Ange ditt sökord

"MS orsakas sannolikt av ett komplext samspel mellan både ärftliga faktorer och miljöfaktorer", säger Martin Biström, doktorand i neurologi vid Umeå universitet. Foto: Shutterstock

D-vitamin och övervikt kan påverka risken för multipel skleros (MS)

Att drabbas av körtelfeber i vuxen ålder istället för i barndomen ökar risken att senare i livet drabbas av sjukdomen multipel skleros, MS. Även D-vitamin och övervikt är faktorer som påverkar risken för MS.

Annons:

Det visar forskning från Umeå universitet.

Samspel mellan ärftliga- och miljöfaktorer

I sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap har Martin Biström studerat biobanksprover från sex olika svenska biobanker. Dessa prover kommer från över 600 personer som senare i livet utvecklade MS, och jämförelser har gjorts med en lika stor kontrollgrupp.

– MS orsakas sannolikt av ett komplext samspel mellan både ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Mycket talar för att det är främst under tonåren eller det tidiga vuxenlivet som det går att påverka många av miljöfaktorerna, säger Martin Biström, doktorand i neurologi vid Umeå universitet.

Epstein-Barr-virus – körtelfeber 

Resultaten visade att tecken till genomgången infektion med Epstein-Barr-virus före 20 års ålder gav en lägre risk för MS, medan det tvärtom ledde till en ökad risk att ha gått igenom infektion efter 20.

Epstein-Barr virus orsakar den relativt svåra sjukdomen körtelfeber hos vuxna, medan viruset ger en betydligt lindrigare infektion hos barn.

Höga halter leptin vid övervikt

Martin Biström menar att även om tidigare forskning har påvisat ett tydligt samband mellan just körtelfeber och MS har det inte gått att visa att detta samband verkligen beror på att de individer som utvecklar MS smittas av viruset senare i livet.

– Våra resultat indikerar dock att det sannolikt förhåller sig så, säger Martin Biström.

Fettvävshormonet leptin visade sig också ha betydelse för MS. Höga halter leptin, som är något som följer av övervikt och fetma, gav en förhöjd risk att senare få MS. Sambandet var tydligast hos de som hade höga halter före 20 års ålder.

Koppling mellan virussjukdom

Det gick också att se en koppling mellan antikroppar mot Humant herpesvirus 6A i blodet och förekomsten av MS senare i livet. Detta virus är nära besläktat med det virus som orsakar barnsjukdomen tredagarsfeber och ska inte förväxlas med det man till vardags brukar kalla herpes. Studien möjliggjordes tack vare en ny metod för att separera antikroppssvaret mot dessa nära besläktade virus.

Mer forskning kommer dock krävas för att kunna slå fast vilken roll Humant herpesvirus 6A kan ha för risken att få MS.

Höga nivåer av D-vitamin påverkar risken

Likaså kunde man se att höga nivåer av D-vitamin i blodet skyddade mot att senare utveckla MS.

– Rent allmänt är det bra att leva hälsosamt även för att minska risken för MS, att vara ute i solen lagom mycket, äta sunt och att inte röka. Samtidigt ska man ha klart för sig att det finns faktorer som vi inte kan påverka. Det går aldrig att i ett enskilt fall säga att någon fått MS på grund av sin livsföring, säger Martin Biström.

Annons:

Umeå universitet

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Allt om multipel skleros (MS)
28 maj, 2020 Hjärnan & Nerver

Allt om multipel skleros (MS)

Vi vet inte i dag vad det är som orsakar multipel skler...

Allt om ADHD – vad är ADHD?
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Allt om ADHD – vad är ADHD?

Överaktiv, impulsiv och problem med uppmärksamheten, de...

Tema: Internationella MS-dagen 31 maj – “Livet med MS”
31 maj, 2017 Hjärnan & Nerver

Tema: Internationella MS-dagen 31 maj – “Livet med MS”

Den 31 maj inträffar Internationella MS-dagen runt om i...

Annons:
Migrän? Gör Migräntestet!
6 augusti, 2020 Hjärnan & Nerver

Migrän? Gör Migräntestet!

Gör Migräntestet idag - 12 snabba frågor som tar reda p...

Håll hjärnan i trim med träning
15 juni, 2020 Hjärnan & Nerver

Håll hjärnan i trim med träning

Soffpotatisar bör göra sig besväret att röra på sig, om...

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Vid en kartläggningen över vilka celltyper som ligger b...

Annons:
Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos
27 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Nytt test för alzheimer kan förbättra möjligheten att ställa diagnos

Under ledning av svenska forskare har ett nytt test för...

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror
15 april, 2020 Hjärnan & Nerver

Ditt mest dominanta sinne – kanske inte det du tror

Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra...

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling
26 mars, 2020 Hjärnan & Nerver

Pressat sjukhus ger sämre strokebehandling

Vid stroke räknas varje minut och det är viktigt att få...

Första definitiva beviset: D-vitamin kan skydda mot influensa och förkylning

Första definitiva beviset: D-vitamin kan skydda mot influensa och förkylning

D-vitamin tillskrivs redan en rad positiva egenskaper f...

Annons:
Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan förbättra arbetsminnet

Facebook kan hjälpa till att förbättra arbetsminnet hos...

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling
20 februari, 2020 Depression & Ångest

Behandla din depression i hemmet – med ny medicinfri depressionsbehandling

En ny, medicinfri depressionsbehandling som innehåller ...

Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka
8 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Konstvandring höjer livskvaliteten hos svårt sjuka

Konstvandringar höjer livskvaliteten hos sjuka äldre, v...

Annons:
Högintensiv träning bra för äldre med demens
7 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Högintensiv träning bra för äldre med demens

Äldre personer med demens mår bra av högintensiv fysisk...

Vi behöver skratta mer!
17 december, 2019 Bättre liv

Vi behöver skratta mer!

Det kan vara svårt för forskare att bortse från något s...

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi
11 december, 2019 Barn & Graviditet

Forskarnas budskap: Det går att leva ett bra liv med epilepsi

Det går att leva ett bra liv med epilepsi. Det visar fo...

Ansiktsblind? Du är inte ensam!
3 december, 2019 Bättre liv

Ansiktsblind? Du är inte ensam!

Att inte känna igen bekanta kan vara mycket pinsamt. De...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten