Det är vuxnas ansvar att reglera både tiden framför skärm och innehållet, men det kan vara lättare sagt än gjort. Att skapa en god föräldra-barn-relation är ett första steg mot att underlätta gränssättning. Det är positivt att vi vuxna visar intresse för vad barnen gör på mobil/datorer och är nyfikna på barnens digitala värld. Ställ frågor, lyssna på svaren och visa att du bryr dig.
Genom att vara tydlig (ge förvarning i god tid), ge realistiska krav beroende på situationen och att hålla fast vid det som har bestämts, skapas en bättre grund för ett sunt skärmanvändande. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid/dygn:
- Barn under två år ska helst inte använda skärm.
- Barn 2–5 år: max en timme.
- Barn 6–12 år: max två timmar.
- Barn 13–18 år: max tre timmar.
Detta är rekommendationer och behöver självklart anpassas till varje enskilt barn och situation. Men det kan vara bra att få ett perspektiv på både sitt eget skärmanvändande och förståelse kring att de flesta av oss skulle må bra av att minska skärmtiden, inte minst på kvällar innan man ska sova.
Sömn och skärmanvändande
Mobilerna ska helst lämnas utanför sovrummet innan man ska sova och det gäller både för barn och vuxna. Enligt forskning är det mycket viktigt att stänga ner skärmar minst en timme innan sängdags. Skärmar, särskilt mobiltelefoner och datorer, avger blått ljus som hämmar produktionen av sömnhormonet melatonin, vilket gör det svårare att somna och sänker sömnkvaliteten. Studier visar att bara en timmes skärmtid vid läggdags ökar risken för sömnlöshet (insomni) med upp till 59–63 % och kan minska sömntiden med 24 minuter. Det är alltså inte bara innehållet som påverkar, utan även själva ljuset från skärmen som stör kroppens naturliga dygnsrytm.
En god natts sömn är avgörande för vår hälsa. Forskning visar att tillräcklig och kvalitativ sömn stärker immunförsvaret, förbättrar koncentration, hjälper oss att lära och minnas, och bidrar till ett bättre humör. Långvarig sömnbrist ökar risken för allvarliga hälsoproblem som obesitas, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar, depression och till och med demens. Sömn är alltså lika viktigt för vår hälsa som kost och motion.
8 tips för att hålla nere skärmtiden under sommarlovet
- Visa intresse för barnens digitala värld: Visa nyfikenhet för vad barnen gör på skärmarna, så får du bättre koll på innehållet och kan styra samtalen kring skärmtid.
- Skapa tydliga rutiner och regler: Kom överens om gemensamma riktlinjer – när skärmarna får användas och när de ska vara undanlagda. Exempelvis en kort stund på morgonen och en på kvällen. Föregå med gott exempel.
- Skärmfri zon vid måltider: Håll matbordet skärmfritt. Det främjar gemenskap och hjälper barnen att vara närvarande i stunden.
- Erbjud roliga alternativ till skärmen: Välj aktiviteter som engagerar barnen, till exempel utflykter, brädspel, kreativa projekt, eller naturlek. Bjud in till utmaningar, som att lösa Rubiks kub, lära sig ett nytt trick med boll eller gör en frågesport utomhus.
- Skärmtid mot aktivitet: Låt barnen ”tjäna ihop” sin skärmtid genom att vara ute, läsa, träna eller hjälpa till hemma.
- Använd skärmarna på ett medvetet sätt: Välj kvalitet framför kvantitet. Spela tillsammans, skapa digitala projekt eller gör research till ett gemensamt äventyr. Undvik ”slöscrollande”.
- Lägg undan skärmarna ibland: Ha helt skärmfria dagar eller vissa rum eller tider då skärmarna inte får användas, till exempel sovrum eller efter en viss tid på kvällen.
- Ge förvarning innan skärmtiden tar slut: Att klampa in på barnens rum och säga att de ska stänga av direkt, fungerar sällan bra. Informera i förväg när det börjar bli dags att lägga undan skärmen, för att undvika konflikter.
Varför är det bra att barn har tråkigt ibland?
Att ha tråkigt är en viktig del av barns utveckling. När barn får möjlighet att vara utan stimuli från skärmar, uppstår kreativitet, fantasi och problemlösningsförmåga. Barn som får ha tråkigt lär sig att hitta på egna lekar, utvecklar sin fantasi och blir bättre på att hantera frustrationer. Det är också en bra grund för att uppskatta aktiviteter och lek när de väl erbjuds.
Att lära sina barn att tråkighet är viktig för deras utveckling och handlar om att skapa förståelse, ge utrymme och stödja dem i att hantera känslan. Genom att skapa utrymme för barn att stanna kvar i svåra känslor kan de hitta egna strategier och bli mer tåliga. Här är några konkreta steg och tips:
- Prata om tristess som något positivt
Förklara för barnen att det är helt normalt och faktiskt bra att ha tråkigt ibland. Säg att tristess är en chans för dem att upptäcka nya saker och bli kreativa. - Uppmuntra till fantasi och lek
Be barnen komma på egna idéer om vad de kan göra när de har tråkigt. Ge förslag som att rita, bygga, samla naturmaterial eller skapa egna lekar, men låt dem också hitta på saker själva. - Ge utrymme och tid
Låt barnen vara uttråkade utan att genast erbjuda en lösning. Det är i de stunderna de lär sig att hitta egna aktiviteter och utvecklar sin kreativitet. - Gå ut i naturen
Ta med barnen ut i skogen, parken eller trädgården. Naturen väcker kreativiteten och ger dem möjlighet att utforska och leka på egen hand. - Ge ansvar hemma
Låt barnen delta i hushållssysslor, vilket ger känsla av prestation och sysselsättning och hjälper dem att utveckla självständighet. - Låt dem tolerera sitt eget sällskap
Lär barnen att det är okej att vara med sig själva och att de inte alltid behöver vara upptagna eller underhållna. Det stärker deras självständighet och självkänsla.
Genom att ge barnen utrymme att uppleva och hantera tristess hjälper du dem att utvecklas både kreativt och emotionellt, och att bli trygga i sitt eget sällskap.
En sommar i balans
Ett skärmsmart sommarlov handlar om att hitta en balans där skärmarna får plats, men inte tar över. Genom att som vuxen själv lägga undan mobilen, ha tydliga regler, roliga alternativ och att låta barnen ha tråkigt ibland, främjas kreativitet, gemenskap och välmående. Kom ihåg att barnen tjatar mindre när reglerna är tydliga – och att det är okej att ibland ”bara vara”, utan stimuli.
Källor
Karolinska institutet
Karolinska institutet: 8 tips
Rädda barnen
Epoch times
National library of medicine