Kan mediciner ge migrän?

Kan mediciner ge migrän?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2008-07-14
Uppdaterad: 2012-03-26
Författare: Annelie Petersson

Tätare migränattacker och allt fler dagar med molande huvudvärk däremellan, att läkemedelsassocierad huvudvärk försätter huvudvärkspatienter i en ond cirkel är inte ovanligt.

Smärta av smärtstillande mediciner är faktiskt den tredje vanligaste huvudvärksformen, bara spänningshuvudvärk och migrän är mer förekommande.

– Det har funnits många beteckningar men jag tycker att läkemedelsassocierad huvudvärk är det som bäst beskriver tillståndet, säger neurolog Mattias Linde ansvarig för Cephalea Smärtcentrum, en huvudvärksklinik i Göteborg. Termen ”associerad” visar att det finns en bakomliggande orsak till huvudvärkssjukdomen, att smärtan inte är primärt orsakad av medicinen. I sitt arbete med huvudvärkspatienter möter han dagligen människor med just detta problem. Det gör också Britt Frejvall, huvudvärkssjuksköterska på Migränskolan Sommarsol, i Ängelholm.

– Trots att det finns en svår huvudvärkssjukdom, vill man vara så duktig och präktig. ”Jag hinner inte få migrän, måste lämna in rapporten imorgon, jag tar en tablett utifall att.” Det är lätt att börja luta sig mot medicinerna när det blir pressat. Hon talar av egen erfarenhet. Som värst hade hon huvudvärk 20 dagar varje månad. Det låter omöjligt men är en sanning för flera som ”hamnar i otakt” med sin huvudvärkssjukdom. I hennes fall handlade inte om för mycket mediciner utan snarare om att inte acceptera sjukdomen.

– Man vill så gärna vara med. I en första fas så blundar man för att det strider mot kroppen. Men det är ett mycket högt pris vi betalar, säger hon med eftertryck. Sedan kommer en fas då man tvingas säga nej till allt. Man riskerar att tappa just det man är så rädd att förlora, sitt sociala nätverk.

Aldrig ta mer mediciner?
Flera av patienterna som kommer till Sommarsol är i just denna fas.

– Många har en mycket hög medicinförbrukning, de upplever att ingenting hjälper. Då handlar det inte bara om att minska förbrukningen utan att hitta ett sätt att hantera stressen, säger hon. På Sommarsol genomgår de först 13 dagars migränskola, sex månader senare följs behandlingen upp under sex dagar.

– Flera patienter är oroliga för att det aldrig kan äta migränmediciner igen, men så är det absolut inte, säger Britt Frejvall. Varje patient har en huvudvärkssjukdom i botten som ju ska behandlas med effektiva migränmediciner. Det man istället vill bli kvitt är det alltför frekventa behovet av smärtstillande mediciner eller specifika migränmediciner. – Det viktigaste är att man komma dit hän att man själv vågar se problemet. Måste våga prata om det. Ta orden i sin mun, säger Britt Frejvall. Hon menar att många är rädda att erkänna för sin chef att det finns ett problem, helt i onödan. Många gånger går det att lösa arbetssituationen tillsammans med arbetsgivaren, till det bättre för alla parter.

– Jag försöker förklara att det inte är personen själv som måste komma med en lösning, säger Britt Frejvall.

Hur mycket är för mycket?
– Forskning visar att den som behöver ta ett smärtstillande läkemedel femton dagar i månaden eller oftare, riskerar att drabbas av läkemedelsassocierad huvudvärk, säger Mattias Linde. Specifika migränläkemedel som triptaner fungerar lite annorlunda, när det gäller dessa preparat räcker behandling under minst tio av månadens trettio dagar för att transformera den ursprungliga huvudvärken till högre frekvens, det samma gäller om man kombinerar olika typer av mediciner. Till skillnad från till exempel reumatiker, som ofta rekommenderas att använda smärtlindrande läkemedel dagligen så tycks migränpatienter och individer med huvudvärk av spänningstyp vara särskilt benägna att utveckliga läkemedelsassocierad huvudvärk.

– Ingen vet egentligen varför för mycket mediciner ger dessa personer mer huvudvärk. Det är som om känselnervsystemet blir förvirrat av att ständigt vara påverkat av farmaka, säger Mattias Linde. Överkonsumtion av smärtstillande läkemedel som NSAID, acetylsalicylsyra eller den äldre formen av migränläkemedel, ergotamin skapar ofta en någon mildare, tryckande huvudvärk. Den nyare formen, triptaner tycks snarare öka antalet migränanfall.

Ingen kick av Treo
Mattias Linde har stor respekt för att det lätt kan bli för många dagar med medicin.

– Roten till det onda är att vanlighuvudvärk av spänningstyp och ett begynnande migränanfall kan vara svåra att skilja åt. Personen med migrän vet dessutom med sig att migränmediciner i tablettform behöver intas tidigt, redan vid första känning, för att förhoppningvis fungera snabbt och tryggt, säger Mattias Linde. Med undantag för analgetika som innehåller kodein och som därför har en ren beroendepotential i sig, tar ingen huvudvärksmediciner för upplevelsens skull, menar han.

– Man får ingen egentlig kick av att ta en halv Treo varje morgon, man gör det för att man inte ser någon annan väg ut. Han understryker att det inte heller handlar om okunskap.

– Dessa patienter har inte missat informationen om att för många huvudvärkstabletter inte är bra. Dessutom är man sin egen strängaste domare. Då är det lätt att inse att det är fullt normalt att behöva hjälp för att bli av med överkonsumtionen, säger han. Avgiftningen genomförs under några veckor, de första dagarna är ofta de tuffaste.

– Vår erfarenhet är att det blir bättre, visst är det är ett rent h-vete några dagar men kroppen är så anpassningsbar. Många beskriver det som att kliva ut ur något, tanken känns klarare. Tryckande, diffusa huvudvärken försvinner, säger Britt Frejvall. Mattias Linde understryker att det är därefter det börjar.

– Nästa steg är nästan ännu viktigare. Det måste finnas en planering för fortsättningen och en väl fungerande akutbehandling, ingen ska behöva smådutta med medicin som inte fungerar. För att få bukt med anfallsfrekvensen finns flera vägar att gå, ickefarmakologisk behandling, som akupunktur är ett exempel, förebyggande läkemedel är en annan.

Nya tankebanor
För Britt Frejvall handlade det om att omvärdera sin arbetssituation.

– Jag arbetade som distriktssköterska då och flängde mycket, ville göra den allra bästa insatsen vid varje hembesök, säger hon. Till naturen är jag den där fixaren, som aldrig säger nej. Hon ser samma tendens hos många av sina patienter.

– När jag frågar hur många det är som brukar säga, ja visst, fast hela kroppen skriker nej, då brukar det bli ett antal skratt, säger hon. För henne själv handlade det om insikt och modet att våga säga nej.

– Det var en ren sorgeprocess att acceptera att jag inte längre kunde vara fixaren, säger hon. Jag behövde helt enkelt lära mig att lägga om jobbet. Det tog ett par år men vändningen kom år 2000. Fysisk aktivitet, kognitiv beteendeterapi och samtal med andra i liknande situation blev enligt henne själv vägen ut. Att prata med människor i samma situation blev ett andningshål och hon talar varmt om Svenska Migränförbundet som har både läns- och lokalföreningar på ett tjugotal platser runt om i landet. Här träffas migränpatienter regelbundet för diskussion, utbildning och stöd.

– I dag vet jag att jag gör ett bra jobb. Visst är det ett arbete varje dag men faller jag nu så blir det inte så djupt. Genom att våga säga nej vågar jag också säga ja det jag vill utan att oroa mig för att få en migränattack. När jag berättar om den värsta tiden, blir många av patienterna förvånade. Hur kan du ha varit så dålig? Hennes råd till den som känner att huvudvärken tar överhanden är att inte ljuga för sig själv.

– Titta efter nödbromsen, den syns dåligt när det snurrar men den finns där – ryck i den! Det är inte värt det och det går inte över av sig själv.

 

Veckans fråga

Sätt betyg på din sommar - hur har just din sommar varit hittills?

Nyhetsbrev

E-postadress