Ange ditt sökord

Eksem – stoppa ”klådcirkeln”

Eksem – stoppa ”klådcirkeln”

Man vet inte varför det kliar, men torr hud kliar mer. Nyligen har en genförändring identifierats, vilken ger huden hos de drabbade ett sämre försvar med ökad risk för uttorkning.

Annons:

Eksem är en icke smittsam inflammatorisk hudsjukdom som ger rodnad, klåda och ibland vätskefyllda blåsor. Orsakerna tros vara en kombination av arv och miljö. Huden har en medfödd benägenhet till torrhet, klåda och därmed eksem. Symtomen orsakas delvis av en obalans i kroppens immunförsvar.

Faktaruta

Ärftlighet

En sjuk förälder: 25-30 procents risk för eksem hos barnen
Två sjuka föräldrar: 50-75 procents risk för eksem hos barnen
Ingen av föräldrarna är sjuka: 10-15 procents risk för eksem hos barnen
Upp till 20 procent av svenska barn har eksem under uppväxten och av dessa utvecklar 50-70 procent även allergisk astma och/eller hösnuva. Flertalet har dock inga symtom i vuxen ålder. Det har skett en ökning av eksemförekomsten sedan 70-talet och man vet inte säkert varför. Vad man däremot vet är att genetiken inte kan ändras så snabbt och därför måste ökningen bero på något i vår miljö.

En hypotes som framförs är –

”hygienhypotesen” – det vill säga att vi utsätts för färre mikrober och infektioner idag och det gör att den delen av immunförsvaret som ska ta hand om infektionerna, har gått på ”tomgång”. Istället överreagerar immunsystemet på vanligt förekommande ämnen i omgivningen, såsom pälsdjur och pollen.
– Man vet dock inte helt säkert om detta stämmer. Det finns data som tyder på att det hos vissa befolkningar, bland annat i Afrika, finns mycket eksem trots att det där också finns mycket infektioner. Därför krävs ytterligare studier, vilket är på gång, säger Maria Bradley, Docent och överläkare på hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
Att miljöfaktorer är viktiga belyser migrationsstudier, som studerar personer som har flyttat från exempelvis Jamaica (där eksem inte är vanligt) till London (där eksem är vanligt). Då visar det sig att de som flyttar till London får mer eksem jämfört med de som bor kvar. I Adoptionsstudier ser man att det kan vara miljöfaktorer tidigt i livet som påverkar oss. Man har sett att ju yngre man är när man adopteras och byter land, desto lättare anammar man det nya landets eksemnivå.
Idag ligger fokus bland eksemforskarna på att eksemet beror på en barriärskada, vilket försvårar för huden att behålla fukt och gör att mikroorganismer/allergen tränger in i huden lättare, menar Maria Bradley.

Nytt inom forskningen

En grupp forskare från Skottland har kunnat identifiera mutationer (förändringar) i en gen – filaggrin – hos individer med eksem. Grupper från andra länder (bland annat på Karolinska Universitetssjukhuset) har också kunnat bekräfta samma genförändringar. Man vet att denna gen är med och påverkar utformandet av hudbarriären.
– När man har den här genförändringen försämras hudcellernas hållbarhet och funktion, säger Maria Bradley. Skada på hudbarriären ger ett försämrat försvar och leder till att huden inte kan behålla sin fuktighet, vilket ger uttorkning som i sin tur leder till klåda och eksem. Om man kan förstå mekanismen på cellnivå, exakt vad som händer, så är det lättare att på sikt hitta bättre behandlingar. Eksem är en komplex sjukdom, men detta är ett steg på rätt väg, fortsätter Maria Bradley.
Det pågår ett flertal genetiska studier, dels för att förstå mer om sjukdomsuppkomsten och dels för att hitta andra gener som också bidrar till eksemutvecklingen. På sikt hoppas man kunna identifiera flertalet genförändringar som bidrar till eksemutvecklingen och på så sätt ge mer riktad behandling.

Varför kliar eksem?

– Man vet inte varför det kliar, säger Maria Bradley. Man vet däremot att torr hud kliar mer. Kanske deltar även den ökade mängden av bakterien S. aureus som eksempatienter har på huden, till att förvärra klådan. Det är oerhört viktigt att bryta ”klådcirkeln” – kliar man inte blir det inget eksem.
Atopiskt eksem kan delas in i tre stadier:
Eksemet kan variera väldigt i intensitet och utbredning i alla tre stadier.
Spädbarnsstadiet
Från födseln till två års ålder. Eksemet sitter oftast på sträcksidor av armar och ben, på bålen och på kinderna. Cirka 60 procent av patienterna med atopiskt eksem får sina besvär före ett års ålder och 90 procent före sex års ålder.
Barndomsstadiet
Från två år upp till tolv år. Eksemet är nu framför allt lokaliserat till böjvecken (armveck, knäveck, handleder och fotleder).

Vuxenstadiet

Vanligtvis växer eksemet bort, men om det fortsätter i vuxen ålder är det framför allt lokaliserat i ansiktet och på händerna.
Allmänna förebyggande råd
Amning är bra för alla barn, men det finns inga bevis för att det på sikt ger minskad risk för eksem hos barnet, säger Maria Bradley. Om det finns mycket eksem och allergier i släkten och man behöver ge sitt barn tillägg rekommenderas att använda hydrolyserat tillägg, (exempelvis Nutramigen som finns på apoteket) för att minska risken för komjölksallergi. Man ska självklart inte röka i hemmet eller i närheten av barnen och bostaden bör ha god ventilation. Att skaffa pälsdjur skyddar inte barn från eksem, men har man redan pälsdjur finns ingen anledning att göra sig av med djuren om man inte redan har utvecklat en pälsdjursallergi.

Behandling vid atopiskt eksem
De tre hörnstenarna vid eksembehandling är:

• Förebygga med mjukgörande, gärna flera gånger per dag
• Minska inflammationen med kortison eller med hjälp av de nyare läkemedlen som finns (läs mer längre ner).
• Stoppa kliandet
Kortison har varit ett förstahandsval vid eksem sedan 60-talet. Det dämpar inflammationen och klådan och därmed minskar även eksemen. På senare år har det kommit alternativ i form av kalcineurinhämmare (Elidel och Protopic). Dessa är andrahandsval om man inte blir hjälpt av kortisonet eller om man är allergisk mot kortison. Ibland används det till personer som har en djup rädsla för kortison. Framför allt är det den hudförtunnande biverkan många är rädda för.
– Det är dock viktigt att poängtera att om man använder kortison på rätt sätt och i rätt mängd är biverkningarna vanligtvis milda, menar Maria Bradley. Man bör också veta att Elidel och Protopic fungerar bäst i ansiktet eller där vi har tunn hud. Dagens salvor tar hand om symtomen genom att minska inflammationen. I framtiden hoppas jag att man kan rikta behandlingen bättre och få större effekt.

Ljusbehandling dämpar inflammationen och därmed även klådan. Det utförs med hjälp av ”medicinskt solarium” och kan ges vid hudkliniker och psoriasisanläggningar.
Eksemskolor har kommit på senare år och de finns på de flesta sjukhus idag. Där lär man barn och föräldrar vad eksem är, vad man bör tänka på och hur behandlingen fungerar. Kunskap är viktigt och bra för att få större effekt och färre symtom. Det är också viktigt att ungdomar med eksem får bra yrkesvägledning, då de bör välja ett jobb som är rent och torrt, för att minimera risken för större problem och eventuell omskolning som följd.

Man har undersökt vissa typer av alternativa behandlingar, som avslappningsövningar eller KBT (kognitiv beteendeterapi) och det verkar som om de kan ha effekt – här krävs dock mer forskning för att med säkerhet kunna bedöma dessa metoder (läs mer om detta i artikeln om Komplementär Medicin på s.38).

Faktaruta
Faktorer som förvärrar eksem
Allergiska faktorer
Födoämnen (mjölk, ägg, fisk med mera)
Luftburna allergiframkallande ämnen (exempelvis pälsdjur, pollen, kvalster)
Hudburna allergiframkallande ämnen (vissa bakterier och jästsvampar)
Icke allergiska faktorer
Kemisk och mekanisk irritation
Svettning och värme
Infektioner
Stress
Viss föda kan ge försämring utan att det rör sig om allergi (tomat, röda frukter och bär, citrusfrukter, färgämnen med mera)

Andra eksemdiagnoser är:
Kontakteksem (irritation respektive allergisk)
Vanligaste formen är ett irritationseksem som inte beror på någon allergi och uppkommer genom upprepad, ofta långvarig hudkontakt med irriterande och hudskadande ämnen: vatten, tvål eller irriterande födoämnen såsom citrusfrukter med flera.
Allergiskt kontakteksem, som beror på att huden blivit allergisk (överkänslig) mot ett eller flera ämnen, exempelvis nickel.
Seborroiskt eksem (mjälleksem) yttrar sig med rodnande och fjällande förändringar främst i hårbotten, kring öronen och runt näsvingarna.

Läs mer här om Ulla Karin och hennes kamp mot eksem

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: