Ange ditt sökord

Gurkmeja och bananflugor i Alzheimerforskning

Gurkmeja och bananflugor i Alzheimerforskning

Hos bananflugor med en nervsjukdom liknande Alzheimers har forskare kunnat se att substansen kurkumin, som utvinns ur gurkmeja, kan förlänga flugornas liv och förhöja dess aktivitet. Förstadier och fragment av amyloidfibrer är det som är mest giftigt för nervcellerna, enligt studier vid Linköpings universitet.

Annons:

Kurkumins positiva effekt på Alzheimers sjukdom har länge studerats. Sedan flera år tillbaka har det varit påtänkt att användas som läkemedel mot sjukdomen, som kännetecknas av samlade mängder av klibbiga amyloidfibrer och tau-protein. 

I flera tusen år har kurkumin används som läkemedel. Ämnet extraheras ur roten till kryddväxten gurkmeja. På senare tid har ämnet testats mot smärta, blodpropp och cancer.

Bananflugor vanligt inom forskning

Många forskningar i dag utnyttjar bananflugan och använder den som modell för nervnedbrytande sjukdomar. I denna ville forskarna se hur genmodifierade bananflugor (Drosophila melanogaster), som utvecklat tydliga tecken på Alzheimer, påverkades av kurkuminsubstansen.   

De sjuka bananflugorna – alla med olika genförändringar – delades in i fem grupper och matades därefter med kurkumin. Man kunde sedan se att flugorna levde 75 procent längre och behöll sin rörelseförmåga som resultat. Detta jämfört med de sjuka flugor som inte blev matade med kurkumin.

En minskning av amyloid i hjärnan eller ögonen fanns det däremot ingenting som tydde på. Kurkuminet skyndade på uppkomsten av fibrer och minskade mängden av deras förekomster, så kallade oligomerer.  De löste alltså inte upp placken.

Många teorier om oligomerer

Forskarna har tidigare trott att det är oligomererna som utgör störst fara för nervcellerna och resultaten från den här studien stärker den uppfattningen. De har nu kunnat se att denna form av amyloid går att påverka med små molekyler i en djurmodell. 

Behandlingsstrategin med inkapsling av oligomerer är både ny och spännande, berättar professor Per Hammarström som har lett studien.

Antalet teorier om hur oligomererna kan inleda sjukdomsförloppet är många, där en hypotes är att de fastnar i synapser och hejdar verksamheten av nervimpulser. Det finns även de som hävdar att de förorsakar att cellerna dör genom att de punkterar cellmembranen.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: