Ange ditt sökord

Gravitationen påverkar förhållandet i hjärnvävnaden, det är därför viktigt att personen ligger i optimal position i förhållande till sina skallskador. Foto: Shutterstock

Gravitationen påverkar förhållandet i hjärnvävnaden, det är därför viktigt att personen ligger i optimal position i förhållande till sina skallskador. Foto: Shutterstock

Korrekt placering viktigt vid allvarlig skallskada

Xiaogai Li, forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har undersökt h

Annons:

ur olika behandlingar påverkas av hjärnan efter allvarliga skallskador. Ett av resultaten pekar på hur pass viktigt det är att placera den skadade personen rätt efter olyckan.

För att ta reda på vad som händer med hjärnan efter det att personer råkat ut för svåra skallskador med hjärnödem som resultat, använde hon sig av två metoder. Det ena var att hon tog hjälp av simuleringar via Finita elementmetoden och det andra var en röntgenteknik kallad DW-MRI (Diffusion-Weighted Magnetic Resonance Imaging).  

Vätsketrycket i hjärnan beror på patientens position

På grund av att gravitationen påverkar förhållandet i hjärnvävnaden är det av yttersta vikt att personen ligger i optimal position i förhållande till sina skallskador. I dag placeras en person som har hjärnödem i bakre delen av hjärnan med ansiktet uppåt. Det är helt fel, menar Xiaogai Li, eftersom det läget gör att gravitationskraften orsakar ett högre tryck för vävnaden i det svullna området än vad en position i framstupa läge skulle göra. Vätsketrycket minskar med ungefär 15 procent om patienten ligger med huvudet i framstupa läge.

Därtill resulterar det förbättrade huvudläget i att tänkbara skador i det svullna områdets nervtrådar sjunker i motsvarande grad. Det framstupa läget bidrar till att det svullna området har större chans att återhämta sig efter en skallskada.

Plus och minus med dekompressiv kraniotomi

Utöver dessa studier har Xiaogai Li även undersökt konsekvenserna av en dekompressiv kraniotomi. I praktiken innebär det att en neurokirurg öppnar upp skallbenet för att kunna lätta på ett för högt tryck i hjärnan. Behandlingen brukar vara aktuell vid allvarliga skallskador och behandlingar av stroke.

Som med mycket annat finns det både för- och nackdelar med dekompressiv kraniotomi. Bland det positiva är att hjärnan får mer utrymme, vilket även ökar chansen för överlevnad hos patienten. Det negativa är dessvärre att tidigare studier har visat att riskerna för att patienten hamnar i ett vegetativt tillstånd ökar. 

Xiaogai Lis förklaring till det vegetativa tillståndet är att det blir en så kraftig töjning av nervtrådarna att ämnesomsättningen påverkas negativt. Det är förstås inte hela förklaringen men det kan ändå ge en fingervisning om varför så många människor hamnar i det tillståndet och därmed får svårt att fungera normalt. Detta kom hon fram till efter att ha jämfört datortomografiska bilder hos ett antal patienter både före och efter den dekompressiva kraniotomibehandlingen. 

I forskning som har gjorts på området tidigare har man antagit att nervtrådarna tar skada av behandlingen. 

Studier om nervtrådarnas töjning ger hopp

Genom att studera töjningen av nervtrådar i hjärnan kanske man inom en snar framtid kan skapa större förståelse för om patienter med vattenskalle kan bli hjälpta med neurokirurgisk operation eller inte. Dessutom ger Xiaogai Lis forskning nya möjligheter att på sikt kunna införa ett nytt skadekriterium vid hjärnsjukdomar, inte bara genom att granska trycket i hjärnan utan också att titta på nervtrådarnas töjning.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad
13 juli, 2020 Hjärnan & Nerver

Duchennes muskeldystrofi (DMD) – tecken på om man är drabbad

Duchennes muskeldystrofi (DMD) är inte bara den vanliga...

Håll hjärnan i trim med träning
15 juni, 2020 Hjärnan & Nerver

Håll hjärnan i trim med träning

Soffpotatisar bör göra sig besväret att röra på sig, om...

Allt om multipel skleros (MS)
28 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Allt om multipel skleros (MS)

Vi vet inte i dag vad det är som orsakar multipel skler...

Annons:
Migrän? Gör Migräntestet!
20 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”
20 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Migräntestet: “Få migränpatienter får hjälpen de vill ha”

Nu kan du kostnadsfritt göra Migräntestet för att ta re...

Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos
27 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos

Under ledning av svenska forskare har ett nytt test för...

Annons:
Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror

Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra...

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i...

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan hjälpa till att förbättra arbetsminnet hos...

Annons:
Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Ljudintolerans – vanligare än du tror
11 februari, 2020 Hjärnan & Nerver

Ljudintolerans – vanligare än du tror

Ljudintolerans är vanligare än man kan tro och för den ...

Högintensiv träning bra för äldre med demens
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Högintensiv träning bra för äldre med demens

Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk...

Annons:
Vi behöver skratta mer!
17 december, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi
11 december, 2019 Barn & Graviditet

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi

Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar fo...

Ansiktsblind? Du är inte ensam!
3 december, 2019 Bättre liv

Ansiktsblind? Du är inte ensam!

Att inte känna igen bekanta kan vara mycket pinsamt. De...

Möt Henrik Fexeus – Den pragmatiske mentalisten
22 november, 2019 Bättre liv

Möt Henrik Fexeus – Den pragmatiske mentalisten

Med en yrkestitel hämtad från förrförra sekelskiftets i...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten