Ange ditt sökord

Frågor och svar kring blodtrycksmätning

Frågor och svar kring blodtrycksmätning

Här diskuterar signaturen "Ingvar" med Docent Thomas Kjellström kring hur och varför man mäter blodtrycket på det sätt man gör idag. Hur ska man mäta och vilka metoder är bäst.

Annons:

Fråga:
Hej Thomas
Jag har läst din artikel om blodtryck på doktorn.com.

Jag undrar om det verkligen är ett bra sätt att mäta blodtryck som du redovisar. Jag vet att den metoden används och har använts länge, världen runt. Men den mäter ju inte blodtrycket utan det tryck man använder för att stoppa, klämma åt blodkärlen, så att inte blodet fortsätter ut i armen. Rimligen borde graden av åderförkalkning påverka hur hårt man måste “klämma” och då får man ju inte rätt värden. Eller är det försumbart?
Om man läser i litteraturen verkar det som barn och unga har lägre blodtryck. Varför? Är det för att de har en mindre kropp och inte behöver “trycka på” så hårt för att få runt blodet eller kan det ha att göra med att blodkärlen inte är så stela?

Om man är åderförkalkad och sänker blodtrycket med medicin, finns risken då att hjärtat inte orkar pressa ut tillräckligt med blod i alla kapillärer i muskler, hjärna och andra organ?

Varför redovisar man inte det riktiga trycket i blodkärlen som ju borde mätas i bar/millibar som är det gängse måttet på tryck.

Med undrande hälsningar
Ingvar

Svar:
Hej och tack för ditt intresse för artikeln i Doktorn.

Jag har inte så precist gått in i metodiken men har heller inte hittat på någon ny. Jag kan inte avgöra om den är riktigt bra eller inte. Däremot kan jag klart säga att det borde vara så att man mäter 24 timmars blodtryck mycket frikostigt för då blir det en mycket säkrare diagnostik. Jag har också länge stört mig på att man egentligen mäter en tension i en vätskepelare och det har mycket litet att göra med kärlväggen. Jag har aldrig sett någon störning av ateroskleros i armartärer som skulle störa blodtrycksmätningen. Däremot skulle det vara mer rimligt att tro att detta kan spela roll i perifer blodtrycksmätning.

Varför barn och unga har lägre tryck vet jag faktiskt inte men under uppväxten och tonåren är sambandet mellan kroppsstorlek och blodtrycket mycket starkt. I 20 års-åldern brukar blodtrycket ligga på 115/70 utan tydliga könsskillnader.

Om man sänker blodtrycket och har ateroskleros så är det ju väl känt att claudicanter kan få mer besvär men i alla studier som finns så är det bra att sänka blodtrycket rejält även hos dessa individer. Det ger bättre resultat på hjärt-kärl sjuklighet och dödlighet. Nu lutar det alltmer åt att endast systoliskt blodtryck spelar egentlig roll. Så är det oftast i kliniken.

Du har helt rätt i att trycket skulle mätas i annan sort och enligt det internationella måttsystemet är det Pascal (Pa) som gäller och då blir ett normalt tryck på 140/90 mmHg 18.7/12,0 kPa och ett högt tryck på 160/95 blir då 21,3/12;7 kPa. Detta har aldrig använts i Sverige liksom ej heller i många andra länder. Man ser det användas ibland i vetenskapliga rapporter och jag begriper då ingenting och orkar inte sitta och räkna om. Det gör inte någon annan heller och därför är mmHg kvar.

Hoppas det kan vara till någon stillande av undran.

Med vänliga hälsningar

Thomas Kjellström

Fråga:
Hej igen Thomas

Tack för att du tog dig tid att svara. Jag vet inte om vi förstår varandra riktigt. Jag har ingen medicinsk utbildning.
Det jag funderar över är varför man inte mäter blodtrycket med endera en manometer eller en elektrisk ”sond” (eller vad man ska kalla det) direkt i blodkärlet. Det finns ju elektriska komponenter som är känsliga för tryckskillnader. Som det är nu med ”åtsnörningsmetoden” kan man ju inte veta om det är i artärerna eller venerna som man egentligen stoppar blodet. Om det är i venerna bör man väl addera ”tryckfallet” över kapillärerna (heter det så) för att få ett rättvisande tryck. Fast man kan kanske inte kan räkna så. För mig är det självklart att ett stelare blodkärl är svårare att ”klämma åt” än ett smidigt, oavsett trycket inifrån. Men det är kanske, som jag skrev förut, försumbart.

Om det är så att det finns felkällor i mätningar finns ju risk för felbehandling. Exempelvis tänker jag att om en kraftigt åderförkalkad människa äter blodtrycksmedicin trots att det är blodkärlens styvhet som ger utslag på blodtrycksmätningen, och blodtrycket sänks så att blodet inte riktigt “räcker till”. Att det skulle kunna få uttryck som onödig trötthet, förvirring med mera. Men det kanske bara är hjärnspöken hos mig? Jag har nämligen fått mitt blodtryck uppmätt som förhöjt, 160/100 och äter Salures.

Sen förstår jag det nästan omöjliga i att ändra mm/Hg till Pascal (det är naturligtvis det, och inte Bar, som ska användas). Bara att tänka om från Bar till Pascal är svårt). Men om läkarvetenskapen går över till att mäta det direkta blodtrycket i kärlen kan man kanske tänka sig att mäta i hPa.

Det är intressant att du skriver att det är det systoliska (höga?) trycket som spela roll. Jag har absolut för mig att min läkare har motsatt uppfattning.

Om jag som lekman skulle vilja lära mej lite om blodtrycksmätningsteknik,vet du var det finns kunskap att hämta?

Med (lite mindre) undrande hälsningar
Ingvar

Svar:
Hej

Jo, man har mätt blodtrycket direkt i kärlet, nämligen hur högt blodpelaren nådde. Detta gjordes på djur i historiens början. En ganska jobbig metod.
Nu mäter man pulsvågen och störs då inte av om kärlet är stelt eller ej och ett perifert kärl i kroppen blir aldrig stelt som ett stålrör.
Det finns mycket information om blodtrycksmätning och dess felkällor, inte minst på webben. Jag sökte nyss på “blodtryck” på sökmotorn Google och fick över 7500 träffar.

Det är det systoliska trycket som förutsäger risk bäst och detta har debatterats i många år, så din husläkare har absolut inte fel i att betona att det diastoliska (undre) trycket också ska vara bra.

Jag hoppas att du systematiskt kan finna svar på alla funderingar via de artiklar som finns på internet.

Det finns även ett stort antal bra böcker om blodtryck i bokhandeln eller på bibliotek.

Med vänliga hälsningar
Thomas Kjellström

Avslutande kommentar
Hej igen

Att mäta blodpelaren direkt ger väl kanske ett korrekt utslag just i den artären men är väl inte praktiskt användbart, förståss.
Jag tänkte mig en manometer eller elektrisk sensor på en nål. Då kan man ju dessutom få det verkliga trycket. Nu mäter man ju mot “stängd ventil”, och får ett högsta tryck.
Sen förstod jag inte det där med pulsvågen. För du klämmer ju till om kärlet till blodet stoppar.
Naturligtvis blir inte kärlen som stålrör. Men om man gör jämförelsen med en nyköpt, fin och smidig trädgårdsslang och den gamla som man tänker slänga för den är stel och bockig så är det säkert lättare att klämma till om den nya för att få vattnet att sluta rinna. Fast det är samma vattentryck.
Mäter man hur hårt man måste klämma, får olika värden, och anser att värdena är linjära med vilket tryck det är på vattnet får man nog missvisande uppgifter.
Men som jag skrivit förut får man väl hoppas att “stelhetsskillnaden” i kärlen är försumbar.
Jag förstår att det inte leder någon vart för dig att fortsätta det här utbytet om du har svårt att se någon poäng med mina tankar. Och naturligtvis får man anta att någon tänkt som jag tidigare och ansett att nuvarande metod är god nog. Jag får fortsätta sökandet på Google.

Jag tackar för svaren.

Med vänlig hälsning

Ingvar

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!