till levern där det bryts ned.

Vad är triglycerider?
Triglycerider fungerar som energikälla i kroppen. Huvuddelen av fettet i maten och de vanligaste matfetter och matoljor utgörs av triglycerider.

Vad används blodfetter till?
Blodfetterna är nödvändiga för att bygga upp kroppens celler och för att tillverka vissa hormoner. De är också en viktig del av kroppens energiförråd.

Vad är ett högt kolesterolvärde?
Blodfettsvärdena mäts i enheten millimol per liter. Om man har någon hjärt-kärlsjukdom eller riskfaktor som ökar risken för hjärt-kärlsjuk- dom brukar gränsen sättas vid 5,0 millimol per liter. Halten av det skadliga transportproteinet LDL, bör då vara högst 3,0 millimol per liter. Det nyttiga kolesterolet, HDL, bör inte vara lägre än 1,0 millimol per liter. Halten av triglycerider bör inte vara högre än 2,0 millimol per liter.

Känns höga blodfetterna?
Höga blodfetter är ingen sjukdom, det ger inte heller några besvär. På sikt kan för höga blodfetter däremot bidra till åderförfettning och åderförkalkning i blodkärl. Det ökar i sin tur risken för hjärt-kärlsjukdomar, som till exempel hjärtinfarkt och stroke.

Är höga blodfetter farligt?
Det finns flera olika faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Rökning, felaktiga matvanor och övervikt är några exempel. Rökning har störst betydelse. Ju fler riskfaktorer man har, desto viktigare är det att få sina blodfettsvärden kontrollerade. Den som drabbats av hjärtinfarkt ska inte ha höga kolesterolvärden.

Sjunker blodfetterna av träning?
Halten av det onda kolesterolet sjunker hos den som börjar träna. En studie som presenterades på den stora hjärtkongressen ESC i Stockholm i september visar dessutom att regelbunden cykelträning åtminstone kortsiktigt minskar risken att drabbas av hjärtinfarkt lika bra som att ballongvidga det åderförkalkade kärl.

Sjunker blodfetterna av nyttig mat?
Omega-3 sänker ont kolesterol lika effektivt som vissa läkemedel, det visar en studie som också presenterades på hjärtkongressen ESC. Forskarna understryker dock att fler studier behöver göras. Helt klart är att omega- 3 har en mycket gynnsam effekt på fördelningen mellan LDL och HDL genom att öka förekomsten av HDL. Valnötter, rapsolja och fiskolja har därför en god inverkan på kolesterolet i blodet.

Är alkohol bra för hjärtat?
Små mängder alkohol kan skydda mot till exempel hjärtinfarkt. Orsaken skulle kunna var att alkohol ökar andelen HDL i blodet. Dricker man däremot mycket alkohol kan i stället de skadliga blodfettshalterna öka, liksom risken för hjärt-kärlsjukdom och andra sjukdomar. Den skyddande effekten vid liten alkoholkonsumtion ska också vägas mot risken att bli beroende och att alkohol kan göra det svårare att hålla vikten.

Har åldern någon betydelse?
Risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom är högre ju äldre man blir. Om man inte drabbats av hjärtkärlssjukdomar när man är över 75 år finns ofta ingen anledning att ta mediciner för att sänka blodfetterna eftersom de då gör liten nytta. Har man däremot haft hjärtinfarkt kan man behöva läkemedel mot höga blodfetter, även om man är över 75 år.

Källor: sjukvardsradgivaren.se, Internetmedicin.se

Artikel publicerad i Tidskriften Doktorn nr 4 2005

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!