Ange ditt sökord

Det går att skydda sig mot utmattning

Det går att skydda sig mot utmattning

Det har sagts i styrelserummen, vid fikaborden och i TV-sofforna. Informationsflödet och den stegrande takten i samhället riskerar att påverka var mans hälsa. Med enkla medel går det att skydda sig mot utmattningsdepression men det krävs en smula mod.

Annons:

Jag söker på ordet stress och får 1 340 000 träffar på mindre än fem hundradels sekund. Tekniken skapar oanade möjligheter som inte alltid är av godo. Detta är inga nyheter och i år har gått 10 år sedan sjukskrivningarna plötsligt sköt i höjden. Då förbryllades experter över vad som tycktes vara en lavinartad ökning av depressioner. Något som först avfärdades som osannolikt, sjukdomar beter sig inte så såvida de inte tillhör den smittsamma sorten.

– Vad vi under dessa tio år bevittnat är konsekvenserna av något vi kände till redan på sextiotalet, säger professor Rolf Ekman en av Sveriges mest framträdande stressforskare. En hjärna som inte får vila blir sjuk. Och det gäller alla hjärnor.

– Kroppen mobiliserar mycket kraft i samband med stressande händelser, det är vi byggda för. Ett övermått av stress är visserligen inte bra men det farliga är när vi inte får chans till återhämtning, säger Kristina Glise. Utmattningsreaktionen är egentligen en fysiologisk, fullt sund reaktion på att något är fel.

– Vi lever i dag i 24-timmarssamhälle utan naturliga tillfällen för vila och reflektion, säger Kristina Glise. Biologiskt sätt är det bara ett ögonblick sedan elektriciteten kom. Innan dess avslutades arbetet vid mörkrets inbrott, vi sökte oss inomhus efter en dag av fysiskt arbete. För den verklighet är vår hjärna och kropp skapad.

Hjärnan förbryllar

Ibland är det svårt att begripa sig på hjärnan, i ena stunden skymtar den bländande flexibilitet och nyskapande som ständigt driver såväl vetenskap som kultur framåt, i nästa beter den sig stockkonservativt stereotypt. Stressreaktionen kan uppfattas som ett exempel på det senare. Reaktionen är nödvändig för överlevnaden av såväl husmöss som människor. Vid hot om fara slår den an och får oss fysiologiskt att lägga det mesta åt sidan, kroppens resurser koncentreras till att antingen puckla på hotet eller rusa därifrån.

Problemet uppstår när dessa stressmekanismer går igång vid dagens hot om fara – när datorn strular, när det blir konflikter på jobbet eller krångel hemma. Något så banalt som att inte hitta rätt information på en rörig hemsida tillräckligt snabbt ökar din hjärtfrekvens, får blodet att strömma från magen till dina muskler och levern att bistå kroppen med snabb energi. Kort sagt göra dig stridsklar.

Borde vi inte med intellektets hjälp kunna kontrollera dessa något överflödiga reaktioner? Nej, inte fullt ut, varför vet man inte riktigt men tydligt är att en hjärna impregnerad med stresshormoner, som hör reaktionen till, inte står i förbindelse med sina resonerande sidor. Irriterande nog ligger det i sakens natur. Vi ska inte vända och vrida på problemställningar när det är brådis.

Inget underhåll vid stresspåslag

Varför tål kroppen inte långvarig stress? Precis som vi blir sjuka av att inte få sova tar vi skada av att ständigt vara på helspänn. En stunds eftertanke på hur komplicerad kroppen är räcker för insikt. Nervceller, körtelceller, muskelceller, benceller – alla samarbetar för att bilda organ och organsystem. Byggstenar tillverkas, energi omvandlas, syre fraktas, gifter, virus och bakterier bekämpas och minnesbilder sparas. Allt under mer eller mindre tystnad medan organismen bygger vägar, målar tavlor eller kammar hem Nobelpris.

Det kräver naturligtvis minutiös ordning, långsiktig planering och ett ständigt underhåll. Vid långvarig stress försummas återuppbyggnaden och maskineriet haltar. Stresspåslaget i sig gör oss utmattade och så småningom nedstämda. Vi drabbas lättare av hjärtkärlsjukdomar, smärttillstånd och immunförsvaret försämras. Därför är långvarig stress det enskilt största hotet mot människor i västvärlden.

– Vinnarna är de människor som stoppar innan de går över gränsen. Förmodligen för att de har förmågan att tidigt lyssna på och prioritera sina basala behov. De tar en tupplur när de är trötta och äter när de är hungriga, säger Rolf Ekman.

Det farliga är att hjärnan är instruerad att negligera även dessa signaler under ett stresspåslag. Med ett lejon i hasorna finns inte tid att kissa, äta eller, ve och fasa, sova. För alla oss som inte hör dessa signaler genom bruset av stress gäller alltså att lyssna aktivt. Helt enkelt skruva upp larmsignalen på mat- och sovklockan.

Fyra faktorer skyddar

– Det går faktiskt att förhindra utmattningsreaktioner, ganska enkelt, säger Rolf Ekman. Det räcker egentligen att koncentrera sig på fyra faktorer – motion, bra mat, avsatt tid för återhämtning och balans mellan arbete och fritid. Motion och bra mat rustar oss att ”tåla” stress. En bra fysik får oss dessutom att agera konstruktivt när stressen slår till.

Irritationsmomentet i sig kommer också att kännas mindre stressande. Bra kost ger kroppen den näring som krävs utan att tillföra massa onödigt som kostar arbete att bli av med. Återhämtningen är naturligtvis nödvändig för att kroppen ska få chansen att ägna sig åt uppbyggande verksamhet. En bra balans mellan jobb och ledighet krävs för att livet ska kännas meningsfullt.

– Att bryta med sådant du tycker är roligt, är mycket effektfullt. Då stimuleras kroppens belöningssystem, det ger förvånansvärt god avkoppling och påfyllnad, säger Rolf Ekman. Åtgärderna är så enkla att de vid första anblicken känns provocerande. Med tio års facit i hand är det inte svårt att inse allvaret. Och letar vi i historien efter svaret på vad som väntar oss blir det enkla snarare angeläget än provocerande. Släkten som inte hade sitt stressystem intakt på savannen dog snabbt ut enligt naturlig selektion. Våra livsbetingelser har i rasande takt förändrats och våra reaktioner passar inte alltid in. Tänk om framtidens överlevare blir dem som vågat prioritera återhämtning, enligt naturlig selektion?

– Samhällsförändringar är tidskrävande processer, de genomförs i ett helt annat tidsperspektiv än vad som krävs för den stressjukes eget tillfrisknande. Vi kan inte heller förändra hela samhället, därför måste man få hjälp att lära sig att handskas med situationen i nuet, säger Kristina Glise.

Artikel publicerad i Tidskriften Doktorn nr 1 2007

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!