Ange ditt sökord

Inkontinens hos män

Inkontinens hos män

Blåstömning är en av kroppens mest komplexa funktioner. Bara hjärnan är kapabelt till mer avancerade övningar.

Annons:

– Det är så mycket som måste fungera samtidigt, egentligen är det inte ett dugg konstigt att det kan bli fel, säger uroterapeut Märta Lauritzen på Karolinska sjukhuset, i Solna. Trots det upplevs inkontinens fortfarande som skamligt av många.

Hur vanligt är urininkontinens?

I 60-årsåldern drabbas ungefär 5 procent av alla män. Mellan 75 och 85 år ökar risken brant från 7 till 25 procent.

Vad är ansträngningsinkontinens?

Innebär att man läcker urin vid ansträngning, hos män är orsaken ofta att nerver eller muskler kring urinröret skadats i samband med att prostatakörteln opereras. Prostata omgärdar urinröret och omkringliggande vävnad kan påverkas vid en operation. Symtom orsakad av prostataförstoring är mycket vanligt när man blir äldre.

– Många tror att cancer ligger bakom varje prostataförstoring men så är det inte, säger Märta Lauritzen. Prostatan växer alltid med åldern.

Vad är trängningsinkontinens?

Vid trängningsinkontinens drar muskulaturen kring urinblåsan ihop sig, något som ibland brukar kallas en ”överaktiv blåsa”. Urinträngningarna kommer ofta och kan vara mycket störande, man kissar lätt på sig. Nedkylning förvärrar problemet. Man behöver kissa betydligt oftare än normalt, kanske 10–15 gånger om dagen mot normalt 4–8 gånger om dagen. Orsaken till trängningsinkontinens är ofta irritation i eller kring urinblåsan kan också bero på åldersförändringar muskler har åldrats eller störning av de nervbanor som styr blåsa och urinrör.

Vad är överrinningsinkontinens?

Överrinningsinkontinens innebär att svårigheter att kissa trots att blåsan är full, orsaken är ofta av att prostatakörteln växt till och påverkar avflödet.

– Detta ska vården vara uppmärksam på, säger Märta Lauritzen. Det är viktigt att man får en ordentlig undersökning. Undersökningen går ut på att mäta hur mycket urin som finns kvar i blåsan efter att man kissat, det görs antingen med ultraljud eller genom att tappa ut urin med hjälp av kateter. Konstateras överrinningsinkontinens försöker man i första hand åtgärda orsaken genom en operation av prostatakörteln. I vissa fall har blåsan ansträngts under så lång tid att den inte kan återhämta sig. Då kan man lära sig att tömma den med hjälp av en kateter ett par gånger om dagen.

Vad är efterdropp?

Det är inte ovanligt att det kommer några droppar urin efter att man har varit på toaletten. Närmare 50 procent av alla män över 55 år har efterdropp. Efterdroppet beror oftast på att en skvätt urin stannar kvar i urinröret efter att man kissat. Besväret drabbar bland annat män som genomgått en prostataoperation. Då kan urinen samlas i de små ärrhålen som uppstår efter operationen. Bästa sättet för att slippa efterdroppet är att ta tid på sig vid
toalettbesöket.

– Man kan försöka undvika efterdropp genom att trycka under pungen på urinröret efter kissning, säger Märta Lauritzen. Skulle det ändå efterdroppa finns särskilda droppskydd.

Hur styrs blåsfunktionen?

Urinen kommer till urinblåsan från njurarna. Innan urinblåsan fylls är den i hopskrynklad. Lite förenklat ser blåstömningen ut ungefär så här: När blåsan är halvfull skickas signaler till hjärnan om att vi snart behöver kissa. Signaler väcks när blåsan tänjs ut och leds sedan vidare upp genom ryggmärgen till hjärnan och väcker en medveten signal om att vi behöver kissa.

När det är dags sänds signaler från hjärnan via ryggmärgen till blåsmuskulaturen och de muskler som sluter runt urinröret, den yttre är viljestyrd och den inre är styrd av det så kallade autonoma nervsystemet. Blåsan dras samman och den inre slutningsmuskeln slappnar av, först när vi med viljan bestämmer oss för att kissa slappnar även den yttre slutningsmuskeln av.

Kan urininkontinens behandlas?

– Ja, absolut. En kombination av träning och läkemedel ger ofta bäst resultat. Alla män som genomgått en operation där prostatan opererats bort får till exempel hjälp att starta upp bäckenbottenträning, säger Märta Lauritzen. Muskler i bäckenet samverkar med den yttre slutarmuskeln och träning leder ofta till en snabb förbättring blåsfunktionen efter en operation. Under tiden man har urinläckage finns olika inkontinensskydd att välja mellan, det finns något för varje behov. En del är särskilt utformade för män.

Vart vänder man sig?

En första utredning görs i Primärvården som sedan kan remittera vidare till urologer och uroterapeuter vid de stora sjukhusens urologklinker.

– Inkontinensvården ser lite olika ut beroende på var i landet man bor, berättar Märta Lauritzen. Alla män som söker för inkontinens ska kunna förvänta sig följande; ett urinprov, bedömning av blåsans tömningsfunktion och möjlighet att föra en dagbok. I dagboken noteras antal toalettbesök och hur mycket man kissar. Vid upprepade tillfällen mäter man också hur lång tid det tar att kissa ut den första decilitern.

Vad gör en uroterapeut?

Uroterapeut har stor kunskap i och erfarenhet av bland annat blåsrubbningar, många är sjuksköterskor i botten. Hos uroterapeuten får patienten till exempel råd om träning och information runt andra behandlingar man kan ha ordinerats.

– Att göra patienten medveten om kroppen och alla de funktioner som behöver samverka för att blåsan ska kunna tömmas, är en viktig uppgift för oss säger Märta Lauritzen. Kunskapen blir ett verktyg som gör det lättare att lära känna, kontrollera och acceptera kroppen, menar många patienter. Mycket av arbetet koncentreras kring att förenkla vardagen.

– I dag finns många bra hjälpmedel av alla slag, inkontinensskydd anpassade för män, uppsamlingssystem och katetrar, säger Märta Lauritzen.

Vad förvärrar problemen?

– Det finns vissa mediciner som kan förvärra läget om man har inkontinens, till exempel kraftiga vattendrivande läkemedel, säger Märta Lauritzen.

Finns det någon patientförening?

Sinoba är en svensk patientförening för kunskap om urininkontinens och blåsproblem. Läs mer på www.sinoba.se

Annons:

Läs även

Allt om inkontinens – urinblåsebesvär och ansträngningsinkontinens
4 februari, 2019 Kvinnans hälsa

Allt om inkontinens – urinblåsebesvär och ansträngningsinkontinens

Att drabbas av inkontinens, antingen vid ansträngning e...

Ansträngningsinkontinens – det finns hjälp att få
9 juli, 2019 Kvinnans hälsa

Ansträngningsinkontinens – det finns hjälp att få

Ansträngningsinkontinens drabbar var tredje kvinna. Det...

Nokturi (nattkissning) – det finns hjälp att få
29 november, 2016 Mannens hälsa

Nokturi (nattkissning) – det finns hjälp att få

Om du vaknar en eller flera gånger på natten på grund a...

Annons:
Coronaviruset: Lista över riskgrupper vid covid-19 – tillhör jag en riskgrupp?
21 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaviruset: Lista över riskgrupper vid covid-19 – tillhör jag en riskgrupp?

Ta del av listan över vilka personer som bedöms löpa st...

Så kan män med allvarlig prostatacancer leva längre
21 april, 2020 Cancer

Så kan män med allvarlig prostatacancer leva längre

Män med allvarlig prostatacancer får högre överlevnad o...

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Coronarapporten vecka 16: Smittan kryper upp i åldrarna

Fler äldre fyller nu i Coronarapporten, som bland annat...

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Coronapandemin: Så påverkar covid-19 vardagen för en familj utanför San Francisco

Vi får mycket information om dödstal och antal drabbade...

Annons:
Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer
16 april, 2020 Hjärta & Kärl

Genförändring kan ge hjärtinfarkt i 45-årsåldern – 9 vanliga riskfaktorer

Vi kan påverka vår hjärthälsa genom livsstilen. Hjärtat...

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror

Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra...

Coronaviruset stoppar majblomman – men insamlingen blir ändå av!
7 april, 2020 Barn & Graviditet

Coronaviruset stoppar majblomman – men insamlingen blir ändå av!

För första gången på 113 år får Sverige möta våren utan...

Råd till äldre i coronatider: Sträva efter att bibehålla rutiner och aktivitetsbalans

Råd till äldre i coronatider: Sträva efter att bibehålla rutiner och aktivitetsbalans

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer över 70...

Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdom
3 april, 2020 Kvinnans hälsa

Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdom

Man vet att ett högt LDL-kolesterol ökar risken för hjä...

Eldsjälarna i pandemin: Stanna hemma förutsätter att du har ett hem
3 april, 2020 Kvinnans hälsa

Eldsjälarna i pandemin: Stanna hemma förutsätter att du har ett hem

När samhället i spåren av coronaviruset covid-19 nu går...

Annons:

Har du tagit bort leverfläckar eller födelsemärken någon gång?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq